Syftet med denna studie har varit att undersöka några förskoleklassbarns förståelse av de geometriska formerna kvadrat, cirkel, triangel samt rektangel. Dessutom har syftet varit att analysera Barnens kunskapsutveckling före och efter geometrilektionerna. Studien genomfördes genom intervjuer och observationer med både Barnen och läraren för att ta reda på deras tankar om formerna. Studien utgår ifrån Piagets teorier om barns kognitiva utveckling samt van Hieles teorier kring barns tänkande i geometri. I studien används även Douglas H.

Bakgrund:I förskolans läroplan står det att det redan i förskolan ska läggas en grund för Barnens förståelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundläggande demokratiska värderingar och lägga grunden för till ett växande ansvar och intresse hos Barnen. Vi har tagit upp ämnen som vi ser som relevanta när det handlar om barns inflytande och delaktighet, och även de styrdokument som finns att rätta sig efter i förskolan.Syfte:Vårt syfte med studien är att ta reda på hur pedagoger och barn tänker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda på vad som är viktigt för Barnen att få bestämma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat både barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:Vårt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som är viktigt för Barnen att bestämma om inte stämde så väl överens.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur barn uppfattar matematik i bilderböcker. Vi har läst bilderböcker med synlig och mindre synlig matematik för barn i åldern fem till sex år. Därefter har vi intervjuat Barnen enskilt. Frågorna har fokuserats på taluppfattning samt begrepps­uppfattning. Det var lättare för Barnen att uppfatta ett litet tal och en grupp där sista siffran anger mängden än ett tal mitt i räkneramsan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att Barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur Barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt.Slutsatserna för denna studie är att Barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för Barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av Barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd.

Uppsatsen handlar om lekens betydelse i matematikundervisningen. Hur medvetna är Barnen om att lek med matematik kan främja deras matematikinlärning? Hur kan man som pedagog främja barns matematikinlärning genom lek? Syfte med undersökningen är att belysa hur matematiklek kan främja barns matematikinlärning.Undersökningen grundar sig på observationer och intervjuer. Våra informanter är sex stycken sexåringar samt två pedagoger som arbetar med dessa sex barn. Vi använde oss av ett spel som matematiklek under observationen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att Barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande Barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande Barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.

Vi har genomfört vårt examensarbete i en klass i årskurs 3. Syftet med arbetet var att öka Barnens trafikmedvetenhet, samt se hur närmiljön påverkar dem. En stor del av arbetet har skett utomhus i form av promenader tillsammans med Barnen där vi iakttagit och förklarat risker i olika trafikmiljöer. Barnen har också svarat på enkäter i början och i slutet av vår praktikperiod. Det vi ville uppnå med arbetet var att Barnen skulle bli medvetna om hur trafiken fungerar, samt se sig själva som en aktiv del i trafiken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn samspelar med varandra med hjälp av material som finns i förskolan under den fria leken i en förskolegrupp. Metoden som används är observation. Resultatet visar på att Barnen samspelar tillsammans med andra men det förekommer även att barn leker enskilt i olika aktiviteter. Barn för dialoger och använder sig utav kommunikation för att tydligt visa att det är lek och inte på allvar. Detta visar Barnen genom olika tecken såsom att använda ansiktsuttryck, kroppsspråk och rösten.

Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för Barnen.Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska.Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda Barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter Barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ?skona? dem från det som är jobbigt.När man ska tala med Barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör.Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att tala om för många..

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan tänker om miljön och materialets betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har även tagit reda på hur innemiljön på avdelningarna är uppbyggda, om de är traditionella och ser ut som hemmet eller om de är inspirerande för Barnen att experimentera och utforska i miljön. Vi har också tittat på hur materialet används och hur detta är placerat och vilken tillgång Barnen har till det. Vi har utgått från det sociokulturella perspektivet i studien, vilket menar att det är pedagogen som organiserar miljön runt Barnen och att Barnen tar hjälp av sin omgivning för att lära och utvecklas. Vårt empiriska insamlande material har tagits fram via intervjuer och observationer.

Syftet med studien är att studera vad barn har för uppfattningar kring förskolegårdensutformning, innehåll och användningsområden utifrån ett pedagogiskt syfte.Ytterligare en aspekt är att synliggöra hur barn uppfattar delaktighet med sig självasom utgångspunkt samt pedagogerna i relation till förskolegården. Studien har utförtsmed hjälp av kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats. Det empiriskamaterialet har framställts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fjorton barnpå två olika förskolor i Sverige. Barnen som intervjuats är i åldrarna mellan två ochfem år. Resultatet visade att Barnen är relativt nöjda med sin förskolegård samtidigtsom de hellre vistas inomhus om de själva får välja miljö.

Syftet med genomförda studie är att undersöka om barn kan få ökat inflytande i förskolan genom att med hjälp av kamera själva dokumentera sin verksamhet. Dokumentation i förskolan utförs oftast av vuxna, men i studien vänds detta på genom att låta Barnen dokumentera. Utgångsdiskurs och perspektiv är kompetensdiskursen och barns perspektiv. I förskolans nyligen reviderade läroplan framgår det att förskolan är skyldig att dokumentera verksamheten och följa upp dokumentationen, samt att barn i förskolan har rätt till inflytande över verksamheten. Den genomförda studien använder kvalitativ metod för att kunna uppmärksamma det unika och avvikande i Barnens fotografier, och för att kunna förstå hur Barnen upplever sin vardag på förskolan.

Skilsmässor är vanligt förekommande och barns upplevelser av föräldrarnas separation handlar ofta om att de känner sig stressade och förvirrade. Tidigare studier visar, att skilsmässan medförde stora förändringar för Barnen. Påfrestningar i familjesituationen efter skilsmässan påverkade Barnens känslor, vilket ofta yttrade sig i en sorg efter förlusten av att inte vara en hel familj längre. Syftet med studien var att belysa Barnens upplevelser när föräldrarna genomgått skilsmässa. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Detta examensarbete behandlar och reder ut begreppet social kompetens. Förmågan att kunna lösa problem, kommunicera på flera olika språk samt att kunna ta egan initiativ och kunna samarbeta är alla komponenter som är aktuella när man talar om social kompetens. Jag valde att koncentrera mitt utvecklingsarbeter främst kring en av dessa komponenter, nämligen förmågan att kunna samarbeta med andra. Jag utförde mitt utvecklingsarbete i en förskoleklass och syftet var, att jag med hjälp av olika samarbetsövningar, där Barnen i små grupper arbetar mot ett gemensamt mål, ville utveckla insikten om att alla behövs och kan bidra med något till gruppen. Jag lät Barnen jobba med samarbetsövningarna under sammanlagt sju veckor och tolv övningstillfällen.

I både våra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med Barnen på förskolans gård varierar i omfattning. Det här innebär att Barnen påförskolans gård har olika förutsättningar till ett utökat lärande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta Barnen på förskolegårdenoch hur den här interaktionen kan stötta Barnens lärande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de äldre Barnen på gården.Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt på förskolans gård som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de äldsta Barnen på förskolans gård och hur detta kan stöttaBarnens lärande. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lärande där stöttning och interaktion är betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som består av videofilmer ochfältanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, därBarnen är 3-5 år.