Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur svenska förskolebarn i åldrarna fyra och fem år interagerar med och uppfattar de olika artefakterna på sin utegård. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns på förskolans utegård. Vi har valt att inrikta oss på om Barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrån given funktion eller skapad funktion samt hur de ser på artefakter med hänsyn till estetiska omdömen. Vi har använt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vår studie har barn fotograferat utegården.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på hur högläsning och berättande sker på några förskolor samt hur berättelseböcker används. Syftet är också att undersöka vilken betydelse högläsningen har för förskoleBarnen. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersöktvad sex pedagoger från olika förskolor anser att berättande samt högläsning ger Barnen på förskolan.Genom mina intervjuer kom jag fram till att på förskolorna är högläsning och berättande en viktig del av verksamheten. Dessa stunder av berättande och läsande på förskolorna är någotsom sker mer eller mindre dagligen. Högläsning och berättande är något som stimulerar blandannat språket, intresset för ord, fantasin, skapandet och kommunikationen.

Med denna uppsats undersöker jag hur barn i ett års ålder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger på en förskola. Frågor jag utgått ifrån är hur de verksamma pedagogerna uppfattar Barnens kommunikation. Hur gör barn när de vill säga något och det verbala språket inte ännu är fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna ställer sig till Barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya Läroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns många strävandemål om hur Barnen ska vara delaktiga i sin vardag på förskolan.

Detta arbete redovisar resultat från en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina genussystem. Jag har främst fokuserat på om Barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur Barnen fokuserar på pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som främst maskulina respektive feminina. Exempel på dessa är dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som Barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för båda könen.

Vi har gjort detta examensarbete med avsikten att ta reda på hur pedagoger inom förskolan och annan pedagogisk verksamhet ser på utomhuspedagogik och barns lärande utomhus och hur de arbetar med detta i praktiken. Studien bygger på enskilda intervjuer med 7 förskollärare, samt litteratur om utomhuspedagogik. Resultatet visade att pedagogerna menade att Barnen fick en helhetssyn genom att vistas i utomhusmiljö eller skogen, eftersom Barnen då kunde se processer och få upplevelser genom alla sina sinnen. Pedagogerna arbetade också mycket med att utforma gården, så att Barnen skulle få en så ?rik? utomhusmiljö som möjligt, i form av vattenlek, snickarhörnor, buskar att krypa i m.m.

Sammanfattning Syftet med vårt arbete är att belysa inskolning ur tre olika perspektiv, Barnens, pedago-gernas och föräldrarnas. Det kan vara svårt för föräldrarna att lämna sitt barn till någon helt okänd och därför är pedagogernas roll viktig. Både barn och föräldrar måste känna sig trygga och välkomna när de kommer till förskolan. För att beskriva dessa tre per-spektiv, valde vi att intervjua pedagogerna, lämna ut enkäter till föräldrarna och obser-vera Barnen samt pedagogerna och föräldrarna. Vi har utgått ifrån John Bowlbys teori om anknytning och anknytningsbeteende. Resultatet av vår undersökning är att Barnen använder sig av anknytningsbeteende för att fånga de vuxnas uppmärksamhet.

Mitt syfte med denna studie var att beskriva hur barn tänker om datorn som ett verktyg för att lära sig läsa och skriva. Jag delade upp mitt syfte i fyra frågeställningar som sökte svar på Barnens tankar om datorn som ett verktyg i läs- och skrivprocessen. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats i två grupper, en förskoleklass och förskolegrupp. Jag använde mig av observationer och barnintervjuer som informationsinhämtande metoder, dels för att se hur och till vad Barnen använder datorn i skriv- och läs processen dels för att ta del av deras tankar. Resultatet visar att Barnen anser att datorn är bra till mycket men framförallt ett stöd i deras skriv- och läsutveckling.

