Denna uppsats undersöker debatten kring mordet pÄ Fadime Sahindal utifrÄn ett feministiskt postkolonialt angreppssÀtt. Det Àr frÀmst tre huvudfrÄgor som undersöks; Hur beskrivs de flickor/unga kvinnor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld i media? Beskrivs de enligt stereotypa förestÀllningar om "förtryckta invandrarflickor" eller som handlingskraftiga individer?Den andra frÄgan Àr hur förövare av hedersrelaterat vÄld beskrivs?Den tredje och sista frÄgan Àr att se vilken/a synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld som dominerade nyhetsrapporteringen vid denna tidpunkt.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor analyserades artiklar frÄn Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under januari 2002. I analysen anvÀndes kritisk diskursanalys.Analysen visar att de flickor/unga kvinnor som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld till stor del beskrivs som handlingskraftiga individer om strÀvade mot individuell frihet. Denna frihet Àr starkt sammankopplad med "svenskhet".

Short bowel syndrome (SBS) Àr ett tillstÄnd som uppkommer hos personer som har förlorat stora segment av tarmen vilket resulterar i malnutrition och de som har mindre Àn 2 meter tarm Àr mycket utsatta. Forskningen visar att det Àr mÄnga aspekter av livet som berörs för de personer som drabbats av SBS och det medför en förÀndrad livssituation för den sjuke personen. FörÀndringarna pÄverkar inte bara den som Àr drabbad utan Àven familjen, sÄ som en partner. För att öka vÄrdarens förstÄelse för dessa partners situation Àr det viktigt att uppmÀrksamma och belysa deras upplevelse. Syftet med studien Àr att belysa partners upplevelse av att leva med nÄgon som har SBS.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svÄrigheter. Forskningen berör olika faktorer som Àr betydelsefulla i arbetet med dessa barn sÄ som miljö och förhÄllningssÀtt. HÀr presenterar vi Àven centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svÄrigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollÀrare för att möta barn med socioemotionella svÄrigheter pÄ ett bra sÀtt i förskolan?MetodI studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och vi har anvÀnt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat Ätta förskollÀrare, pÄ fyra förskolor, i tre kommuner i VÀstra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vÄr studie visar pÄ att förskollÀrarna betonar vikten av ett medvetet förhÄllningssÀtt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

Leukemi Àr den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet Àr förÀldrarnas stolthet och nÀr ett barn insjuknar i leukemi blir förÀldrarnas sÄrbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos förÀldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker skrivna av förÀldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehÄllsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Partnerrelaterat vÄld Àr ett stort folkhÀlsoproblem, bÄde globalt och inom Sverige, som frÀmst drabbar kvinnor i olikkönade förhÄllanden. Med partnerrelaterat vÄld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld av en nuvarande eller tidigare partner. VÄldet innebÀr fysiskt sÄvÀl som psykiskt lidande för den utsatta kvinnan och varje Är berÀknas 17 kvinnor i Sverige avlida till följd av partnerrelaterat vÄld.  HÀlso- och sjukvÄrden Àr den instans som utsatta kvinnor i första hand vÀljer att kontakta. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor utsatta för partnerrelaterat vÄld erfar mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie och baseras pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrÄgor vi stÀllde var hur förskollÀrare definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, hur förskollÀrare gör bedömningen av vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd samt hur förskollÀrare tolkar förskolans uppdrag nÀr det gÀller barn i behov av sÀrskilt stöd. För att undersöka dessa frÄgor anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. FörskollÀrarna i vÄr studie sÄg begreppet som omfattande och det visade sig att det gÄr att lÀgga mÄnga olika innebörder i begreppet. I vÄr studie fann vi Àven att begreppet kan ha olika innebörder Àven för en och samma förskollÀrare.

Tidigare studier har fokuserat pÄ barn och deras familjers upplevelser i samband med en hematologisk malignitet, framförallt leukemi. Hematologiska maligniteter Àr ett samlingsnamn för leukemi och nÄgra andra blodsjukdomar. Prevalensen för sjukdomarna ökar och frÀmst vuxna drabbas. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en hematologisk malignitet. Metoden för denna litteraturöversikt var kvalitativ.

Fibromyalgi Àr en sjukdom som till viss del omgÀrdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga sÀkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist pÄ bekrÀftelse frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens sida. Genom denna brist pÄ bekrÀftelse kan en mÀnniska som redan Àr tyngd av sina symtom kÀnna sig krÀnkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. DÀrför Àr det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hÀlso- och sjukvÄrden och pÄ sÄ sÀtt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekrÀftande möte mellan sjukvÄrdspersonal och patient.

Bakgrund: Venprovtagning kan orsaka sm?rta hos barn vilket kan leda till negativa upplevelser och undvikande av v?rd i framtiden. Virtual reality (VR) ?r en ny teknik inom h?lso- och sjukv?rd som bland annat b?rjat anv?ndas som distraktion f?r barn vid venprovtagning. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka effekten av VR som sm?rtlindring f?r barn i samband med venprovtagning.

