
Sökresultat:
3184 Uppsatser om Barnböcker genus - Sida 39 av 213
MAGISKT MED LĂSSTUND : En studie om pedagogers och barns uppfattningar om lĂ€sning i förskolan
Vi Àr intresserade av vilken roll barnboken har i förskolan och om bÄde pedagoger och barn hade nÄgon uppfattning om varför lÀsning kan vara av betydelse. DÀrför ville vi ta reda pÄ pedagogers och barns syn pÄ lÀsandet av barnböcker i förskolan, samt att ta reda pÄ vilka likheter och skillnader det finns mellan deras uppfattningar. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuat sex pedagoger och 18 barn. VÄr studie bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Pedagogerna anvÀnde barnboken frÀmst som ett verktyg i förskolan för att frÀmja barnets kunskapsutveckling som exempelvis sprÄket, fantasin och faktakunskaper.
VÄga se mig och agera
Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.
?Det Àr sÄhÀr det Àr, men inte hur det borde vara? : En studie om elevers genusmedvetenhet i Är 6
Syftet med denna studie Àr att analysera genusmedvetenheten hos elever i Ärskurs 6 med fokus pÄ hur de förhÄller sig ifrÄga om könsuppdelningar, könsroller, förestÀllningar om vad som just Àr manligt och kvinnligt.Undersökningen genomfördes i en mellanstor stad i Sverige i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor, friskola med Är 6 till 9, Stadsskolan, samt en kommunal skola med Är f till 6, Skogsskolan. Genom gruppintervjuer, fick eleverna med hjÀlp av adjektiv, tillsammans presentera deras bild av vad en man och kvinna Àr. Den slutsats vilken framkom av undersökningen var att alla elever var medvetna om genus. DÀremot tydliggjordes en skillnad mellan skolorna dÀr eleverna pÄ Skogsskolan framlade konstaterande svar att sÄ hÀr Àr det i motsats till Stadskolan dÀr eleverna framlade mer reflekterande svar i med diskussionskaraktÀr. Anledningen till detta Àr att eleverna kommer frÄn stadens alla omrÄden pÄ Stadsskolan i motsats till Skogsskolan dÀr eleverna bor i samma omrÄde som skolan ligger..
Attityder till matematik hos blivande lÀrare sett ur ett genusperspektiv
I vilken utstrÀckning kan yrkesverksamma KME-lÀrare utöva sitt huvudÀmne i skolan?.
Sjuksköterskans chef- och ledarskap utifrÄn vÄrdvetenskap, pedagogik och genusperspektiv
sjuksköterska (Moberg)sjuksköterska (Höglund Karlsson).
VÀrdegrunden i skolans styrdokument - En kritisk analys av vÀrdefrÄgor i lÀroplanerna för gymnasiet 1970-2011
Arbetets syfte Àr att utröna vilka förÀndringar som har skett mellan lÀroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 nÀr det gÀller vÀrdegrundsfrÄgor. UtifrÄn tre teoretiska utgÄngspunkter som samtliga berör vÀrdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys dÀr mina tre teoretiska utgÄngspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgÄngspunkter berör vÀrdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera pÄ dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. DÄ förÀndringen var som mest pÄtaglig i frÄgor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa ocksÄ skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.
Vad sÀger bilden? - En granskning av lÀroböcker i karaktÀrsÀmnen pÄ Handels och administrationsprogrammet med sÀrskilt fokus pÄ genus
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med min undersökning Àr att granska ett urval lÀroböcker i karaktÀrsÀmnen pÄ Handels och administrationsprogrammet utifrÄn ett intersektionellt perspektiv med sÀrskilt fokus pÄ genus. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskrivs mÀn och kvinnor genom bilder och illustrationer i lÀroböckerna?Material och metod: Intersektionalitet Àr en övergripande inriktning för studien dÄ Àven klass och i viss mÄn etnicitet uppmÀrksammas, studien fokuserar dock pÄ genus. RÄdande heteronormativitet samt överlag den manliga dominansen visas genom granskning av tidigare studier av lÀromedel. Den vÀrdegrund som ska rÄda i skolan konstateras handla om relationen mellan individer.
"Kla?derna go?r mannen" - Go?r kla?der politik?
Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.
