Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka samvariationen mellan självskattad fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status bland gymnasieungdomar. I syftet ingår att analysera eventuella skillnader i självupplevd fysisk aktivitetsgrad och självupplevd psykisk status respektive stress, kön och region - Stockholms län och Västernorrlands län. Frågeställningar är:-        Hur fysiskt aktiva anser sig respondenter i Stockholm respektive Västernorrlands län vara?-        Hur ser prevalensen ut angående självupplevd stress och psykisk status för män och kvinnor i Stockholms respektive Västernorrlands län och finns det någon skillnad mellan män och kvinnor?-        Finns någon samvariation mellan psykisk status respektive stress och fysisk aktivitet?MetodFör studien valdes en kvantitativ metod i form av en enkät uppdelad i två delar där den första delen mätte respondentens grad av självupplevd fysisk aktivitetsgrad och den andra delen mätte respondentens självupplevda psykiska status respektive självupplevda stress.ResultatAv de tillfrågade ansåg sig en klar majoritet vara fysiskt aktiva. Generellt sett ansåg sig en större andel män än kvinnor vara fysiskt aktiva.

Försvarsmakten har de senaste åren riktats mot att ha en ökad förmåga till insatser utanför Sveriges gränser och den ökade rotation på personal kommer öka behovet av stöd och omhändertagande efter insatsen.    Tidigare arbeten har visat att kunskap i hur stress motverkas och förhindras kan förhindra att personal utvecklar posttraumatiskt stressyndrom, därför anser författaren det vara intressant att veta om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att förebygga psykisk ohälsa kan påverka stress och stresshanteringsförmågan hos personalen.    Syftet med arbetet är att undersöka om åtgärder och faktorer innan och under en insats för att motverka och förhindra psykisk ohälsa hos personalen i Försvarsmakten, stämmer med vedertagen teori om stress och stressprevention. Metoden som författaren använt för att besvara syftet och frågeställningarna är inledningsvis en deskriptionsstudie med kvalitativ ansats för att beskriva teori, två teoretiska modeller och viktiga åtgärder och faktorer för att förebygga psykisk ohälsa. Därefter används en deduktiv metod när författaren analyserar de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför mot teorin och de två teoretiska modellerna om stress och stressprevention.De viktigaste slutsatserna av detta arbete är:-          Att flera av de åtgärder och faktorer som svenska försvarsmakten genomför innan och under en insats har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga enligt teorin och de två teoretiska modellerna.-          Teorin och de två teoretiska modellerna stödjer inte Försvarsmaktens intresse att rekrytera personal ur gruppen studerande ur stresshanteringssynpunkt.-          Metoder som mentalträning och skriva-av-sig är åtgärder som har fördelen att individen själv kan styra metoden samt att de har en positiv effekt på personalens stresshanteringsförmåga under en insats enligt teorin..

Återgivningsträning är en inlärningsmetod som visats generera bättre behållning än andra inlärningsmetoder. Forskning har även visat att stress har negativ inverkan på kapaciteten i arbetsminnet och långtidsminnet. Därför genomfördes en studie för att undersöka stressens påverkan på inlärningslängd och behållning av 25 swahili-svenska ordpar med återgivningsträning som inlärningsmetod. Tjugosex försökspersoner fick lära sig orden i alternerade studie-/testperioder med ett slutligt test tre dagar efter inlärning. Det förväntades, mot bakgrund av tidigare forskning, att inlärningstiden skulle öka och behållningen vara sämre för försökspersoner i experimentgruppen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

The purpose of our study is to examine whether social welfare secretaries experience obstacles in work to do their tasks in a way that they, from their own values, thinks is right. And if so, what are the reactions and what strategies do they use to manage this. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with five social welfare secretaries, which all work in southern Sweden. The social welfare secretaries both work at a children- and youth department and at a social allowance department.

The purpose of this study was to examine work related stressors and related coping strategies among case managers at a domestic violence shelter in the United States. We further wanted to examine whether locus of control among the participants could be related to work related stress and coping strategies. Qualitative interviews were performed with eight case managers to gain knowledge about the stressors and coping strategies they used by examining their thoughts, feelings and experiences. The result showed that the case managers experience a number of stressors in their work environment such as system problems (e.g., lack of re¬sources and time pressure) and emotional stress. Coping responses among the case managers included efforts to alter the problem, so called problem focused coping, efforts to control emo¬tions, so called emotions focused coping and social support from colleagues.