ABSTRACTVĂ€xjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms-och missbrukarvĂ„rd, C- uppsats 10pTitel: BEHANDLING AV BARN SOM FÖRGRIPIT SIG SEXUELLT PÅ ANDRA BARN - en studie om behandlares erfarenheter.Engelsk titel: TREATMENT OF CHILDREN WHO HAVE ASSAULTED OTHER CHILDREN ? a study of the handlers? experiences.Författare: Karolina Lindh och Lisa PeterssonHandledare: Marita RosellDatum: Mars 2007Antal sidor: 30Nyckelord: barn som förgripit sig sexuellt pĂ„ andra barn,sexuella övergrepp, kĂ€nslor, bemötandeSAMMANFATTNINGSyftet med denna uppsats var att bidra till en djupare förstĂ„else för hur man som behandlare upplever och hanterar ambivalenta kĂ€nslor och tankar som kan uppstĂ„ i arbetet med barn som förgripit sig sexuellt pĂ„ andra barn. Metoden vi anvĂ€nde oss av var en kvalitativ intervju med halvstrukturerad disposition. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrĂ„n ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrĂ„n von Wright och Buber. Resultatet av vĂ„r undersökning visade att behandlare upplever att de bemöter alla lika, att barnen Ă€r som vilka barn som helst som man bemöter med respekt.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad som styr antalet placeringar av barn och ungdomar pÄ institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ IFO-chefer och tvÄ socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar pÄ dessa frÄgor: Har det placerats fÀrre barn och ungdomar pÄ institution under 2009 jÀmfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lÄgkonjunkturen? Vad anser socialtjÀnsten om institutionsplacering för barn och ungdomar? AnvÀnder man sig hellre av andra typer av metoder (Àn institutionsplacering) för att hjÀlpa barn och unga som har behov av det? NÀr blir placering pÄ institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvÀgen? KÀnner de anstÀllda pÄ de olika socialkontoren att de har förutsÀttningar för att göra sitt jobb pÄ ett sÀtt som kÀnns bra och tillfredsstÀllande? Resultatet visar pÄ en balansgÄng för socialtjÀnsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hÀnsyn till ekonomi, ev.

I en va?rld av smartphones och la?splattor i ha?nder pa? folk i alla a?ldrar a?r kraven pa? webbplatser ho?gre a?n de var fo?r sju a?r sedan. Trots detta a?r det ma?nga som inte anpassat sin webbplats fo?r att ackommodera fo?r det. Denna studie riktar sig till att o?ka anva?ndarupplevelsen pa? den mobila webbplatsen fo?r Karlstad Golfklubb.!Problemet som studien har avsett att lo?sa, a?r bristen pa? anva?ndarva?nlighee och fo?rho?jda upplevelser hos golfare pa? mobilanpassade webbplatser.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och i sÄ fall hur syskon till barn med funktionsnedsÀttning pÄverkas psykosocialt. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för Àmnet. De intervjuade har redovisat sin syn pÄ hur de anser att barn pÄverkats av att vÀxa upp som syskon till barn med funktionsnedsÀttning inom autismspektrumtillstÄnd.Resultatet pÄvisar att syskon under sin uppvÀxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation Àn jÀmnÄriga och blir mer Äsidosatta Àn barn i övrigt. Undersökningen visar ocksÄ att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum fÄr med sig karaktÀrsdrag sÄsom större empati, mognad och ansvar. Att fÄ kunskap över sitt syskons funktionsnedsÀttning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation.

Eftersom de nÀrstÄende ofta Àr involverade i vÄrden av svÄrt sjuka och döende patienter, Àr det av största vikt att sjuksköterskan och övrig vÄrdpersonal, som trÀffar dessa utsatta mÀnniskor, inte bara Àr medvetna om de medicinska behoven, utan Àven de existentiella, hos sÄvÀl patienten som de nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka existentiella problem och behov av existentiellt stöd som nÀrstÄende hade under den palliativa sjukdomsperioden, för att som sjuksköterska bÀttre kunna stödja dem. I bakgrunden definierades begrepp som anvÀnds i uppsatsen, som palliativ, familj, existentiell och lidande. Resultatet baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Genom innehÄllsanalys identifierades ett övergripande tema, tvÄ kategorier samt fyra respektive tre subkategorier.

NÀr man talar om barn i behov av sÀrskilt stöd menar man ofta de elever som inte klarar godkÀnd grÀnsen i skolan eller har andra problem. SÀllan eller aldrig nÀmns elever som Àr begÄvade. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng samt en kvalitativ intervjustudie med fem lÀrare pÄ en och samma skola. LÀrarnas beskrivning av begÄvade elever Àr att de kan se helheter och sammanhang, de Àr kreativa, snabba i tanken och vetgiriga. MÄnga Àr verbala och de flesta socialt anpassade..