Syftet med arbetet var att Barnen skulle bli medvetna om sina känslor och hur det påverkar deras handlande. Barnen fick därför arbeta med sina känslor för att de skulle bli medvetna om hur, var och varför de får dessa känslor. Tanken var även att Barnen skulle försöka sätta sig in i andra individers perspektiv. Vi använde oss av aktionsforskning och det är en metod som innebär ett förändringsarbete. Barnen fick utföra några övningar som utgick från olika känslor, då gavs Barnen möjlighet att reflektera över sina känslor.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för Barnen. Studiens frågeställningar är:Vad uppfattar Barnen och lärarna att Barnen gör när de är i skogen?Vilka är Barnens och lärarnas uppfattningar av om vad Barnen lär sig i skogen?Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen?Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö.Resultatet visar att Barnen och lärarna uppfattar att Barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om Barnens lärande. I skogen säger lärarna och Barnen att det sker ett naturligt lärande genom att Barnen kan se och uppleva det som finns där.

I Hyllie stadsdel har 47 procent av Barnen i åldrarna 6-15 utländsk bakgrund. Vilka försök görs för att få dem att känna sig delaktiga och engagerade i sitt område? Vad görs från skolans, stadsdelsförvaltningens och ideellt håll för att skapa bättre framtidsutsikter för Barnen? Här finns svaren..

Det här är en jämförelsestudie om användandet av surfplattan i förskolan. Syftet medundersökningen är att ta reda på hur pedagogerna använder surfplattan i förskolan. Vilkaskillnader eller likheter visar sig i användandet av surfplattan beroende på barns ålder. För attfå svar på undersökningens frågeställning intervjuades pedagoger från två olika förskolor,pedagoger som arbetar med de yngre Barnen och pedagoger som arbetar med de äldre Barnen.Resultatet visar att pedagogerna med de yngre Barnen vill att Barnen ska få utforska verktygetoch få upplevelser genom surfplattan. De vill också använda surfplattan som ett verktyg i sittarbete.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur förskolebarn och skolbarns fritid ter sig ur deras egna perspektiv. Vad är det Barnen gör på fritiden? Eftersom det är barns perspektiv som undersökningen utgår från, så har författarna valt att använda samtalsintervju med intervjuguide i form av en enkät.Fritidsaktiviteterna mellan Barnen skiljer sig åt beroende på ålder och kön. Ett centralt resultat är att Barnen i studien ger uttryck för den stora betydelse de sociala relationerna med olika människor på fritiden har. Alla Barnen anser att det viktigaste för dem, under fritiden, är att ha roligt, och Barnen förknippar då detta med att leka.Det är oftast föräldrarna som bestämmer Barnens aktiviteter på fritiden.

Studiens syfte är att få en förståelse om hur förskollärarna förhåller sig till de yngsta Barnens bildskapande. Med de yngsta Barnen menar jag i åldrarna 1-2 år. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med nio förskollärare på sju olika förskolor inom två olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar på vikten av att förhålla sig till alla barns villkor och behov. Då 1-2 åringar möter de flesta material för första gången så är det viktigt som pedagog att utgå ifrån Barnens behov för att Barnen ska känna sig säkra i sig själva.

Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter Barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot Barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med Barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med Barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta Barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

Vårt syfte med examensarbetet var att studera vilken betydelse Barnen tillskriver sagorna samt undersöka hur sagorna påverkar Barnens lek med avseende på Barnen gör och säger. I vår undersökning ingick sammanlagt tio barn, fem från förskolan och fem från förskoleklassen. Vi har varje vecka haft kontinuerliga sagostunder tillsammans med Barnen. De metoder som vi använt oss av är observationer och barnsamtal, samt intervjuer. Det resultat vi har fått visar att Barnen tagit till sig ord, uttryck och fraser ur sagan.

Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter Barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot Barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med Barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med Barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta Barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan även ske konflikter mellan Barnen. Pedagoger måste hantera konflikter på ett reflekterande sätt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för Barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter på ett reflekterande sätt måste pedagogerna även ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan Barnen. När en konflikt uppstår mellan Barnen är det viktigt att pedagogerna är lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska få en chans att tala.

Denna undersökning har som syfte att ta reda på vad Barnen i förskolan anser om att delta i kemiexperiment och vad som händer i barngruppen under experimenten. För att studera dessa frågor har jag gjort observationer med hjälp av videokamera och intervjuer av Barnen som deltagit i experimenten. Barnen har visat stort intresse, engagemang, glädje och nyfikenhet vilket har genomsyrat experimenttillfällena. Resultaten i denna undersökning visar att kemiexperiment kan vara ett bra verktyg i förskolan. Barnen interagerar med varandra, associerar till tidigare erfarenheter i livet och ger uttryck för att uppleva, med många av sina sinnen.  .

Syftet med arbetet är att undersöka hur barn i åldrarna tre till sex år uppfattar de geometriska formerna i sin närmiljö, utan att någon vuxen påvisar formerna. I undersökningen ingår även att se vilka former Barnen känner till och hur de benämner formerna. Metoderna som använts i undersökningen är intervjuer och observationer. Huvudresultatet var att Barnen såg olika geometriska former i sin förskolemiljö. Hur Barnen benämnde formerna varierar mellan matematisk benämning och vardagsbenämning och även egen påhittad benämning.

Syftet med studien har varit att undersöka en planerad aktivitet på en 5-årsavdelning utifrån pedagogens intentioner med det som planeras samt att ta reda på vad Barnen som deltar i aktiviteten anser att de lärt sig. Studien bygger på den planerade pedagogiska verksamheten, vad som planeras och hur det uppfattas av Barnen. Genom intervjuer och en observation har jag försökt att få syn på och ta del av Barnens tankar kring deras lärande. Arbetet på förskolan görs enligt pedagogerna utifrån Barnens intresse och läroplanen för förskola. Resultatet visar att den planerade pedagogiska verksamheten är förutbestämd i förhållande till vad Barnen ska lära.

SAMMANFATTNINGSYFTESyftet med vår uppsats är att belysa hur viktigt det är att låta Barnen vara delaktiga ibeslut angående miljön i förskolan. Genom konkret inflytande på miljön lär de sig attbli demokratiska medborgare.BAKGRUNDBakgrunden inleds med historiska aspekter där vi tar upp hur förskolan grundadesoch hur synen på Barnen såg ut då. Läroplanen för förskolan tas upp som en väsentligdel. Tidigare forskning handlar mycket om att det är bra för Barnen att vara delaktigai frågor om miljön som de vistas i. Sist i bakgrunden har vi med Vygoskijs teori om detmänskliga medvetandet och Deweys teori om skolan och samhället.METODHär redovisar vi kvalitativa intervjuer som vi genomfört på pedagoger och barn i tvåförskolor.RESULTATStudien visar att barn och vuxna har olika tankar om barns inflytande.

Syftet med studien är att belysa pedagogers syn på matematik för de yngsta Barnen i förskolan. Studien inriktar sig på vad matematik för de yngsta Barnen enligt pedagoger innebär samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta Barnen. Undersökningen är kvalitativ och metoden är semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgår från Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion.Resultatet i studien visar på att pedagoger ser matematik som något mer än räkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen på ett meningsfullt sätt och matematik för de yngsta Barnen innebär först och främst vardagsrelaterade begrepp.