Inledning: Det finns mÄnga fördelar med fysisk aktivitet. Det Àr bland annat bra för hjÀrta och hjÀrna samt för koncentrations- och inlÀrningsförmÄga. Att frÀmja elevers hÀlsa Àr skolsköterskans huvuduppgift. DÄ det visat sig att skolbarn trots olika insatser blivit alltmer stillasittande och överviktiga mÄste skolsköterskan finna nya vÀgar att fÄ barn intresserade och motiverade att röra pÄ sig.Syfte: Att beskriva 7 ? 11 Äriga barns erfarenheter av fysisk aktivitet.Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts i pilotstudien.

Syftet med detta arbete var att beskriva situationen för förÀldrar till barn med medfött hjÀrtfel. Denna studie riktade in sig pÄ förÀldrarnas livskvalitet, de copingstrategier de anvÀnde sig av i vardagen för att hantera situationen, det sociala stöd de ansÄg att de fÄr, samt hur sjukdomen pÄverkar familjen..

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förstÄelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det Àr en kvalitativ studie dÀr fyra kvinnor intervjuats för att fÄ en beskrivning av deras erfarenheter av att vÀxa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende pÄverkats och förÀndrats efter att ha genomgÄtt en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgÄtt för att fÄ reda pÄ vad den innebÀr. UtifrÄn tidigare forskning och övrig empiri har vi fÄtt fram vilka karaktÀristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgÄtt frÄn tvÄ vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka och fÄ en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att fÄ svar pÄ detta har vi undersökt hur uppvÀxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har pÄverkat förÀldrarnas uppmÀrksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppvÀxt har pÄverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och Àr idag mellan 22-30 Är. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer dÀr fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Denna studie Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att synliggöra mobbningssignalerna för skolan, för att pÄ sÄ sÀtt kunna ÄtgÀrda mobbning i ett tidigare skede. Genom denna studie ska de som gÄr pÄ skolan fÄ en djupare kunskap om mobbning. FrÄgestÀllningarna har varit kring hur mobbning tar sig i uttryck, vad elever och lÀrare anser om mobbning, var mobbning sker, vad en mobbare respektive mobboffer Àr. Till intervjuerna anvÀndes en halstrukturerad intervjuguide med öppenhet för följdfrÄgor. Det skedde tvÄ fokusgruppsintervjuer med elever pÄ gymnasiet i LuleÄ kommun pÄ yrkesprogrammet, Ärskurs 2 och 3.

Barn som genomgÄr undersökningar med joniserande strÄlning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn Àr kÀnsligare för joniserande strÄlning eftersom att deras organ hÄller pÄ att utvecklas och Àr kÀnsligare för effekterna av strÄlningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre strÄldos. Datortomografiundersökningar ger mÄngdubbelt högre strÄldoser Àn en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar pÄ barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga strÄldoserna.

Arbetet handlar om hur förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kÀnner sig förstÄdda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset Àr pÄ hur förÀldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. FörÀldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har Ätta förÀldrar som har barn i behov av sÀrskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur förÀldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur förÀldrar tÀnker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer Àr den metod som har anvÀnts i arbetet. Efter intervjuerna Àr empirin sammanstÀlld och analyserad.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vuxna anhörigas upplevelser av livet efter att en nÀrstÄende drabbats av stroke och fÄtt bestÄende funktionshinder. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie, 16 vetenskapliga artiklar granskades och sammanstÀlldes sedan utifrÄn perspektiven fysiskt, psykiskt och socialt. Huvudresultat: Litteraturstudiens resultat visar att anhöriga till strokedrabbade pÄverkades ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. De kÀnde sig utmattade till följd av det ökade ansvaret som stroken förde med sig. Deras liv vÀndes upp och ner och mÄnga var missnöjda med vÄrden och dess bemötande.

Syftet med studien Àr att utifrÄn sjÀlvbiografiska berÀttelser beskriva och förstÄ barns upplevelser av att vÀxa upp med en förÀlder med bristande förÀldraförmÄga, samt vilken inverkan detta har pÄ barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla. UtifrÄn syftet har vi stÀllt oss dessa frÄgor: Hur pÄverkas barnen nÀr förÀldraförmÄgan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur pÄverkas barnen av skuld och skamkÀnslor och konsekvenserna av detta? AnvÀnder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur pÄverkas barnets sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla?Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingÄende granska nÄgra biografier som innehÄller ett Àmne som Àr bÄde aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien Àr utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, sjÀlvkÀnsla, förÀldraförmÄga och barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av förÀldraförmÄga i barns uppvÀxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.

SammanfattningBakgrund: Förr ansÄgs barn med autismspektrum störning (AST) vara besatta av demoner eller var allmÀnt ouppfostrade. Följden blev att förÀldrarnas oro ökade och de fick en kÀnsla av skuld och skam eftersom deras barn inte betedde sig pÄ ett acceptabelt sÀtt. Tidigare forskning visar att det Àr mer stressfullt att leva med ett barn med AST. Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva förÀldrars livssituation av att leva med ett barn eller ungdom som har en AST-diagnos. Metod: Uppsatsen gjordes genom en litteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa artiklar.

