Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

En vanlig vÄrdform i livets slutskede Àr i form av öppenvÄrd i hemmet vilket beskrivs i föreliggande arbete. Syftet var ?Att belysa vad det kan innebÀra att vara svÄrt sjuk i livets slutskede?. Resultatet redovisa utifrÄn följande teman: en ny innebörd i livet, tillbaka blick pÄ det livet som har varit och hitta mening i livet under skuggan av döden och att leva i nuet med livskvalitet i tillvaron. Tillvaron för den svÄrt sjuka kan ha mening och ett lidande kan ha vÀrdighet.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

Studier visar att ett stort antal patienter som vÄrdas inom psykiatrin har minderÄriga barn och att flertalet lever tillsammans med barnen. Dessa barn lever med fler stressfaktorer och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohÀlsa. MÄnga studier beskriver barns upplevelser utifrÄn förÀldrars eller andra vuxnas perspektiv, men fÄ studier har gjorts dÀr barnen sjÀlva fÄr möjlighet att beskriva deras livsvÀrld. Syftet med studien Àr att belysa barns upplevelser av att leva med en förÀlder som har psykisk ohÀlsa. Metoden Àr en litteraturstudie baserat pÄ analysen av sex vetenskapliga kvalitativa artiklar vilka samtliga utgÄr frÄn barnens perspektiv.

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmÀssa och separation, undersöker denna studie pÄverkan pÄ psykisk hÀlsa i vuxen Älder. Syftet Àr att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmÀssa och separation under uppvÀxten och individens psykiska ohÀlsa i vuxen Älder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan förÀldrarna i uppvÀxtfamiljen. De teorier som uppsatsen anvÀnder för att förklara relationen mellan separation i uppvÀxtfamiljen och psykisk ohÀlsa i vuxen Älder tar sin utgÄngspunkt i ekonomiska svÄrigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan förÀldrar. Studien bygger pÄ kvantitativa data frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohÀlsa i vuxen Älder.

Den psykiska ohÀlsan bland barn ökar. Psykisk ohÀlsa i barndomen leder till lidande för individen och pÄverkar sÄvÀl skolresultat som sociala relationer. Att tidigt uppmÀrksamma tecken pÄ psykisk ohÀlsa och att arbeta hÀlsofrÀmjande genom att stödja skyddsfaktorer för psykisk hÀlsa har betydelse för den enskilda individens framtida hÀlsa och vÀlbefinnande som för folkhÀlsan i stort. Skolan Àr en betydelsefull hÀlsofrÀmjande arena dÀr skolsköterskan har en unik nyckelposition för att stödja barns psykiska hÀlsa genom den kontinuerliga kontakten med eleverna i deras vardagliga skolmiljö. Författarna vill med denna studie öka förstÄelsen för hur skolsköterskan i det dagliga mötet med barnen verkar hÀlsofrÀmjande.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt vÀgledare bemöter personer med psykisk ohÀlsa samt pÄ vilket sÀtt dessa ger stöd för att hjÀlpa individen att gÄ vidare till sysselsÀttning. Dessutom vill vi undersöka pÄ vilket sÀtt personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet och stödet vid vÀgledningssamtal. Arbetet utgÄr utifrÄn tvÄ perspektiv för att fÄ en sÄ bred bild som möjligt om bemötande samt stöd vid vÀgledningssamtal med personer som lider av psykisk ohÀlsa. Detta Àr av intresse för oss dÄ psykisk ohÀlsa ökar och Àr idag det nÀst största hÀlsoproblemet i Sverige. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat tre vÀgledare som i sin profession möter personer med psykisk ohÀlsa och tre personer som lider av psykisk ohÀlsa.

