I hela vÀrlden Àr fetma ett ökande problem bland barn och tonÄringar. Det Àr dÀrför viktigt för allmÀnheten sÄvÀl som vÄrdpersonal att fÄ kÀnnedom om hur de som Àr feta upplever sin situation för att kunna erbjuda rÀtt stöd och hjÀlp samt att kunna bemöta dem pÄ rÀtt sÀtt. Syftet med studien var att beskriva barn och tonÄringars upplevelser av att leva med fetma. Metoden Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att barn och tonÄringar fÄr utstÄ krÀnkning av kamrater, familjemedlemmar och okÀnda personer.

BAKGRUND: VÄrd av för tidigt födda barn började i Frankrike dÀr ocksÄ kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vÄrden av för tidigt födda barn och idag fokuserar vÄrden pÄ familjecentrerad omvÄrdnad. SYFTE: Att belysa förÀldrars upplevelse av att fÄ ett för tidigt fött barn. METOD: Litteraturstudie med innehÄllsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. RESULTAT: Att fÄ ett för tidigt fött barn skapade en mÀngd olika kÀnslor hos förÀldrarna.

BAKGRUND: Adopterade barn med anknytningssvÄrigheter Àr vanligare Àn mantror, numera Àr det lagstadgat att dessa barn har rÀtt till trygghet, bÄdei hemmet och pÄ förskolan. Pedagogernas roll har fÄtt större betydelsei barns utveckling och lÀrande, detta gör att vi bör vara medvetna ombarns olika uppvÀxt och bakgrund.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kringadopterade barn som förlorat sin primÀra anknytningsperson. Hurarbetar lÀrarna i förskolan med adoptivbarn som upplevt tidigaseparationer?METOD: Vi har i vÄr undersökning valt att anvÀnda oss av kvalitativaintervjuer.RESULTAT: VÄr studie visar att vi har i vÄra intervjuer upptÀckt att pedagoger iförskolan under sin utbildning inte fÄtt nÄgon information angÄendeadopterade barn som varit med om tidiga separationer och dÀrmedförlorat sin primÀra anknytningsperson. Sina kunskaper har de fÄttfrÄn förÀldrarna till de adopterade barn som de mött..

Syftet med studien Àr att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhÄller sig vid misstanke om att ett barn försummas. LitteraturgenomgÄngen behandlar ett barns grundlÀggande behov och ett barns behov av anknytning utifrÄn BowlbyŽs teori. Vidare behandlas förskolans roll, dÀr vikten av tidig upptÀckt tas upp samt förskolans anmÀlningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvÄrd av ett barn kan vara: otillrÀckligt med klÀder, bristande hygien och negligering av ett barns behov.

I denna uppsats undersöks sprÄkanvÀndningen hos tvÄsprÄkiga barn. Det som speciellt har fokuserats Àr kodvÀxling mellan engelska och svenska hos tre tvÄsprÄkiga barn som bor i Sverige. Informanterna Àr tre pojkar, bröder, som var 5 Är och 6 mÄnader vid undersökningen. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodvÀxlingen Àr hos tvÄsprÄkiga barn, vilket som Àr det dominerande sprÄket, om det Àr möjligt att se nÄgon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodvÀxling som kan observeras stÀmmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodvÀxlingens grammatik.     Resultatet visar att kodvÀxling Àr ett frekvent inslag hos tvÄ av informanterna, men att den individuella variationen Àr stor. En av informanterna vÀljer istÀllet för kodvÀxling att i hög grad anvÀnda det sprÄk som intervjuaren anvÀnder.

HudnÀra vÄrd Àr en vÄrdform som införts i Sverige för friska, fullgÄngna barn under vÄrdtiden pÄ BB. Det finns forskning pÄ de fysiologiska fördelarna för mamma och barn men lite forskning nÀr det gÀller hur mammor upplever hudnÀra vÄrd. För att barnmorskan ska kunna stödja och frÀmja anknytningen mellan mamman och barnet Àr det viktigt att fÄ kunskap om mammornas upplevelse. DÀrför Àr syftet att beskriva hur nyblivna mammor upplever hudnÀra vÄrd för det friska, fullgÄngna barnet de första timmarna efter förlossning och pÄ BB. Sju kvinnor intervjuades pÄ BB-avdelningen 12-48 timmar efter sin förlossning.

Förr beskrevs typ 2 diabetes som en Älderssjukdom men under de senaste Ärtiondena har en ökning Àven setts hos barn och ungdomar. Sjuksköterskors roll för att förebygga och frÀmja hÀlsa hos dessa barn Àr av stor vikt. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa hur barn och ungdomar samt deras förÀldrar ser pÄ att förebygga typ 2 diabetes och sjuksköterskors arbete med detta. UtifrÄn syftet gjordes en litteratursökning dÀr tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ inriktning granskades och utformade resultatet. Av resultatet framkom fem huvudkategorier med diverse subkategorier.

I denna studie behandlas olika teorier kring barn och ungdomars sociala utveckling och lÀrande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar ocksÄ vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av fÀltstudier baserade pÄ observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har Àven en enkÀtundersökning genomförts i syfte att ta reda pÄ attityder kring integration mellan barn/ungdomar och djur.

Tidigare forskning finner det angelÀget med vidare studier gÀllande lokala organisationsförhÄllanden för anmÀlningspliktigaprofessioner. Studien syftar dÀrför till att kartlÀgga hur rektorer som ansvarar för Ärskurs 7-9 pÄ kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser pÄ skolans ansvar nÀr barn far illa eller dÄ det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras Àven hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstÀnks fara illa samt skolans rutiner ochtillvÀgagÄngssÀtt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktÀr ligger till grund för studienoch intervjuerna har dÀrefter analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i mÄnga situationer Àr svÄrt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Bakgrund Cirka sju procent av barnen i Sverige har diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), som ?r en neuropsykiatrisk funktionsneds?ttning som ofta f?ljs av sociala och empatiska sv?righeter. Lek utg?r en betydande del av barnets l?randeprocess. Genom lek socialiseras barn och utvecklas i samspel med andra.

ABSTRAKTChristina KilpelÀinen?Att möta barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan??To approach children with neuro psychiatric symptoms in elementary school?Antal sidor: 42Syftet med mitt examensarbete Àr att fÄ en utökad kunskap och förstÄelse för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan. Kunskap skapar förstÄelse, vilket leder till att man bemöter och strukturerar skoldagen pÄ ett individuellt sÀtt. Det ska vara lika naturligt att kompensera miljön för barn med neuropsykiatriska symtom i grundskolan, som att kompensera ett nÀrsynt barn med glasögon eller en hörselnedsÀttning med hörapparat. Jag vill ha svar pÄ vad neuropsykiatriska symtom innebÀr och hur man kan strukturera och bemöta dessa barn i grundskolan.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes Ă€r en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. MĂ„let för all diabetesbehandling hos barn Ă€r att normalisera blodsockernivĂ„n för att undvika senkomplikationer i vuxen Ă„lder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan sĂ„ behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i lĂ„g- och mellanstadiet inte fĂ„r ett tillrĂ€ckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings lĂ€ns landsting under tvĂ„ Ă„r för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angĂ„ende diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att pĂ„verka de stöd som barn med typ 1 diabetes fĂ„r i skolan.

Arbetet syftar till att uppmÀrksamma och problematisera förskolepedagogens förhÄllningssÀtt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmÀrksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras sprÄkutveckling. I vÄr undersökning av hur verksamma pedagoger ser pÄ ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration frÄn fenomenologin som utgÄngspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte sÄg nÄgot fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek sÄ lÀnge det Àr sjÀlvvalt. DÀremot om ensamleken beror pÄ att barnet vill men har svÄrt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjÀlpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten Àr fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek.

Det har forskats en hel del om förÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn, men forskningen rörande förÀldrarnas förvÀntningar pÄ sjuksköterskan Àr inte lika omfattande. Syftet har varit att belysa förÀldrars förvÀntningar pÄ sjuksköterskan vid vÄrd av inlagda barn 0-18 Är. Studien har genomförts som en litteraturstudie dÀr resultatet bygger pÄ Ätta (8) vÄrldsomfattande vetenskapliga forskningsrapporter. Som teoretisk referensram har Calgary modellen för familjecentrerad omvÄrdnad anvÀnts. I resultatet framtrÀdde följande kategorier som var betydelsefulla förvÀntningar frÄn förÀldrarna: information, tillgÀnglighet, kontinuitet, stöd - förtroende samt samarbete - delaktighet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 Är) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmÀrksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgÄtt frÄn följande forskningsfrÄgor. Hur kommunicerar smÄ barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.