Eftersom julkalendern är ett återkommande fenomen i Sverige med minst en miljon tittare per avsnitt varje år anser vi att en studie av dessa ur ett queerteoretiskt perspektiv är intressant och kan ge en idé om hur uppfattningar kring vad som är normalt respektive avvikande skapas och reproduceras. Det centrala i våra frågeställningar rör presentationen av könsroller samt vilka egenskaper karaktärerna tillskrivs utifrån könstillhörighet då vi ser en problematik gällande vilka attribut som tillskrivs könen utan eftertanke eller reflektion över hur detta kan påverka exempelvis skapandet av genus. Resultatet av uppsatsen visar bland annat att heteronormativiteten i regel upprätthålls även om det går att utröna avvikelser från det som uppfattas som normativt normalt..

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem.

Denna uppsats ämnar undersöka hur genus reproduceras och framställs i sju skrivna utlåtandena som producerats på familjeutredningsenheten Liljan. Bearbetningsmetoden som har använts är diskursanalys. Uppsatsen baseras på två huvudteorier. Dessa är kritisk diskursanalys som har en stark företrädare i Norman Fairclough och genusteori som bottnar i Yvonne Hirdmans teorier kring genussystem och skapandet av genus. Resultatet visar att modern antas ta huvudansvar för barnet/barnen och samtidigt säkerställa relationen till fadern samt kompensera för faderns eventuella bristande föräldraförmåga.

Målet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka huruvida fyra svenska kommuner använder sig av genusperspektiv i sina översiktsplaner. Jag undersöker vad som menas med genusperspektiv i dessa. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i översiktsplaner problematisera och diskutera rådande normer i planeringsprocessen utifrån genusperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur genus och genusperspektiv används och definieras i översiktsplanerna, om det går att se samband mellan rådande teoretisk forskning och de områden inom ämnet genus översiktsplanerna redogör för. Jag kommer även att undersöka om det i översiktsplanerna förekommer förslag på konkret tillämpning av genusperspektiv eller jämställdhetsskapande åtgärder.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur museipedagoger på Evolutionsmuseet i Uppsala könar utställningar i samband med visningar för barn. Jag har även undersökt på vilket sätt de könar dinosaurierna och djuren. Detta har dokumenterats med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar, som sedan har bearbetats och gått igenom. De metoder som använts har varit observationer med utgångspunkt inom queerteori och sociokulturellt perspektiv. Observationerna visade att museipedagogerna hade goda kunskaper om genus och könade inte föremålen på utställningen någon gång.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Malmö högskola Medie- och kommunikationsvetenskap 180 p Sammanfattning Chamila Olofsson ?Hur görs kön?? Examensarbetets syfte är att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild på Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrågan läggs särskilt fokus på intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och ålder. Undersökningen omfattar både en övergripande kvantitativ granskning och en djupgående kvalitativ analys. Utifrån ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjälp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska porträttbilder.

Värdegrundsarbetet i förskolan där genus och likabehandling står i fokus är ett ämne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrån två frågor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de använde i arbetet med barnen. För att undersöka detta så valde jag att använda mig av en halvstrukturerad enkät där de flesta frågorna var av öppen karaktär för att kunna fånga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frågorna fångade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna använde i sitt arbete med barnen. 40 enkäter delades ut till pedagogerna i ett rektorsområde.

Genom att undersöka aspekterna kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus, yrkestitlar och generisk användning av han vill jag med denna uppsats utreda om svenskan är på väg mot könsneutralitet under en tidsperiod på cirka 40 år. Mer specifikt kan sägas att jag med mina undersökningar ville kontrollera om kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus verkar avta, om yrkestitlar i mindre omfattning än tidigare inkluderar kön och om generisk användning av han ser ut att ersättas av den i svenska lagtexter.Jag har använt mig av korpusar som finns att tillgå på Språkbanken på Göteborgs universitets hemsida för mina undersökningar, där materialet i den äldsta korpusen är från 1965.Min hypotes är att svenskan är på väg mot könsneutralitet, vilket i stort sett verkar stämma överrens med mina resultat. Det jag har fått fram för kongruensböjning av adjektiv efter naturligt genus är ändelsen ?a används allt oftare, även i kombination med maskulinum, medan bruket av ändelsen ?e verkar minska. För yrkestitlar visar mina undersökningar att det ursprungligen "inbyggda" könet i stort sett blir mindre betydande.

The purpose of this work was to observe fifth grade students in their creative work, how they act and how gender roles appear in the creative work. The background to this work is that I want to examine whether there is any difference in gender roles, when students are working creatively and on their compliance with, the sexes, typical similarities and differences that exist.Observational study showed that girls and boys in the class I observed, in general, has followed traditional gender patterns that exist in our society. With typical gender patterns, I mean that girls are expected to be quiet, talented and helpful and the boys are expected to speak loud and more often than the girls. The girls were, on balance, quieter and more tranquil than the boys who had difficulties to sit still and wanted to be seen and heard more widely..

Den här uppsatsen behandlar hur synen på genus och kön inom arkeologisk tolkning kan vidgas med hjälp av Judith Butlers teorier. Uppsatsen är ett försök att finna vägen till tolkningar som går utanför en normativ syn på kön och sexualitet. Med hjälp av Judith Butler har jag utvärderat tidigare gjorda tolkningar av bronsålderns hällristningar och två danska ekkistegravar (Egtvedsgraven och Skrydstrupsgraven), samt själv sökt finna alternativa tolkningar av dessa..

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av vilken betydelse genus har i skapandet av en yrkesidentitet. Ett så kallat snöbollsurval användes för att hitta lämpliga informanter. Intervjuer genomfördes på fyra manliga och fyra kvinnliga sjuksköterskor. Vid analysen framkom sex kategorier, Yrkesvalet, Avsaknad av manliga förebilder, Yrkestitel, Heteronormativa ideal, Synen på manliga sjuksköterskors inträde i yrket samt Innebörden av omvårdnad. Resultatet visade att idealbilden av en sjuksköterska fortfarande ses som en vårdande, moderlig och omhändertagande kvinna, vilket sågs som den gemensamma förklaringen till varför fler kvinnor än män väljer att utbilda sig till sjuksköterskor.

Grönsakskonsumtion hos arbetsklassmän sett ur ett genus- och klassperspektiv..

Denna uppsats behandlar ämnet palestinska kvinnors politiska deltagande i kontexten av Israel-Palestinakonflikten, Israels ockupation av Palestina och det palestinska folkets Intifada. Politiskt deltagande är en central del i politiska rättigheter som i sin tur är en central del i T.H. Marshalls medborgarskap. Således är studien av politiskt deltagande en studie av medborgarskap. Vi talar om formellt och i synnerhet substantiellt medborgarskap, om palestinska kvinnors faktiska förutsättningar och möjligheter att utöva sina rättigheter och skyldigheter, det vill säga medborgarskap.