Syftet med det här arbetet var att undersöka om och i sådana fall hur tre pedagoger använde sig av högläsning i sina barngrupper. Jag ville även titta lite närmre på om högläsning kan hjälpa Barnen att få bättre språkförståelse samt om miljön spelar in på något sätt för att läsro ska uppnås.Mitt resultat visade att alla tre pedagogerna arbetar ganska mycket med högläsning i verksamheten men att de jobbar på olika sätt med det. Samtliga anser dock att högläsning är oerhört viktigt för Barnens språkliga utveckling, eftersom man i samband med att man läser pratar om ord samt händelser i boken. En annan sak som framkom i undersökningen var att pedagogerna ansåg att det var viktigt att det skulle finnas en speciell plats i rummet som Barnen kunde förknippa med berättande och läsning. Det här var tyvärr något som inte uppfylldes riktigt i allas dagliga verksamhet, men det visar ändå på hur betydelsefullt de ansåg att det var.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om vi med hjälp av handdockan kunde stärka femåringars begreppsbildning i förståelse och handling när det gäller begreppen grupptillhörighet och empati. Vi utförde barnintervjuer och sociogram i början av vår umdersökning, för att se var Barnen stod i sin förståelse av grupptillhörighet och empati och vilka kontakter de tog. Vi utförde intervjuer med förskollärarna med samma frågor som Barnens, för att se om deras värderingar visade sig i Barnens svar. Vi tror inte att Barnens svar är en följd av förskollärarnas tankar om ämnet. Vi anser att det är våra aktivitetstillfällen som stärkt Barnen i förståelse och handling när det gäller begreppen.

 Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet använder barn kulturella redskap som hjälp för initiativ till lek. Studien har utgångspunkt från tidigare forskning som gjorts inom området. Studiens syfte är att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras på barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn.

Syftet med studien var att utifrån Antonovskys teori om KASAM få ökadförståelse för vilka faktorer professionella som möter barn till föräldrar medalkoholproblem uppfattar som viktiga för att Barnen ska få en känsla avsammanhang, samt vad de professionella uppfattar att de själva och andra kangöra för att påverka Barnens känslan av sammanhang. Utgångspunkt för studienvar en hermeneutisk ansats och en kvalitativ metod där semistruktureradeintervjuer genomfördes. Resultatet visade att det finns flera faktorer som kanverka skyddande för Barnen och öka deras känsla av sammanhang. Den främstafaktorn visade sig vara vuxna i Barnens omgivning eftersom de kan stödja Barnenpå olika sätt. Professionella, framförallt inom skolan, har ett stort ansvar för attupptäcka och hjälpa Barnen.

Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i Barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig Barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens.

BakgrundFörskolegården erbjuder Barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i Barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur Barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur Barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att Barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken.

Syftet med det här arbetet var att undersöka några förskolebarns kunskap om ett antal djur i närmiljön samt om ett spel kan stimulera Barnens kunskapsutveckling. I undersökningen har barn på en förskola intervjuats vid två tillfällen. Barnen fick se på bilder på djur och andra organismer som finns i naturen, berätta vad bilden föreställer och svara på om det är ett djur. Ett memoryspel med djurfotografier tillverkades och användes av pedagoger och barn på förskolan i två veckor. Pedagogerna som använt spelmaterialet svarade på en enkät om spelmaterialets användningsmöjligheter i förskolan och sedan intervjuades en pedagog.

BAKGRUND: I läroplanen för 2011 finns riktlinjer som skolan och fritidshemmet ska följa. Där står bland annat att Barnen ska få chansen att utveckla sin motorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt att Barnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som också uppmuntrar deras lust till att lära. Många forskare anser att det är bra för Barnen att vistas utomhus och studien vill visa om även fritidspedagogerna anser detta. SYFTE: Studiens syfte är att ta reda på hur fritidspedagoger inom fritidshem och förskoleklass ser på sin egen utomhusverksamhet samt undersöka tidigare forskning i ämnet. METOD: Studien har inspirerats av en fenomenologisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara mitt syfte. Sex fritidspedagoger som alla arbetar inom skola och fritidshem har intervjuats.