Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som Àr förknippade med samhÀllsnyttiga vÀrden, sÄsom kreativitet, uppfinnarförmÄga och konstnÀrlighet. Trots det sÄ tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhÀllet alltjÀmt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhÀllelig belastning. Vad som sÀllan eller aldrig uppmÀrksammas Àr att psykiskt sjuka personer ofta har lÄnga perioder av friskhet och dÀrmed borde utgöra en samhÀllelig kraft.

Det Àr inte ovanligt att ingripanden och handrÀckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta nÀr polisen skall omhÀnderta dessa individer. Vi intresserar oss av vÄldet frÄn psykiskt sjuka personer mot poliser och vi har frÄgat oss vad som kan göras för att underlÀtta ingripanden och handrÀckningar av psykiskt sjuka personer. VÄrt syfte Àr att utreda om arbetet kan underlÀttas genom ökad förstÄelse mellan psykvÄrd och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. VÄra frÄgestÀllningar strÀcker sig frÄn lagstiftningen i sekretesslagen, om polisers handrÀckningsÀrenden och övriga ingripanden som kan göras sÀkrare med ökad information frÄn lÀkare och vad som i övrigt kan underlÀtta polisers möte med psykiskt sjuka individer. InformationsinhÀmtningen har dels skett genom intervjuer med poliser som har lÄng erfarenhet av yttre tjÀnstgöring, en överlÀkare pÄ rÀttspsykiatriska utredningsenheten pÄ NUS och dels genom relevant litteratur inom Àmnet.

Syftet med studien Àr att studera vilka processer som sker hos mÀnniskor nÀr de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade mÀnniskor i gruppbostÀder och deras grannkontakter. Första frÄgestÀllningen Àr: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka mÀnniskor? Andra frÄgestÀllning Àr: Hur Àr upplevelsen för de psykiskt sjuka nÀr det gÀller dessa grannkontakter? Denna studie Àr kvalitativ. Det empiriska materialet bestÄr av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare.

Sedan 1980- talet har det psykiska vĂ€lbefinnandet bland befolkningen försĂ€mrats. Socialstyrelsen började göra mĂ€tningar av folkhĂ€lsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har Ă€ngslan, oro och Ă„ngest ökat bland ungdomar i Ă„ldrarna 16-24 Ă„r. Även bland Ă€ldre har rapporter visat att psykisk ohĂ€lsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka fĂ„r bĂ€ra en tung börda och har en viktig roll i förbĂ€ttringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas kĂ€nslor och upplevelser.

Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohÀlsa men detta kan uppvÀgas av tillgÀngliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmÀrksammade inom vuxenpsykiatrin pÄ senare Är. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angÄende interventionen. Tio anstÀllda, utbildade i interventionen, frÄn sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades.

VĂ„r frĂ„gestĂ€llning under arbetet var hur mediernas gestaltning av psykvĂ„rden förĂ€ndrats 1995/1996 (period 1) jĂ€mfört med 2010/2011 (period 2). FörĂ€ndringen som vi ville ta reda pĂ„ var angĂ„ende gestaltning, vilka som fĂ„r komma till tals och om en rikstĂ€ckande tidning skiljer sig frĂ„n en mer regional tidning. Även om kvinnliga och manliga journalister gestaltar olika. Vi valde 120 artiklar frĂ„n Dagens Nyheter (DN), Aftonbladet (AB) och Helsingborgs Dagblad (HD). 20 artiklar per tidning och jĂ€mförelsepunkt.

The aim of this essay was to study children?s experiences of their participation in a programme for children who have a parent with a mental illness. The study was written at the request of the Psychosis care in Örebro and was accomplished by qualitative interviews with five children at the ages of 11 to 16 years old. Previous research concerning children who have a parent with a mental illness and programmes for these children is accounted for. Antonovsky®s conception KASAM together with the conceptions of guilt and shame were used as the theoretical frame, from which the results of the interviews were analysed.

Sedan 1980- talet har det psykiska vĂ€lbefinnandet bland befolkningen försĂ€mrats. Socialstyrelsen började göra mĂ€tningar av folkhĂ€lsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har Ă€ngslan, oro och Ă„ngest ökat bland ungdomar i Ă„ldrarna 16-24 Ă„r. Även bland Ă€ldre har rapporter visat att psykisk ohĂ€lsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka fĂ„r bĂ€ra en tung börda och har en viktig roll i förbĂ€ttringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas kĂ€nslor och upplevelser.

Forskningen om barns syn pÄ psykisk ohÀlsa Àr knapp och bristen pÄ skalor gör det svÄrt att generalisera resultat. DÀrför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-Äringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot mÀnniskor med psykisk ohÀlsa och i sÄdana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ svenska 11-Äringar frÄn tvÄ olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohÀlsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka Àven om de ocksÄ visade empati sÀrskilt dÄ de kÀnde nÄgon med psykisk sjukdom.

SAMMANFATTNING:OmrÄdet som studerats Àr socialsekreterares kunskaper kring barn som vÀxer upp med psykiskt sjuka förÀldrar. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig dÄ en eller bÀgge förÀldrarna lider av allvarlig psykisk ohÀlsa, och hur denna kunskap anvÀnds i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssÀtt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att fÄ en överblick och att upptÀcka eventuella mönster över dessa kunskapsomrÄden. Studiens kvantitativa del utgör Àven ett underlag till den kvalitativa delen.

Idrotten engagerar och bero?r ma?nniskor. La?gg da?rtill att ideellt arbete sysselsa?tter ma?nga fo?ra?ldrar. Detta a?r bakgrunden till uppsatsen.

AllmÀnlÀkare i primÀrvÄrden Àr den första vÄrdgivare som mÀnniskor i behov av psykisk hjÀlp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primÀrvÄrden i enskilda lÀnder. I syfte att hitta nya frÄgestÀllningar och fÄ djupare förstÄelse av hur primÀrvÄrden fungerar med avseende pÄ psykiskt sjuka intervjuades elva allmÀnlÀkare i en kroatisk stad. Insamlade data frÄn intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmÀnlÀkare upplever en hög arbetsbelastning.

Bakgrund: Riktlinjer för sjuksköterskor sÀger att patientens integritet skall bevaras och att alla patienter skall mötas vÀrdigt, oberoende av sin sjukdom. Det första mötet Àr viktigt i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Enligt omvÄrdnadsteoretikern Joyce Travelbee lÀggs de grundlÀggande förutsÀttningarna för den framtida relationen i detta möte och dÀrför Àr det viktigt att frigöra sig frÄn eventuella förutfattade meningar gentemot patienter. Stigmatisering gentemot psykiskt sjuka patienter förekommer bland allmÀnheten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk sjukdom pÄ allmÀnsjukhus.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar berÀknas drabba var fjÀrde person i vÀrlden. Patienter med psykisk sjukdom drabbas i högre grad av somatiska sjukdomar och vÄrdas dÄ inom somatisk vÄrd. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som pÄverkar attityder till patienter med psykisk sjukdom hos vÄrdpersonal inom somatisk vÄrd. Metod: AllmÀn litteraturstudie med kvalitativ ansats bestÄende av systematisk granskning av fjorton kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade pÄ att vÄrdpersonalens attityder pÄverkades av deras upplevelse av brist pÄ kunskap om att vÄrda psykiskt sjuka.

Denna studie, ?Att leva ovetandes i det tysta?, Àr skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende Àr ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft sÄ stort fokus i samhÀllet. IstÀllet har fokus legat pÄ exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte pÄ deras anhöriga som ocksÄ Àr drabbade. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om insikten om att vara medberoende, kan fÄ anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda.