Att vara nÀrstÄende till en person med bipolÀr sjukdom kan upplevas som svÄrt och krÀvande. Det Àr dÀrför viktigt att som sjuksköterska se de nÀrstÄende och deras behov. Studiens syfte var att belysa vad det Àr att vara nÀrstÄende i en familj till en bipolÀrt sjuk person. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, som vidare presenteras i fyra olika teman. De nÀrstÄende kunde uppleva mÄnga olika slags kÀnslor.

SAMMANFATTNINGBakgrundAlzheimers sjukdom Àr en av de stora folksjukdomarna och Àr den fjÀrde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, dÄ det Àr vanligt att anhöriga vÄrdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers Àr en sjukdom som pÄ mÄnga sÀtt försÀmrar tillstÄndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning bÄde fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vÄrdar.SyfteSyftet Àr att undersöka anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet.MetodArbetet Àr en systematisk litteraturstudie och bÄde kvalitativa och kvantitativa studier anvÀnds för att fÄ en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat.ResultatResultatet bestÄr av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens pÄverkan pÄ relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vÄrda sin make/maka skiljde sig mycket Ät.

Syftet med studien Àr att belysa behandlares uppfattningar om betydelsefulla faktorer i förÀndringsprocesser med barn som upplevt vÄld och deras förÀldrar. Metoden för studien var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, dÀr forskaren intervjuade behandlare som arbetar med barn som upplevt vÄld. Resultatet visade att symptom pÄ barn som ?endast? bevittnar vÄld av en nÀra anhörig Àr ofta desamma som barn som sjÀlva blir slagna, precis som behandlingen Àr densamma. Barn som upplever vÄld behöver hjÀlp med bearbetningen av traumat för att kunna fÄ ett begripligande pÄ vad som hÀnt.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva en grupp personer med fysiska funktionshinders erfarenheter av fritidsaktiviteter tillsammans med rehab-/servicehund. För att samla in data gjordes semistrukturerade intervjuer med elva personer med fysiska funktionshinder som innehar en rehabhund. Data analyserades med innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Nya möjligheter och ett nytt liv?, ?Hunden som assistent?, ?Hunden ett redskap för sociala relationer?, ?Hunden en trygghet som skapar aktivitet?. Det sammanfattande resultatet av denna studie visar att rehabhunden har bidragit till ett ökat fysisk, psykiskt och socialt vÀlmÄende hos sina förare.

Bakgrund: Tusentals barn utsÀtts varje Är för misshandel, Är 2009 anmÀldes 11000 misshandelsbrott mot barn i Sverige. Misshandeln yttrar sig fysiskt och psykiskt pÄ dessa barn. Orsaker till misshandel kan vara aggressivitet hos förÀldern, ?fel? kön av barnen, ekonomiska och karriÀrmÀssiga problem etc. Barnen berÀttar inte om misshandeln som pÄgÄr hemma bland annat pÄ grund av hot om straff om barnen erkÀnner misshandeln.Syfte: Att beskriva signaler som förekommer vid barnmisshandel, samt utsatta barns upplevelser, för att synliggöra kunskap som sjuksköterskan behöver för att uppmÀrksamma misshandeln.Metod: En autobiografisk studie som baseras pÄ sex sjÀlvbiografier.

Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad kÀnnedom om den opererade kvinnans upplevda kroppsliga och psykiska förÀndring vid hysterektomi. FrÄgestÀllningarna var; Vilka förÀndringar upplever patienten? Vilket psykosocialt stöd kan ges av sjukvÄrdspersonal och anhöriga för att underlÀtta för kvinnan? Vilken grad/behov av kunskap finns bland patienterna? 9 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet som framkom ledde till fyra teman; kÀnsla av förbÀttrad hÀlsa, sexuella förÀndringar, hormonella förÀndringar och kunskap, förstÄelse och stöd. Generellt ökade hÀlsan, bÄde fysiskt och psykiskt, hos de kvinnor som genomgÄtt hysterektomi.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Syfte: Att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn med övervikt samt beskriva upplevda hinder och strategier för att hjÀlpa dem till en sundare livsstil. Syftet var Àven att granska artiklarnas kvalité gÀllande datainsamlingsmetod. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar inkluderades utifrÄn syftet som sedan granskades och sammanstÀlldes. Resultat: FörÀldrarna upplevde stor oro över sitt barns övervikt och vÀlmÄende.

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

TillgÄngen till evidensbaserad psykologisk behandling i svensk psykiatri Àr begrÀnsad, sÀrskilt i den akuta heldygnsvÄrden. Vid de enheter dÀr psykologiska insatser finns tillgÀngliga överbryggar de mycket sÀllan det kritiska glappet mellan heldygnsvÄrd och öppenvÄrd. Syftet med denna studie var att undersöka om Beteendeaktivering (BA) var mer effektivt Àn kontrollbetingelsen Stödterapi (ST) som behandlingstillÀgg i psykiatrisk vÄrd avseende utfall pÄ depressionssymptom, allmÀnna symptom och funktionsnivÄ, grad av aktivering samt total förbÀttring efter avslutad terapi. BÄde BA och ST pÄbörjades i heldygnsvÄrd och fortsatte ut i öppenvÄrd. Totalt randomiserades 29 deltagare; 13 till ST och 16 till BA.

Cirka 300 barn per Är i Sverige insjuknar i cancer. Upplevelsen av att ens barn diagnostiseras och behandlas för cancer Àr nÄgot av det svÄraste som kan drabba en förÀlder. Barn fÄr andra former av cancer Àn vuxna och behandlingen Àr ofta lÄng och pÄfrestande. I sjuksköterskans ansvarsomrÄde ingÄr att ha en dialog med patient och nÀrstÄende samt att ge stöd under behandlingen. Genom att sjuksköterskan stödjer förÀldrarna under barnets behandling ger det förÀldrarna möjlighet till att pÄ bÀsta möjliga sÀtt ta hand om sitt barn.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelse av stöd frÄn sjuksköterskan under tiden dÄ deras barn behandlades för cancer..

Introduktion: Barn skall enligt Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) inte vÄrdas bland vuxna. I realiteten vÄrdas cirka 30 % av barn pÄ enheter dÀr vuxna vÄrdas. Syftet med denna pilotstudie Àr att jÀmföra om barns uppfattning av delaktighet och bemötande skiljer sig vid vÄrd pÄ en barnkirurgisk vÄrdavdelning respektive pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning dÀr bÄde barn och vuxna vÄrdas. Metod: Pilotstudien har en deduktiv kvantitativ ansats. Studien vÀnder sig till barn i Äldern 5-12 Är som har genomgÄtt ett ingrepp/operation pÄ respektive vÄrdavdelning.

Our aim of this study was to investigate barriers and opportunities for people with mental disorders getting in to the labor market. This from experiences by people whose daily job contains work rehabilitation for this group in particular. On the basis of five qualitative interviews the results showed that prejudices towards people with mental disorders are a barrier for them to get a wage labor. Furthermore the results showed that low self-esteem within the target group and also high educational demands becomes a barrier to a wage labor. The results also showed that to focus on the healthy aspects may serve as an opportunity for people with mental disorders to get in to the labor market and be able to have a paid job.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.