Jämställdhetsfrågor är ständigt aktuella och därför ställer vi oss frågan varför det inte hänt så mycket? Trots många år av försök till ett jämställt samhälle verkar det vara svårt att uppnå. Sverige bedriver en jämställdhetspolitik där alla ska ha samma möjligheter och skyldigheter inom alla områden. Alla ska få komma till tals på likadana förutsättningar oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet med mera. Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie undersöka hur genus förmedlas via media.

Syftet med studien är att undersöka hur några barn uppfattar och tolkar genus samt om och hur de i så fall identifierar sig med huvudrollsinnehavarna i Wieslanders bok Mamma Mu åker rutschkana. Dessutom är det av intresse att se om och på vilket sätt författaren till den valda boken skriver utifrån ett genusperspektiv. Boken i studien valdes subjektivt ut från en lista över de femtio mest utlånade barn- och ungdomsböcker på folkbiblioteken i Lunds kommun, 2010. Studien genomförs på en förskola i södra Sverige med tre flickor och tre pojkar i åldern fem år. Analysmetoden som används i studien är kvalitativ och bygger på en hermeneutisk analysmodell.

Studien hade som syfte att lyfta fram och utröna förekomsten av genusperspektiv iforskningen samt hur det speglas från lärare inom naturvetenskapliga ämnen och tekniki deras undervisning. En intervjustudie och en litteraturstudie betraktades parallellt.Undersökningen sågs från ett intersektionellt perspektiv med tonvikt på genus menbeakta specifikt klass och etnicitet.Fokuseringen i intervjuerna var att försöka nå lärarnas egna lösningar runt deföreställningar de har av genusproblematiken utifrån problemfrågorna. Resultatet avlitteraturstudien visar att det har hänt mycket under de senaste åren inom de aktuellaproblemområdena både nationellt och internationellt. Flickorna visar ett bättre resultatteoretiskt och har generellt högre betyg än pojkar i naturvetenskapliga ämnen. När detgäller intervjustudierna framgick genusmedvetenhet inte lika klart.

Denna studie utgår från Judith Butlers genusteori om hur kön görs samt Michel Foucaults teorier om samhällsnormer och makt i förhållande till särskiljandemekanismer och vansinnesdefinitioner. Studien fokuserar på psykiatriska diagnoser ur ett genusperspektiv. Fokus har lagts på diagnoserna Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning då tidigare forskning visat att könsfördelningen inom dessa psykiatriska diagnoser är väldigt ojämn. Syftet med studien är att undersöka genusstrukturers påverkan på psykiatrisk diagnostisering utifrån DSM-IV. Utifrån syftet har följande frågeställningar utformats: Går det att benämna diagnoskriterier som könsneutrala då diagnostisering i hög grad handlar om andra människors (vars egna erfarenheter och värderingar färgar neutraliteten) bedömningar? Hur kommer det sig att könsfördelningen är så ojämn inom diagnoser som Aspergers syndrom och borderline personlighetsstörning? En enkätundersökning har utförts bland verksamma psykologer inom Östersunds kommun.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vad barn i elvaårsåldern har för tankar om vad som är viktigt i livet. Vi har belyst ämnet ur ett genusperspektiv..

Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum förhåller sig till könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsen ämnar även diskutera om det föreligger risk för att planering av fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa föreställningar och underliggande strukturer. Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhåller sig föreställningar om genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna utformas uppsatsen som en litteraturstudie där två avhandlingar om fysisk aktivitet i urbana rum studeras genom en innehållsanalys.

Uppsatsens syfte är att granska sexton recensioner publicerade i svensk respektive amerikansk press gällande filmen Den Gröna Cykeln (Haifaa Al-Mansour, 2012). Undersökningen grundar i kritikernas syn på genus och jämställdhet samt kulturell och nationell identitet som filmen berör. Recensionerna analyseras och jämförs för att hitta skillnader och likheter i den svenska respektive amerikanska receptionen. Analysen visar att skillnaden mellan de två nationernas reception är uppdelade mellan de två fokusområdena, där de amerikanska kritikerna fokuserar på kulturell och nationell identitet och jämför filmens skildring av det saudiarabiska samhället med den amerikanska kulturen. De svenska kritikerna tycks generellt ha större fokus på filmens skildring av genus och jämställdhet till skillnad från amerikanerna..

