Kronisk stress har visats kunna pÄverka immunförsvaret negativt och sÄledes kan den öka kÀnsligheten för förkylningar och infektionssjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka om infektionssjukdomar i högre grad uppkommer efter en stressad period, dvs. pÄ semestern. HundratvÄ lÀrare och sextionio andra yrkesmÀn/kvinnor fick fylla i en av författaren utformad enkÀt om upplevd stress och hÀlsa. Resultaten visade att det kan finnas en ökad risk för infektionssjukdomar under loven/semestern och att stress just före semestern signifikant korrelerar med ökad förkylningsfrekvens pÄ loven.

Bakgrund: Transplantationskirurgin Àr ett relativt nytt omrÄde som hade sin framvÀxt i Sverige pÄ 60-talet. Transplantationsprocessen Àr en krÀvande process som har en stor pÄverkan pÄ patienternas livssituation. Det finns evidens för att anhöriga till svÄrt sjuka Àr en grupp som riskerar att drabbas av ohÀlsa pÄ grund av den pÄfrestande rollen som vÄrdare. NÀr en svÄr sjukdom drabbar en person stannar familjens liv upp och de anhörigas behov blir Äsidosatta. I transplantationsvÄrden Àr anhöriga ett viktigt stöd för patienten och dÀrför kan det antas att de anhöriga gÄr igenom en pÄfrestande process och Àr sjÀlva i behov av stöd frÄn vÄrden.Syfte: Att öka kunskapen om personers upplevelser av att vara anhöriga till patienter som ska eller har genomgÄtt en transplantation för att öka sjuksköterskors möjlighet att kunna ge stöd.Metod: Arbetet Àr ett resultat av en litteraturgranskning dÀr flera sökningar pÄ databaserna Cinahl, PubMed och Scopus gjordes och artiklar valdes ut för granskning.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 250 barn av cancer i Sverige, men betydligt fler berörs i barnets nĂ€rhet. Ett cancerbesked Ă€r ofta starkt associerat med lidande och död, vilket leder till en stressfylld tillvaro för alla i familjen. Det Ă€r viktigt att sjuksköterskan ser till hela familjen och involverar dem i omvĂ„rdnaden, dels för att patienten ofta har ett starkt stöd att hĂ€mta frĂ„n dem, men ocksĂ„ för att delaktighet kan upplevas ge en viss kontroll över situationen. En annan fördel Ă€r att sjuksköterskan lĂ€ttare kan upptĂ€cka och ge det stöd som förĂ€ldrar och syskon behöver.Syfte: Att beskriva familjens upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och modifierad innehĂ„llsanalys.Resultat: Att ha ett barn med cancer innebar en storm av kĂ€nslor och en förĂ€ndrad vardag, en hĂ€ndelse som upplevdes förĂ€ndra livssituationen för all framtid. FörĂ€ldrarnas livsperspektiv blev annorlunda dĂ„ de omvĂ€rderade mening och mĂ„l i livet.

Kvinnor med fibromyalgi upplever att deras livssituation blir förÀndrad i samband med sjukdomen och den pÄverkar bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. MÄnga kvinnor upplever att personer i deras nÀrhet inte tar deras sjukdom pÄ allvar dÄ de inte ser sjuka ut. Kvinnor med fibromyalgi kÀmpar varje dag mot osynliga symtom som begrÀnsar deras dagliga liv. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av vardagen med sjukdomen fibromyalgi. Metoden som har anvÀnts Àr litteraturstudie med kvalitativ ansats.

De flesta mÀnniskor som Àr sjÀlvdestruktiva i vÄrt samhÀlle fÄr en diagnos stÀlld som understryker att de pÄ ett eller annat vis Àr psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen Àr Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrÄgasÀtts detta psykopatologiska perspektiv och istÀllet Àmnar jag undersöka om det gÄr att bredda begreppet sjÀlvdestruktivitet genom att anvÀnda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien Äterfinns teorier frÄn Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som Ängest och frihet, tvÄ nyckelbegrepp i denna studie. Materialet Àr insamlat via intervjuer. Genom att anvÀnda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att anvÀnda sin förförstÄelse i Àmnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet.

Introduktion: I vÄrt land Àr det förbjudet att krÀnka barn sÄvÀl fysiskt som psykiskt, men ÀndÄ hÀnder det. Eftersom alla barn har skolplikt frÄn sju Ärs Älder trÀffar skolsköterskan alla barn pÄ ett naturligt sÀtt. Hennes uppgift Àr att frÀmja barnens hÀlsa och dÀrmed hitta de barn som far illa. Det finns en begrÀnsad mÀngd forskning om skolsköterskors upplevelser nÀr de misstÀnker att en elev far illa vilket författarna skulle vilja undersöka vidare. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse vid misstanke om att en elev far illa.