Patienter med psykisk ohÀlsa Àr en del av vÄrt samhÀlle och en del av den somatiska vÄrden. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga vÄrdpersonalens attityder gentemot patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd samt eventuell stigmatisering av denna patientkategori. Det hÀnder att patienter med psykisk ohÀlsa blir annorlunda bemötta och Àven riskerar att bli underdiagnostiserade inom somatiken. Stigma gentemot personer med psykisk ohÀlsa Àr ett universellt problem. Alla som arbetar inom hÀlso- och sjukvÄrd kommer förr eller senare i kontakt med personer med psykisk sjukdom.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Patienter med psykisk ohÀlsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar. Utvecklingen av psykiatrivÄrden gör att allt fler patienter med psykisk ohÀlsa vÄrdas inom somatisk vÄrd. Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Personer med psykisk ohÀlsa Àr en stigmatiserad grupp bÄde i samhÀllet i stort och inom vÄrden. Sjuksköterskan kommer med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohÀlsa i sitt arbete inom somatisk vÄrd. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd. Metod: litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar och en mixed method som underlag.

Bakgrund: HjÀrt- eller lungtransplantation hÄller idag pÄ att bli en allt vanligare behandlingsmetod nÀr den medicinska behandlingen inte lÀngre har nÄgon effekt pÄ det sviktande organet och patientens liv hotas. För patienten och dennes nÀrstÄende innebÀr hela transplantationsprocessen mycket lidande, Ängest och oro. Ofta har de nÀrstÄende en mycket viktig och ansvarsfull roll i patientens omvÄrdnad under vÀntetiden. Det Àr dÀrför av stor vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur hon pÄ bÀsta sÀtt kan stödja, trösta och hjÀlpa dessa nÀrstÄende. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en patient som vÀntar pÄ hjÀrt- eller lungtransplantation för att fÄ förstÄelse för hur sjuksköterskan kan ge stöd och hjÀlp.Metod: Litteraturstudie som bygger pÄ nio vetenskapligt granskade artiklar.

Introduktion: Psykisk ohÀlsa beskrivs idag som ett hÀlsotillstÄnd som Àr vanligt bland patienter pÄ sjukhus, de senaste Ären har psykisk ohÀlsa hos patienterna ökat. I sjuksköterskans möte med patienter Àr det viktigt att i tid upptÀcka psykisk ohÀlsa för att pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt hjÀlpa patienten, dÀrför Àr det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskaper om hur man vÄrdar patienter med psykisk ohÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar med somatisk vÄrd upplever mötet med patienter som har psykisk ohÀlsa.Metod: Denna studie har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med Ätta stycken sjuksköterskor pÄ en somatisk avdelning. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap och tid för att möta patienter med psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskors upplevelse av mötet beror mycket pÄ dennes utbildning, erfarenhet och kunskap.

Sjuksköterskan pÄ den somatiska akutmottagningen kommer dagligen i kontakt med de flesta patientkategorier, dÀribland patienter med psykisk ohÀlsa. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor pÄ somatiska akutmottagningar uppfattar mötet med patienter med psykisk ohÀlsa. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: Vilka olika erfarenheter och uppfattningar finns? Vilka faktorer pÄverkar sjuksköterskors instÀllning till patienter med psykisk ohÀlsa? Metoden var en delvis systematiserad litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar vilka tagits fram via sökning i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL.

Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda pÄ deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohÀlsa och till sig sjÀlva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar pÄ stigmatisering, diskriminering och mediapÄverkan i samband med psykisk ohÀlsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna betrÀffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapÄverkan samt generell okunskap om psykisk ohÀlsa. Resultatet bekrÀftar tidigare studier om okunskap och mediapÄverkan samt motsÀger delvis tidigare forskning gÀllande diskriminering av psykiatripersonal. Resultatet visar Àven hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrÄn ökad kunskap om psykisk ohÀlsa och medvetenhet om varje mÀnniskas vÀrde..

Uppsatsens syfte var att fÄ kunskap och förstÄelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrÄgor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrÄgorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter frÄn olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som nÄgot negativt vilket de relaterade till medias pÄverkan.