Övervikten i samhĂ€llet har ökat, i Sverige Ă€r enligt dagens forskning hĂ€lften av alla vuxna mĂ€n, en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. OhĂ€lsosamma matvanor och ett stillasittande liv Ă€r saker som anses bidra till att vi blir sjuka och dör för ti-digt.Min kandidatuppsats syfte Ă€r att beskriva gymnasiekillars syn pĂ„ hĂ€lsosam mat, matval samt pĂ„verkan. Detta för att fĂ„ en förstĂ„else för hur ungdomskillar resonerar gĂ€llande hĂ€lsosam mat, vilket kan fungera som stöd i utvecklandet av kostrelaterade insatser för ungdomar.Undersökningen var utformad som en enkĂ€tstudie med tyngdpunkt pĂ„ öppna frĂ„gor. Under-sökningen utfördes pĂ„ 59 elever som gick tvĂ„ olika yrkesförberedande program pĂ„ en gymna-sieskola i en mellanstor stad i södra Sverige.Resultatet i undersökningen visar pĂ„ att killarnas syn pĂ„ vad hĂ€lsosam mat Ă€r varierar en hel del frĂ„n person till person men att man trots detta kan se mönster som överensstĂ€mmer med varandra t.ex. gĂ€llande vikten av protein i kosten samt ett intag av varierad kost.NĂ€r det gĂ€ller vilka faktorer som pĂ„verkar killarna i deras val av mat Ă€r resultatet mer unisont dĂ„ de flesta av killarna ansĂ„g att det fanns fem faktorer som pĂ„verkade dem i sitt val av mat.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskans arbetsrelaterade stress samt att ta reda pÄ vilka konsekvenser detta kan leda till. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med 14 vetenskapliga artiklar. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: De faktorer som tydligast framkom genom artiklarnas resultat handlade om sjuksköterskornas psykiska och fysiska arbetsmiljö, vilket innefattar bland annat skiftarbete, relationer till arbetsgruppen, att bli utsatt för olika typer av hÀlso- och sÀkerhetsrisker samt att bemöta död och döende. Det framkom dessutom att besparingar och omstruktureringar var en av de mest frekvent nÀmnda stressfaktorerna för sjuksköterskor, liksom arbetsbelastning, krav och förvÀntningar.

VÄr studie har sin grund i den komplexitet som rÄder kring uppmÀrksammandet och anmÀlanav barn som far illa. Syftet med vÄr studie har varit att öka vÄr förstÄelse för den betydelsesamverkan mellan skola och socialtjÀnst kan ha för ett tidigt uppmÀrksammande av barn sommisstÀnks fara illa. Vi har genom att intervjua lÀrare/förskollÀrare och socialsekreterare somdeltagit i ett kommunalt samverkansprojekt ökat vÄr förstÄelse och tagit del av vad deltagarnauppfattar att projektet har lett till för uppmÀrksammandet av barn som misstÀnks fara illa. IvÄr analys har vi anvÀnt oss av Silvermans aktionsteori, för att kunna studera olikaorganisatoriska faktorers pÄverkan pÄ samverkan. VÄr studie kan inte klarlÀgga om personalenuppfattar att samverkan lett till att utsatta barn i högre utstrÀckning uppmÀrksammats viaanmÀlningar.

PÄ senare Är har samhÀllet ökat uppmÀrksamheten pÄ barn som bevittnar vÄld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder pÄ att denna grupp barn far vÀldigt illa utav vÄldet som sker mellan förÀldrarna inom hemmets fyra vÀggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmÀrksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, dÄ störst fokus lagts pÄ mamman som utsatts för vÄld. Det har Àven konstaterats att mörkertalet Àr stort i samhÀllet, vilket innebÀr att endast en brÄkdel av de barn som bevittnar vÄld kommer till myndigheters kÀnnedom. Barn som bevittnar vÄld i hemmet Àr att betrakta som ett stort folkhÀlsoproblem, och bör dÀrmed ses som en stor samhÀllsuppgift att arbeta vidare med.

Forskningsöversikten handlar om barn och ungdomars fysiska aktivitet, övervikt och psykisk hĂ€lsa. Enligt WHO sĂ„ har övervikten fördubblats i Europa under de senaste Ă„rtionden, fler dör av övervikts relaterade sjukdomar Ă€n av svĂ€lt. Även i Sverige sĂ„ har övervikt ökat och fler barn vĂ€ljer stilla sittande aktiviteter framför fysiskt anstrĂ€ngning.Syftet med forskningsöversikten var att undersöka sambandet mellan övervikt, psykisk och fysisk hĂ€lsa hos barn i allmĂ€nhet. Syftet med studien var Ă€ven att skapa en systematiserad bild av relevant forskning.13 artiklar analyserades och blev en del av forskningsöversikten, de valdes ut efter granskning av abstraktet och nĂ€rmare genomgĂ„ng av innehĂ„llet.Resultatet visade att de flesta artiklar hĂ€vdar att barn inte Ă€r tillrĂ€ckligt fysiskt aktiva pĂ„ förskolor och skolor. Fler barn vĂ€ljer att Ă€gna sig Ă„t lugnare aktiviteter Ă€n fysiskt krĂ€vande lekar.