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Bakgrund: Ett av de prioriterade omrÄdena inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr att stÀrka hÀlsoinriktningen och det sjukdomsförebyggande arbetet. Sverige har lÀnge legat i framkant med medicinsk prevention, men inte kommit lika lÄngt nÀr det gÀller det prevention i form av livsstilsförÀndringar. Dans Àr en mÄngdimensionell form av fysisk aktivitet som förutom motion och rörelse innehÄller beröring, social interaktion och musik. Dans skulle dÀrmed kunna ha goda effekter pÄ hÀlsa. Syfte: Att beskriva dansens möjligheter som omvÄrdnadsÄtgÀrd genom att belysa vilken effekt dans kan ha pÄ vÀlbefinnande och fysisk funktionsförmÄga.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pÄgÄtt i Sverige en lÀngre tid. Att ha bÄde ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vÄrdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förÀndra sin dagliga livsföring. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med vÄrdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. VÄrdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en kÀnsla av frustration uppkommer dÄ framsteg sker i en mycket lÄngsam process.

Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka, beskriva och problematisera vad elever pÄ gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hÀlsa. Detta p.g.a. att omrÄdet vi undersöker enligt oss Àr sparsamt utforskat.Metod:Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod dÀr intervjuer av tio stycken gymnasielever som lÀser eller har lÀst Idrott och hÀlsas kurs A Àr grunden för vÄr studie.Resultat och slutsatser:Elever förknippar hÀlsa frÀmst ur ett fysiskt perspektiv. Detta Àr genomgÄende för hela studien. Inte alls i samma utstrÀckning förknippas hÀlsa till att innefatta ett socialt och psykiskt vÀlbefinnande.

I mötet med patienter möter sjuksköterskan Àven anhöriga. En del anhöriga har valt att sjÀlva vÄrda sin sjuka nÀrstÄende. Idag har det Äterigen blivit vanligt att anhöriga vÄrdar sjuka nÀrstÄende i det egna hemmet. Syftet med denna studie Àr att belysa vuxna anhörigvÄrdares upplevelser av att ge palliativ vÄrd till svÄrt sjuka vuxna nÀrstÄende i det egna hemmet. Nio kvalitativa studier har bearbetats med inspiration frÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: I Sverige vÄrdas döende patienter bÄde pÄ hospice och pÄ allmÀnna vÄrdavdelningar. Vissa av dessa patienter uttrycker en önskan om att fÄ pÄskynda döden. Sjuksköterskor beskriver ibland en osÀkerhet i hur de ska bemöta dessa patienter och vad denna önskan bestÄr i. Det kan finnas olika bakomliggande orsaker till en förfrÄgan av den hÀr typen och en del av dessa kanske gÄr att ÄtgÀrda.Syfte: Att beskriva bakomliggande faktorer till att vissa svÄrt sjuka patienter önskar pÄskynda sitt döende.Metod: En litteraturstudie baserat pÄ 11 vetenskapliga artiklar genomfördes.Resultat: RÀdsla inför lidande i framtiden visade sig vara den mest förekommande faktorn till att vissa patienter önskade pÄskynda döendet. Fler bidragande orsaker var svÄra symtom (sÀrskilt smÀrta), förluster av bland annat identitet och vÀrdighet, samt en kÀnsla av att vara en börda.

Bakgrund: HÀlsa kan delas in i fysisk hÀlsa och psykisk hÀlsa, inom somatisk vÄrd tenderar den fysiska hÀlsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohÀlsa och mÄnga vÀljer att inte söka vÄrd för sina problem. Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa riskerar en mÀngd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förÀlder kan ha svÄrt att se utanför sina egna behov och dÀrför inte pÄ ett fullgott sÀtt tillgodose sitt barns behov. Barns kÀnslighet gentemot sina förÀldrar gör ocksÄ att negativa kÀnslor som oro och Ängest ofta överförs pÄ barnen. Syfte: Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk ohÀlsa.

Palliativ vÄrd innebÀr vÄrd i livets slut nÀr det inte lÀngre finns nÄgra medicinska behandlingar för sjukdomen. VÄrden kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss pÄ upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vÄrd, utifrÄn ett nÀrstÄendeperspektiv. VÄrd i livets slut i hemmet kan innebÀra en stor förÀndring för hela familjen. NÀrstÄendes livsvÀrld förÀndras nÀr en familjemedlem blir sjuk.