Vårt syfte med det här arbetet var att undersöka hur förskolebarn agerar när de ställs inför två matematiska problem innehållande division/delning. Vilka lösningsstrategier använder de för att lösa givna problem? Vi valde att genomföra en fallstudie på den förskola där vi alla tre arbetar, och metoden vi använde oss av var deltagande observation, samt videofilmning. I studien ingick nio stycken femåringar. När vi transkriberade videoinspelningen såg vi att Barnen använde sig av de olika lösningsstrategierna som vi tog upp i den teoretiska bakgrunden, i olika utsträckning.

Bakgrund: Forskning visar att både familje- och gruppbaserad behandling kan ge bra resultat vid överviktsbehandling för barn. Dessutom kan båda dessa behandlingstyper upplevas positivt av Barnen. En behandlingsform som gett goda resultat är en kombinerad familje- och gruppbehandling mot övervikt för barn.Syfte: Att ta reda på hur barn som genomgått kombinerad familje- och gruppbehandling mot övervikt upplever behandlingsformen.Metod: Kvalitativ metod användes med enskilda halvstrukturerade intervjuer. Deltagarna i undersökningen var sex barn i åldrarna 10 till 17 år som samtliga deltagit i en kombinerad familje- och gruppbehandling vid ett svenskt sjukhus. Intervjuerna spelades in och transkriberades.

Syftet med examensarbetet är att med hjälp av enkätintervjuer och observationer få mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta Barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fått kompetensutveckling i matematik. I vår bakgrund har vi utifrån ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan påverka barns matematiska förmåga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten på förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att på ett bättre sätt ge Barnen kunskap i matematik.

Syftet med studien är att få kunskap om hur och i vilka situationer handdockan används pedagogiskt för att fånga Barnen in i sagans värld. Olika möjligheter och metoder på hur handdockan kan användas ska även påvisas. Det finns inte något bredare material vad gäller tidigare forskning om hur handdockan används genom sagan och arbetet har avgränsats till just det. Den teoretiska utgångspunkten är ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har använts för att analysera materialet.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för Barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med Barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring Barnens rättigheter? När får Barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan Barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

Syftet med denna studie var att beskriva barns upplevelser av att vårdas på sjukhus samt vad barn anser vara betydelsefullt i omvårdnaden på sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Barns upplevelser av att vårdas på sjukhus innefattade oro och rädsla inför sjukdom och behandling. Barnen upplevde den största rädslan för injektioner och smärta. Betydelsefullt vid omvårdnaden på sjukhus var den fysiska miljön.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur pedagoger förhåller sig till och upplever användandet av pekplattor i förskoleverksamheten för ett- till treåringar, samt bättre förstå om och i sådana fall på vilka sätt pekplattor kan möjliggöra ett lärande för dessa barn. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på individuella intervjuer med sex pedagoger från två olika förskolor där de har tillgång till pekplattor i verksamheten. Resultatet av studien visar att pekplattor kan vara bra verktyg att använda i förskoleverksamheten för både pedagoger och barn. För pedagogerna utgör pekplattorna ett lätthanterligt dokumentationsverktyg eftersom de har flera funktioner och är lätt att ta med på olika aktiviteter. Studien visar att pekplattorna kan användas för att främja ett lärande hos de yngre Barnen.

Denna studie visar vad 4-5-åringar har för uppfattningar om stjärnorna och solen, vad de tror att stjärnorna och solen är för något och vad de har för tankar om fenomen kring dem. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer i samband med att Barnen målar. Metoden har gjort det möjligt för Barnen att uttrycka sina egna tankar. Resultatet visar att det finns många uppfattningar inom området hos barn 4-5 år. En del uppfattningar är realistiska, en del fiktiva.

Genom videoobservation och barnintervjuer har jag valt att undersöka en grupp femåriga barn på en förskola, för att försöka få svar på hur medvetna de är om sina egna känslor, andras känslor och om de är medvetna om hur de kan påverka varandras känslor. Min huvudfråga är: Hur förmedlar barn i femårsåldern sina känslor i leksituationer? Genom min undersökning har jag kunnat se att Barnen är medvetna om sina egna känslouttryck, och att de fortfarande uttrycker sina känslor genom kroppsspråket. Barnen känner igen kamraternas känslouttryck och kan ofta förklara hur man märker om en kamrat är arg, ledsen eller glad. Jag har blivit uppmärksammad på lekens betydelse för den empatiska utvecklingen. Jag kan sluta mig till att nästan alla Barnen i undersökningsgruppen har utvecklat känslomässig kompetens, vilket är det förts steget i att utveckla empatisk förståelse.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra barn och pedagogers föreställningar kring vilken betydelse sagan, sagoläsning och sagoberättandet har? Hur kan vi på bästa sätt använda sagan i verksamheten? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi undersökte två olika typer av sagosituationer. Det var en berättarsituation utan bok samt en sagoläsningssituation från bok. Vi ville ta reda på vilka upplevelser Barnen får av sagan när den berättas/läses från bok. Därefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn.

Uppsatsen handlar om förskolebarns fysiska aktivitet. Syftet var att få kunskap om betydelsen av barns fysiska aktivitet i och utanför förskolan, samt att få reda på hur aktiva barn är. Vi har använt oss av enkätundersökningar som riktar sig till pedagoger och föräldrar, stegräknare som vi har fäst på Barnen och så har vi haft samtal med Barnen. Resultatet av enkätundersökningarna visar att både pedagoger och föräldrar är medvetna om barns fysiska behov. Ett av de resultat som vi har sett efter att ha använt stegräknare är att barn är mer aktiva om de har gymnastik eller om de vistas utomhus jämfört med om de är inne i förskolan.

Enligt läroplanen för förskolan, Lpfö 98, ska förskolan fostra Barnen till att utveckla förmågor att handla demokratiskt. Barnen ska förberedas och göras delaktiga i de skyldigheter som finns i samhället. Inflytande är ett begrepp med många innebörder som var och en tolkar det olika utefter sina erfarenheter. Det i sin tur gör att arbetet med inflytande i förskolorna kan se ut på många olika vis. I vår undersökning har vi utefter syftet kommit fram till att barn vill bestämma enkla saker, när svårare och större beslut ska fattas anser Barnen att det är bättre om pedagogerna gör det.I Allmänna råd för förskolan står det om vikten att personalen ska lyssna till Barnen för att kunna närma sig barns perspektiv.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger ser på måltidens funktion i förskolan, vilka regler som råder och om Barnen har något inflytande under måltiderna. Vårt intresse för detta ämne väcktes då vi läst en artikel i Lärarnas Nyheter (2011) om pedagogers roll under måltiderna i förskolan. I artikeln skrivs det att det bedrivs uppfostringspedagogik och vuxen makt i dagens förskolor. Vi valde därför att studera detta vidare och har observerat barn och pedagoger, samt intervjuat pedagoger på en förskola. Resultatet av studien visar att pedagogerna väljer att lägga stort fokus på regler som enbart är gjorda av vuxna, vilket även tidigare forskning påvisat.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka Barnens intresse för matematik. Studien tar även upp hur pedagogerna stimulerar Barnen lärande och utveckling i det matematiska tänkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att ta tillvara deras individuella åsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger använder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjälpa Barnen att utveckla sitt matematiska tänkande.

BakgrundFörskolegården erbjuder Barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i Barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur Barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur Barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att Barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken.