Denna litteraturstudie är skriven på uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat våld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn är kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts på ett korrekt sätt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivå. Vidare visade även studien att barns påverkan av suggestion är starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha påverkats av att bevittna våld men även under vilka förhållanden barnet förhörts..

Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strävar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att låta barn framföra sina synpunkter på verksamheten. Sex barn i åldern 7-11 år, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgränsat problem och ett ak-tivt förhållningsätt gentemot sin problematik är faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmått anpassa sin metod utifrån barnens specifika behov, gett konkreta råd och ställt frågor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstärks av berättelser om symptomlindring och spänningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..

Syftet med min studie är att få en förståelse för vilken syn pedagoger har på arbetet med inkludering av barn i behov av särskilt stöd i förskola och förskoleklass. I studien har jag använt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att kunna få en djupare förståelse för hur det inkluderande arbetet kan se ut.Resultatet visar att det grundläggande arbetet med inkludering handlar om att alla barn ska har samma rättigheter till delaktighet oavsett vilken svårighet barnet har. Det visar även i resultatet kring det inkluderande arbetet att det krävs ett stort engagemang och en stor kompetens för att kunna möjliggöra inkludering av barn i behov av särskilt stöd..

Syftet med denna studie var att ge en förståelse för hur professionella arbetar med riskutsatta barn samt huruvida deras professionella stöd kan utgöra en skyddsfaktor för barn som växer upp i riskmiljö. Uppsatsen avsåg även att ge en bild av de risk- och skyddsfaktorer som kan förekomma i riskutsatta barns näromgivning. Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa intervjumetoden. En halvstrukturerad intervjuguide utgjorde grunden i de fem genomförda intervjuerna. Studien avgränsades till att studera grupperna barn till psykiskt sjuka, barn till missbrukare och barn som bevittnat/upplevt våld.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrars livsstil och matvanor bidrar till övervikt hos Barn. Den design som användes var deskriptiv och data samlades in via databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet delades in i två huvudrubriker, matvanor och livsstil. Resultatet visade att maten som barn konsumerar är associerat med föräldrars beteende, uppfostran, attityder och intag av ohälsosamma matvanor.

Syftet var med denna studie att undersöka skolkuratorernas anmälningsbenägenhet till socialtjänsten, när misstanke finns att barn far illa. Som utgångspunkt användes Socialstyrelsens handbok om anmälningsskyldighet, samt studier avseende kuratorers anmälningsbenägenhet inom skolverksamheter i Australien och USA. Därefter gjordes intervjuer med fem yrkesverksamma skolkuratorer från fem olika skolor. Intervjuerna belyste deras resonemang kring anmälningsbenägenheten, och vilka faktorer som påverkade dem i sina bedömningar vid en anmälan. I stort sätt gör alla skolkuratorer anmälningar.

Studiens syfte är att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Utifrån det vill vi även belysa de olika stödmetoder som de använder sig av i sitt arbete. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes vid de olika intervjutillfällena. Resultatet visar på att den vanligaste hjälpmetoden för barn med missbrukande föräldrar är stödgrupper i olika former.

Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter på fritidshemmet. Då fritidshemmen har förändrats, barn­grupperna har blivit större och personaltätheten minskat uppstår frågan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredställas. Barn med koncentrationssvårigheter är en grupp som påver­kas av dessa omständigheter. Det är viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, där fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Användandet av öppna frågor, i en så kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar på studiens frågeställningar.Resultatet som är intervjupersonernas reflektioner kring studiens frågeställningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svårigheter.

Det självständiga arbetets syfte var att ta reda på hur pedagoger ser på barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frågeställningar: Hur ser pedagoger på barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus på små barn? Metodvalet är en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer med fyra pedagoger från samma förskola. Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansåg att barns inflytande är något som är viktigt mot bakgrund av att det är något som barn måste lära sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansåg även att det är ett svårtolkat ämne som kräver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom också att barns inflytande är begränsat och att det är de vuxna som begränsar barns inflytande.

Examensarbetet undersöker hur gestaltning av byggnader och jordbruksmark tillsammans kan bidra till att skapa ett ekonomiskt och ekologiskt självförsörjande center för föräldralösa barn i Tanzania..

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse av hur föräldrar hanterar förlusten av ett dödfött Barn. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ webbenkät med öppna frågor.                                                                 De teman som framträdde var "emotionellt avstängd", "ökad känslighet" och "bearbetning". Resultatet visade att förlusten av ett dödfött barn är en livslång process. Det fanns en "ökad känslighet" som gjorde att föräldrarna blev påverkade känslomässigt av att se olika saker som kunde förknippas med förlusten. "Emotionellt avstängd" visade sig genom att föräldrarna blev mer apatiska och känslokalla gentemot andra då de själva upplevda mycket sorg inom sig.

SammanfattningBakgrund: Kängurumetoden, kangaroo care (KC) som innebär att barnet ligger hud-mot-hud med sin förälder eller anhörig, används i nästan hela Skandinavien sedan tidigt 1990-tal. Kängurumetoden har även använts på prematura barn och barn med låg födelsevikt som en viktig del i behandlingen. Sjuksköterskornas roll i denna behandling är att informera och lära föräldrarna om metoden och sedan övervaka barnet under hud-mot-hud kontakten.Syfte: Syftet var att beskriva kängurumetodens påverkan på prematura barn och barn med födelsevikt under 2000g.Metod: Beskrivande allmän litteraturstudie med systematisk sökning.Resultat: Ett positivt resultat, hos barn som mottog KC, visades vad gäller tillväxt, nervsystemets utveckling, hållande av temperatur, matning, interaktion, gråt vid smärta samt morbiditet och mortalitet. Hjärtfrekvens och saturation påverkades inte alls eller negativt i jämförelse med de barn som inte fick KC. De olika studierna visade olika resultat vad gällde påverkan på andningen samt utveckling och inlärningSlutsats: Hur barnet påverkas av KC är individuellt och beror på barnets utgångsläge, men det ger en större förekomst av positiva effekter än negativa effekter då den används på prematura Barn..

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och arbeta med barn i behov av särskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn på bästa sätt. För att få fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssätt har jag använt mig av litteratur som var relevant för dessa ämnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgången var vad autism är, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av särskilt stöd och att se dessa barn som individer, men även resurser och arbetssätt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och använde mig då av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om både extra utbilningar och användandet av hjälpmedel.

Ambulanssjuksköterskan är första kontakten i vårdkedjan och ska på bästa sätt behandla barnet tills de når mottagande enhet. Vården skall utföras utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av trygghet till barnet. Barn är till skillnad från vuxna en relativt säll-an förekommande patientgrupp inom ambulanssjukvården. Att vårda barn kan innebära psykologiska och emotionella påfrestningar hos ambulanssjuksköterskan. När ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstår en känsla av otrygghet hos barnet.