HĂ€sttjejer : formationer av genus och klass i stallet
The purpose of this essay is to examine formations of gender and class of so called horse girls in a riding school located in Stockholm, Sweden. The essay is based on interviews with six girls in the ages between fifthteen and eighteen. Through the theoretical framework of Judith Butler and Beverley Skeggs, I examine how the girls negotiate the boundaries and probabilities within doing gender in an upper and middleclass associated area. As a result of its female domination, the stable functions as a place where the girls can dislocate themselves from otherwise normative feminine practises. This is possible since the premises of the stable are constructed in the light of the heterosexual matrix, where the girls organise themselves within the heterosexual girl collective.
"Nu fÄr du hÄlla kÀft med ditt genussnack!" : En studie om att arbeta genusmedvetet i förskolan
Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ?[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmÄgor och intressen utan begrÀnsningar utifrÄn stereotypa könsroller? (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges Àven att pedagogers förvÀntningar och sÀtt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte Àr att undersöka, med tanke pÄ lÀroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet sÀger sig arbeta med genus- och jÀmstÀlldhet.
Utmaningar vid en tillf?rlitlig nedskrivningspr?vning av goodwill
Bakgrund och problembeskrivning: V?rdering baserad p? subjektiva bed?mningar och
sv?righeten att fastst?lla ett exakt v?rde leder till os?kerhet i redovisningen. Utformningen av
IAS 36 g?r att f?retag kan g?ra olika bed?mningar i liknande situationer, vilket skapar
variation i redovisningen. Att s?kerst?lla en tillf?rlitlig post ?r sv?rt och v?cker fr?gor om hur
det hanteras praktiskt.
Disconnected : BerÀttelser om problematiskt spelande och genus i MMORPG-spel
Uppsatsen beskriver hur personer med erfarenhet av problematiskt spelande och efterföljande behandling berĂ€ttar om sina erfarenheter. Studiens fokus har legat pĂ„ problematiskt spelande av MMORPG-spel, deras sociala dimension och upplevelser av genus i dataspelen. Ăven respondenternas tankar kring dataspelandet som sĂ„dant och kring genus tas upp. Datainsamlingen genomfördes via kvalitativa intervjuer pĂ„ ungefĂ€r en timme vardera med tre respondenter. Det empiriska materialet har tolkats genom meningskoncentrering och sedan analyserats genom en hermeneutiskt-narrativ analysmetod.
Genus i gymnasieskolan : En oengagerande frÄga?
AbstractBachelor essay in Pedagogy by Johan Lidén &Kristian Sagfors, 2011."Genus i gymnasieskolan: En oengagerande frÄga?".Supervisor: Zeki YalcinGender and gender equality in our school system has throughout the years become a well researched subject, however most of that research has focused on the lower levels of compulsory school. The upper secondary school has not gotten the same attention.We have chosen to explore how social science teachers in upper secondary school treat the subject of gender and gender equality, what strategies they apply in the classroom and how their pupils respond to the subject.We wanted to get access to their classrooms so we could do an ethnographical study to find the answers to how their lessons were planned and executed, if different teachers made different didactic choices depending on the orientation of the class. As our work progressed we ran in to an interesting problem which ultimately made us rethink the purpose of this paper.In our pursuit of respondents we contacted many schools by e-mail and later visited the schools to find participants. This proved difficult as we were met with a wall of silence and lack of interest.
Ett sandkorn inneh?ller kungariken ? eller inte C.G. Jungs svarta b?cker i ljuset av brottet med Freud
Carl Gustav Jung started to write his Black books, in which he saw himself analyzing unconscious fantasies, during the same time that he leaved the psychoanalytical movement and broke off his personal relations with Sigmund Freud. This thesis sees the interpretation of these books through a wider contextualization. The purpose is to contribute to the understanding of the breakup between the two. The therapeutic work will be highlighted where the black books will be seen through the lens of three of Jung?s more known patients as well as through the interest in mythology and fantasy that Jung showed during this time.
En medial syn pÄ prostitution i fallet Eva Bengtsson : -om diskurser i samhÀllet!
Prostitution Àr ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjÀlpa prostituerade. Media Àr ett kommunikationsverktyg som anvÀnds för att förmedla information till samhÀllets invÄnare. Media förmedlar diskurser som pÄverkar vÄr sociala omgivning. Vidare upprÀtthÄller samhÀllet diskurser genom att diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson sÄldes som prostituerad pÄ 1970- talet till kÀnda politiker i Sverige och har nu krÀvt skadestÄnd av regeringen.