Det övergripande syftet med denna uppsats är att vidga kunskapen om ett relativt utforskade ämne, nämligen genus inom fältet styrketräning. Detta undersöks genom analysera bilder på vältränade människor med rådande teorier inom ämnet för att på så vis bidra till ny kunskap.Mer specifikt så är syftet med denna studie att undersöka hur föreställningen om manligt respektive kvinnligt reproduceras i form av bilder på två webbsidor som behandlar styrketräning. De olika typer av bilder som återfinns på hemsidorna präglas av tydliga genusskillnader som på ett extremt sätt framhäver männens makt över kvinnorna genom att porträttera dem på både tydliga och mer subtila sätt vilket har lyfts fram i analysen. Genom att belysa dessa aspekter så har ett relativt outforskat område nu fått en mer nyanserad och genomskinlig bild genom att rikta ljus på hur genus skapas genom bilder i fältet för styrketräning.Frågor som uppsatsen ställer sig är: Hur framställs genus i bild på kvinnor respektive män som i varierande grad utövar styrketräning och kroppsbyggning på utvalda webbsidor? Vilka olika typer av bilder av kroppen återfinns på webbsidorna? Hur framställs de och vilka skillnader finns mellan könen vad gäller dessa bilder?Analysen av bilder på två olika nätsidor som riktar sig till kvinnor och män som styrketränar visar att det verkar finnas ett större behov av att skilja män och kvinnor åt i just styrketräningssammanhang, detta eftersom kvinnan här närmar sig vad som anses vara männens sfär..

Denna studie behandlar hur genus i serietidningen Kalle Anka & C:o ser ut jämfört med den svenska genusuppfattningen. En kvalitativ metod för att kunna förstå och deskriptivt kunna redogöra för detta tillämpades. Metoden utformades till en specificerad metod för just denna undersökning utefter två redan existerande forskningsmetoder; en semiotisk bildanalys och en textanalys. Urvalet bestod av en serie ur en tidning med en tioårsperiod mellan varje tidning. Detta för att kunna åskådliggöra den förändring som finns i genusbeskrivningen i såväl verkligheten som i tidningarna.Studien syftade till att undersöka hur genus gestaltades i de utvalda serierna för att sedan kunna koppla detta till, och undersöka hur det såg ut i en jämförelse med genusföreställningen i Sverige.

The purpose of this essay was to study how surroundings form young peoples gender and where gender patterns are maintained. This was done by interviewing 12 students from two advanced classes at a comprehensive school in a small town in the southern parts of Sweden. The students where divided into four groups. Two groups with three boys in each, and two groups with three girls in each. We used R.W.

Syftet med studien är att undersöka hur utredare vid könstillhörighetsutredningsenheter i Sverige resonerar kring bedömningskriterier för diagnos och behandling av transsexualism. Tidigare forskning på området antyder att transpersoner utesluts från behandling på grund av ett heteronormativt förhållningssätt i lagen och hur den tolkas. Denna forskning baserar sig inte på empiriska studier där utredarna fått beskriva sin praktiska tillämpning av lagen, utan på teorier som sedan applicerats på könstillhörighetsutredningen. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer och materialet har analyserats genom socialkonstruktivistiska begrepp, vilka jämförts med de riktlinjer utredarna har att förhålla sig till. Vårt tolkningsresultat stämmer till stor del överrens med tidigare genusforskning på området, men vi har också kommit fram till att det inte finns några entydiga svar på vilka krav och förväntningar som ställs på transpersonens kön och genus under utredningen.

Jämställdhet har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan skall bemöta alla barn på lika villkor oavsett barnens kön. Vi är intresserade av hur könsroller framkommer utifrån de organiserade samlingarna som förekommer i verksamheten. Detta för att få en förståelse om barnens samt pedagogernas åsikter utifrån begreppen pojkaktigt och flickaktigt. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där både observationer och intervjuer har används som en datainsamlingsmetod.

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns några innehållsskillnader i flickors och pojkars bilder när de utgår från en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara väljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men när flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhållande till kvinnliga aktörer.

François Boucher kritiserades redan under sin levnadstid för att vara alltför lättsam och oseriös i sin konst, en uppfattning som alltjämt lever kvar än idag. Men all konst kan ses som en produkt av sin tid. Undersökningens syfte är att visa på hur samtidens syn på genus och sexualitet i förhållande till rådande politiska klimat speglas i François Bouchers konst. Observation används som datainsamlingsmetod och resultaten presenteras i form av Panofskys bildanalys på pre-ikonografisk och ikonografisk nivå. Detta diskuteras sedan på en ikonologisk nivå.

Uppsatsen undersöker framställningen av kvinnligt genus i en fantasy roman..