Fysisk aktivitet har stora hÀlsovinster för alla men speciellt för de som Àr drabbade av psykisk ohÀlsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga Àr regelbundenheten, gÀrna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgÄtt frÄn patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolÀr sjukdom, depression och schizofreni. NÄgon gÄng refererar vi till samtliga ovanstÄende sjukdomar och benÀmner dÄ dessa för psykisk ohÀlsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hÀlsosammare liv med trÀning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet pÄ recept, (FAR).

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med elevernas psykiska hÀlsa samt om det finns nÄgra skillnader i deras arbetssÀtt beroende pÄ elevernas Älder.  Jag har anvÀnt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats Àr sju stycken lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Äldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjÀlp av begreppen patogenes, salutogenes och KÀnsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lÀrarna tycker att det Àr viktigt att arbeta med elevernas psykiska hÀlsa men deras arbetssÀtt och syn pÄ begreppet skiljde sig till viss del Ät. LÀrarna menar att psykisk hÀlsa Àr att mÄ bra, mÄ bra i sjÀlen, som en av lÀrarna uttrycker sig. NÄgra av lÀrarna nÀmnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som pÄverkar den psykiska hÀlsan.TvÄ av lÀrarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hÀlsa och nÄgra av lÀrarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och pÄ sÄ vis Àven stÀrka elevernas psykiska hÀlsa. MÄnga lÀrare tycker Àven att det Àr viktigt att bekrÀfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett vanligt vÄrd- och omvÄrdnadsproblem, ÀndÄ har sjuksköterskor en negativ instÀllning till och kÀnner rÀdsla inför personer med psykisk ohÀlsa. DÄ sjuksköterskestudenter fick utökad utbildning inom Àmnet psykiatri blev synsÀttet statistiskt sÀtt mer positivt. Det saknas forskning om vilken syn studenterna sjÀlva upplever att de har pÄ patienter med psykisk ohÀlsa samt om den Àndras under sjuksköterskeutbildningens gÄng. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskestudenters syn pÄ patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd och omvÄrdnad, före och efter sin teoretiska och verksamhetsförlagda utbildning. Metod: En empirisk, utforskande studie med kvalitativ ansats genomfördes genom att hÄlla 2 fokusgruppdiskussioner.

Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes.Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child?s situation, when a parent is suffering from mental illness.Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis.Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohÀlsa Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de Àldre dÄ Äldrandet innebÀr bÄde biologiska, psykologiska och sociala förÀndringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan. Förklaringarna till detta Àr mÄnga, allt frÄn att det motverkar Älderns sjukdomar till att det hjÀlper mÀnniskan att hantera stress. Aktivitetsteorin Àr en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det bÄde inre och yttre hinder mot att den Àldre mÀnniskan Àr fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

BakgrundVarje Är kommer det barn under 18 Är, utan sina förÀldrar, frÄn andra lÀnder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom sÄ mÄnga som 2250 ensamma barn.Enligt mÄnga rapporter underlÀt kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltÀnkta boendenas lÀmplighet. Den 1 juli 2006 trÀdde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting betrÀffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet Àr att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta pÄ boendena under deras asylprocess. SÀrskilt fokus har vi lagt pÄ att undersöka om man pÄ boendena tar hÀnsyn till att de ensamkommande barnen kommer frÄn en annan social miljö, med en helt annan kultur.FrÄgestÀllningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrÄn kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger pÄ djupintervjuer med en flyktingsamordnare, tvÄ chefer för olika boenden och tvÄ asylsökande barn som bor pÄ ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bÀttre pÄ ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anstÀllt mer personal med kulturkompetens.

PÄ 1960-talet uppkom hospice, dÀr sjukvÄrden tog över rollen som vÄrdare. Men nu Àr vi Äter tillbaka att vÄrda i hemmet, dÀr de nÀrstÄende fÄr ta sig an den ibland mycket krÀvande rollen som vÄrdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser i sambans med palliativ hemvÄrd. Metod som anvÀndes var en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ systematiska sökningar i olika databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Resultatet delas upp i tvÄ delar.

Antalet Àldre personer ökar i samhÀllet. Risken att drabbas av demenssjukdom Àr större med stigande Älder. De nÀrstÄendes dagliga liv pÄverkas nÀr partnern blir sjuk, det dagliga livet och roller förÀndras. Den nÀrstÄende fÄr ofta ta ett stort ansvar förden sjuke partnerns liv. Sjuksköterskans uppgift Àr att se bÄde den sjukes och den nÀrstÄendes behov.

Det har tidigare forskats pÄ sambandet mellan tillfÀlliga anstÀllningar och individers vÀlbefinnande. Forskningen har dÀremot inte uppmÀrksammat om lÀngden pÄ den ÄterstÄende avtalstiden har nÄgon inverkan pÄ de anstÀlldas psykiska hÀlsa. Syftet med denna studie var att undersöka om lÀngden pÄ den ÄterstÄende kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hÀlsa. Studien kontrollerade Àven om Älder, förÀldraskap och planer för framtiden kunde ha nÄgon inverkan pÄ spelares psykiska hÀlsa i relation till ÄterstÄende kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkÀtstudie dÀr 101 professionella fotbollsspelare frÄn fem svenska elitlag deltog.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvÄrdens centrala riktlinjer för psykisk ohÀlsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete pÄ tvÄ olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning pÄ en anstalt av högsta sÀkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med Ätta kriminalvÄrdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohÀlsa ur ett personalperspektiv Àr vanligt förekommande, frÀmst ADHD, depression, Ängest och sömnsvÄrigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohÀlsa. Slutsatsen Àr att det rÄder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvÄrdarna inom anstalten..

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.

Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.

Tid Àr ett abstrakt begrepp som dagligen pÄverkar mÀnniskors liv, men vi pÄverkas Àven av ur vilket perspektiv vi ser tiden. Vilket tidsperspektiv vi har hÀnger samman med bland annat vÄra riskbeteenden och beteenden som Àr relaterade till vÄr hÀlsa. Syftet med denna explorativa pilotstudie var att fylla en kunskapslucka gÀllande en rÀttspsykiatrisk population angÄende tidsperspektiv och om bakgrundsvariabler som missbruk, kriminalitet, psykisk ohÀlsa och tidiga trauman har nÄgon pÄverkan pÄ vilket tidsperspektiv individen har. Det dominerande tidsperspektivet utifrÄn Zimbardo Time Perspective Inventory, var i denna population ett framtidsperspektiv definierat som att ha en strÀvan efter framtida mÄl och belöningar. Bakgrundsvariabeln missbruk hade ett signifikant negativt samband med tidsperspektivet Present-Fatalistic, dvs.

PÄ 1960-talet uppkom hospice, dÀr sjukvÄrden tog över rollen som vÄrdare. Men nu Àr vi Äter tillbaka att vÄrda i hemmet, dÀr de nÀrstÄende fÄr ta sig an den ibland mycket krÀvande rollen som vÄrdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser i sambans med palliativ hemvÄrd. Metod som anvÀndes var en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ systematiska sökningar i olika databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Resultatet delas upp i tvÄ delar.