Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att frĂ€mja psykisk hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvĂ„rdnad, 15 högskolepoĂ€ng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivĂ„. Malmö högskola: Fakulteten för HĂ€lsa och SamhĂ€lle, 2010 Inledning: Musik Ă€r en viktig del i unga mĂ€nniskors dagliga liv. Musik har under mycket lĂ„ng tid och av mĂ„nga olika kulturer anvĂ€nts pĂ„ skilda sĂ€tt och musikens betydelse anses vara bĂ„de subkulturell, kulturell och universell.

Antal förÀndringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt Àr alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hÀlsa pÄ arbetsplatsen vid organisationsförÀndringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hÀlsa har i denna studie mÀtts i form av en enkÀtundersökning, dÀr 84 anstÀllda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hÀlsan hos de anstÀllda vid en svensk myndighet sÄg ut efter de förÀndringar som myndigheten genomgÄtt, samt klargöra de ovan nÀmnda faktorernas koppling till en god respektive dÄlig psykisk hÀlsa. Resultatet visade att de anstÀllda överlag tycktes ha en god psykisk hÀlsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förÀndringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hÀlsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förÀndringar inom organisationer..

Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt Àr den psykiska hÀlsan central för individens möjlighet att fungera i samhÀllet. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa framför allt hos vuxna men Àven hos barn. Syftet med studien Àr att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hÀlsa. För att svara pÄ syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.

The aim of this quantitative study is to describe the prevalence of mental health problems within the group of children and adolescents who receive support from two in home care units within the social services of Rinkeby-Kista and Södermalm stadsdelsförvaltning in Stockholm. Another purpose is to examine whether socioeconomic background and/or gender are associated with the prevalence of poor mental health, or mental health problems of a specific kind, in the studied population. Mental health is measured with the SDQ, a behavioral screening questionnaire that is widely used in Sweden and internationally. The study is based on data collected by the two units, which routinely screen children and adolescents with the SDQ. The main results of this study indicate that mental health problems are common in the studied population.

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem som orsakar enskilt lidande och stora samhÀllsekonomiska kostnader. Insatser som frÀmjar psykisk hÀlsa hos barn och unga Àr högst relevant och skolan har en viktig roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet. Skolkuratorn blev en lagstadgad del av elevhÀlsan Är 2010 och ska i sin roll frÀmst arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer i VÀstmanland arbetar för att förebygga psykisk ohÀlsa och frÀmja psykisk hÀlsa hos ungdomar. En kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes.

Hos barn och ungdomar Àr psykisk ohÀlsa ett stort folkhÀlsoproblem och de senaste 20 Ären har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ÀndÄ Àr suicid den vanligaste dödsorsaken bland mÀn i Äldersgruppen 15-44 Är och bland kvinnor i denna Äldersgrupp Àr det den nÀst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i Äldern 1-14 Är, begick suicid i Sverige Är 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohÀlsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens instÀllning och kunskap om psykisk hÀlsa och suicid.

Cirka 50 000 mÀnniskor har och kommer att bli utförsÀkrade Är 2010 frÄn FörsÀkringskassan i och med en reformÀndring i sjukskrivningslagen som trÀdde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen Àr att effektivisera en ÄtergÄng till arbetet för dem som har varit sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformÀndringen var att minska utanförskapet.Den mediala uppmÀrksamheten av de olika utförsÀkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process pÄverkar individen.  Syftet med studien Àr att undersöka hur de som har varit sjukskrivna pÄverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet Àr att kunna förstÄ hur individerna upplever rollförÀndringen att gÄ frÄn att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gÄ frÄn sjuk till vara ?frisk?.Slutsatsen Àr att respondenterna kÀnde en viss rollförvirring. Att trÀda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krÀvs för att bli frisk, men respondenterna kÀnde att nÀr de vÀl gjorde detta, blev de misstÀnkliggjorda.

Bakgrund: Trots att psykisk ohĂ€lsa Ă€r vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohĂ€lsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men fĂ„r trots detta inte samma uppmĂ€rksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. DĂ€rför Ă€r det av stor vikt att sjuksköterskor har förmĂ„ga att bemöta personer med bĂ„de psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vĂ„rden. Ökad förstĂ„else för bemötandet av personer med psykisk ohĂ€lsa inom somatisk vĂ„rd kan bidra till att förbĂ€ttra omvĂ„rdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vĂ„rd bemöter personer med psykisk ohĂ€lsa.

Psykisk ohÀlsa som oro, Ängest, depressioner och sömnsvÄrigheter Àr sÄ omfattande i Sverige att det idag Àr ett folkhÀlsoproblem. Personer med psykisk ohÀlsa efterfrÄgar alltmer komplementÀra behandlingsmetoder, dÀrför Àr det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementÀr metod som anvÀnds vid psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohÀlsa. Metod: En kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som fÄr öronakupunktur mot oro, Ängest, depression och/eller sömnsvÄrigheter intervjuades.

Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom Àr ett utbrett problem i vÀrlden. Det leder till svÄrigheter i ÄterhÀmtning och tillfrisknande samt sÀnkt sjÀlvkÀnsla och social förmÄga. Individer med psykisk ohÀlsa upplever sig sÀrbehandlade, bÄde i vÄrden och i samhÀllet. Syftet med litteraturöversikten Àr att belysa stigmatiseringens roll hos psykiskt sjuka med fokus pÄ psykossjukdom och vad sjuksköterskan kan göra för att stÀrka empowerment. Studien Àr baserad pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskats med fokus pÄ upplevelser av psykisk sjukdom, utanförskap, vÄrdares attityder och metoder för att stÀrka empowerment.

Psykisk ohÀlsa utgör ett omfattande hÀlsoproblem i Sverige och kan medföra svÄra konsekvenser för individer. MÄnga mÀnniskor söker dock inte den hjÀlp de behöver för sina psykiska problem. Studiens syfte var sÄledes att studera mÀnniskors upplevelser av och attityder till att inte söka professionell hjÀlp vid psykisk ohÀlsa. I studien intervjuades sju personer i Äldrarna 22-65 Är, varav fyra kvinnor och tre mÀn med olika bakgrund av psykisk ohÀlsa. Analysen identifierade fyra olika kategorier av orsaker bakom att inte söka hjÀlp: (1) upplevda nackdelar, (2) upplevde inte situationen som tillrÀckligt allvarlig, (3) tro pÄ bÀttring utan professionell hjÀlp och (4) okunskap/lÄg tilltro till professionell hjÀlp.

I Sverige har befolkningens hÀlsa försÀmrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hÀlsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 förÀldrar, 24 ickeförÀldrar, 36 mÀn samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj Àr god, Àr Àven psykisk hÀlsa det. FörÀldrarna upplevde i högre grad Àn ickeförÀldrar att de inte hade tillrÀckligt med tid till familjen pÄ grund av arbetet.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Syfte: Undersöka sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter, upplevelser och syn pÄanhörigas nÀrvaro i akutrummet i samband med omhÀndertagandet av en kritiskt sjuk ellerskadad patient. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. 16 semi-struktureradeintervjuer genomfördes. Resultat: VÄrdpersonalen har delade meningar om anhörigas nÀrvaropÄ akutrummet. Generellt tycks anhörigas nÀrvaro upplevas som positivt sÄ lÀnge det handlarom en kritiskt sjuk eller skadad patient.