Varje år anländer tusentals ensamkommande asylsökande barn och ungdomar till Sverige utan medföljande föräldrar eller legala vårdnadshavare. Dessa ensamkommande flyktingbarn möter olika svårigheter t.ex. ekonomisk otrygghet och psykisk påfrestning i sin etablering i Sverige. Anpassningsprocessen som sker under och efter asylsökandeprocessen är krävande för de flesta asylsökande ensamkommande barn och utgör utmaningar när det gäller att hantera dessa svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka vilka svårigheter som finns i ensamkommande asylsökande barns liv efter asylprocessen i Sverige, utifrån deras perspektiv.

Studier från Amerika och Storbritannien visar att introduktionsprocesser fokuserar för mycket påprocesser, policys och värderingar och mindre på de nyanställdas upplevelser när det gäller stress,stöd till att knyta kontakter med medarbetare och otydliga arbetsbeskrivningar (Andersson, N. R,Cunningham-Snell, N. A. & Haigh, J., 1996 & Klubnik, J. P., 1987).En kvalitativ undersökning har utförts på AniCura Falu Djursjukhus.

Syftet med denna studie var att kartlägga faktorer som påverkade vårdmötet mellan sjuksköterskan och barn med övervikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed samt sökmotorn ELIN. Efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar ut till analys. I resultatet framkom det olika teman såsom sjuksköterskans förhållningssätt, kommunikation, utbildning och arbetsmiljö som alla hade påverkan på vårdmötet.

Stress är ett begrepp som har ökat i användning den senaste tiden och är en allvarlig psykisk och fysisk åkomma där sjuksköterskor är den yrkesgrupp som drabbas mest av ohälsa på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan uppkommer av höga krav i kombination med bristande känsla av kontroll vilket kan orsaka en psykisk ohälsa som kan resultera i ångest och depression. Det påverkar sjuksköterskans prestationsförmåga som drabbar organisationen negativt då vårdskador och dödligheten hos patienter ökar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stress på arbetsplatsen relaterat till ohälsa. Studien baserades på 13 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet.

Bakgrund: För inte så länge sedan präglades barnsjukvården av föräldrars frånvaro då de inte fick delta i omvårdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vård och sett ur ett familjeperspektiv måste målet för vården vara att se både till patientens och familjens behov. När ett barn vårdas på sjukhus uppstår en jobbig och stressande situation för barnet men även för föräldrarna. Trots att vi börjar förstå vilken belastning det är även för anhöriga när någon i familjen blir sjuk tyder allt på att familjeperspektivet måste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vårdtänkandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdas på sjukhus med inriktning på vilka behov föräldrarna behöver få tillgodosedda.

Människan har alltid utsatts för stress men de utlösande stressfaktorerna har ändrats över tid. Stressreaktionerna är livsviktiga för oss, måttlig stress gör oss alerta medan långvarig stress kan leda till ohälsa. Arbetsmiljön kan vara en bidragande faktor till stressrelaterade problem och kan skapa svårigheter för sjuksköterskor att utföra sitt uppdrag. Upplevd obalans mellan förväntningar på sjuksköterskor och deras tillgång till tid kan ge en känsla av otillräcklighet och skapa stress hos sjuksköterskor. Detta kan i sin tur påverka vårdkvaliteten för patienterna och skapa lidande.

Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående. Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning.Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen.

Abstract Carlberg Ferdell, Ann (2011) Barn från utsatta miljöer. Fem pedagoger berättar om hur de förstår och arbetar med utsatta barn. Lärarutbildningen, Malmö Högskola Detta arbete handlar om utsatta barn och vilka signaler pedagogerna uppmärksammar när de misstänker att ett barn far illa. Syftet med arbetet är att få en inblick i hur man på två förskolor uppmärksammar och arbetar med barn från utsatta miljöer. Frågeställningen är: Hur förstår och hanterar pedagoger vid två förskolor barn från utsatta miljöer? Den empiriska undersökningen grundar sig på intervjuer med fem pedagoger på två förskolor som arbetar med barn mellan ett och fem år. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om och förstår vilka signaler barn i utsatta situationer sänder ut.

The study aims to contribute knowledge about children's perceptions of the leisure-time as a learning environment. The study can be seen as an attempt to highlight the possible learning in the leisure-time, formally or informally.The study is based on two group interviews with a total of 11 children and was conducted by an interview guide with question areas to be discussed freely so that the children could give as full an answer as possible.Main results of the study show that children feel that they are staying at the leisure-time to get care when their parents are working and that they primarily associate the leisure-time with playing. The results show however that children feel that they learn things when participating in the leisure-time teaches controlled activities.It is possible to draw conclusions about the child actually experienced the leisure-time as a learning environment, but it can be difficult to identify when and how learning actually occurs. However, children do not perceive that there is learning while they play..