BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om hur nÄgra förskollÀrare arbetar med och i lÀrandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi gÄr Àven in pÄ definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollÀrarna arbetar mest med förhÄllningssÀtt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lÀrandemiljö. Det framkommer ocksÄ att förskollÀrarna pratar om att det kan behöva göras förÀndringar i den fysiska lÀrandemiljön men att de rent praktiskt inte gör nÄgot med den.

För att fÄ svar pÄ följande tre frÄgor har jag lÀst litteratur samt intervjuat en person pÄ BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anstÀlld pÄ Eleonoragruppen (hjÀlporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. FrÄgor: -Hur kan bilden anvÀndas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lÀrare om jag misstÀnker, eller fÄr bekrÀftat, att en elev genom sina bilder beskriver nÄgot hemskt den varit med om?-MÄste man vara utbildad bildterapeut för att kunna anvÀnda bilden som hjÀlpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fÄtt ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lÀrare har man anmÀlningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Arbetet utgÄr frÄn Piagets och Vygotskijs lÀrandeteorier, hur barn möter matematiken i förskolor och skolor och vad rörelser och rörelselekar har för möjlig betydelse för matematikinlÀrning. Syftet Àr att undersöka hur barn och pedagoger uppfattar praktisk matematik och rörelselekar tillsammans och hur pedagogerna anvÀnder detta i sin verksamhet. Barnintervjuer i form av en enkÀt tilldelades 23 barn i Äldern fyra och sex Är pÄ en förskola och i en förskoleklass och det utfördes sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förskolebarn. Resultatet visade att bÄde barn och pedagoger var positiva till matematik- och rörelselekar, bÄde att arbeta med Àmnena var för sig och att kombinera dem..

Varje Är insjuknar cirka 300 barn i Sverige i nÄgon form av cancer. Det innebÀr ett stort lidande för förÀldrarna. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelse nÀr deras barn fÄtt en cancersjukdom. Studien baserades pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som förÀldrar till barn med cancer skrivit. InnehÄllsanalysen som anvÀndes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Detta arbete handlar om leksvaga barn i leken. Arbetet berör lekens betydelse för utveckling, barn som inte fÄr, kan och/eller inte vill vara med och leka samt hur man som pedagog arbetar för att integrera leksvaga barn i leken. Att leka Àr bra för ett barns utveckling, det Àr med hjÀlp av leken som ett barn i stor utstrÀckning formas. Undersökningen Àr gjord i tvÄ mindre stÀder i SkÄne. PÄ skolorna har leksvaga barn 7-8 Är gamla blivit observerade i den fria leken pÄ fritidshemmet.

Kultur Àr en stor del av samhÀllet och gÄr ofta förbi obemÀrkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmÀrksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jÀmförande studie Àr att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten pÄverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur bÄde ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jÀmförelsen och analysen studeras material frÄn media, hemsidor, Ärsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda pÄ vilket sÀtt omgivningen innebÀr osÀkerheter, möjligheter samt beroenden för de bÄda kulturorganisationerna.

Att aktivera barn nÀr de Àr som mest rastlösa Àr aldrig enkelt, speciellt nÀr de utsÀtts för oförutsÀgbar vÀntan under en vistelse pÄ en flygplats. Jag besitter ingen lösning pÄ hur man aktiverar barn, men jag tillhandahÄller, med hjÀlp av min möbel, ett alternativ till aktivering.Med fokusering pÄ hÄllbarhet, vardagens estetik och barn i rörelse sÄ har jag under vÄren 2011 tagit fram en möbel som har för avsikt att aktivera barn under den tid de befinner sig pÄ flygplatsen. Tack vare placeringen intill ett fönster kan möbeln Àven hjÀlpa till att förstÀrka barnens upplevelse.Detta Àr en redogörelse pÄ hur jag har gÄtt till vÀga för att ta fram koncept, form och funktion av denna möbel..

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar. FrÄgestÀllningar var: Vilka ramar gÀller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med förÀldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka Àr i sÄ fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsÀttningarna, kommunens ramar Àr likvÀrdiga för arbetslagen. Det visar sig ocksÄ att pedagogerna ofta inte vet om och i sÄ fall vilken funktionsnedsÀttning ett barn har eftersom symtomen kan vara svÄra att identifiera.

Studien undersöker i vilken omfattning barn medverkar och kommer till tals i nyhetsprogrammet Rapport i SVT.  BÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys har anvÀnts och materialet som studerats Àr Rapports huvudsÀndning klockan 19:30 under tre veckor i februari 1993 respektive 2013.Syftet Àr att fÄ syn pÄ vilka förÀndringar som har skett under 20 Är, kommer barnen till tals oftare Àn tidigare och vilka Àmnen fÄr de uttala sig om? Studien ramas in av teorier som sociala ansvarsteorin, medielogik, representation och de svenska spelreglerna för press radio och tv.  Resultatet visar att barn fÄr större utrymme i nyheterna 2013. Vanligast bÄde 1993 och 2013 Àr att barn kommer till tals i nyheter som handlar om utbildning, i materialet frÄn 2013 kan man se en ökning av barn som kommer till tals om brott/vÄld/katastrofer.

VÄrt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med tvÄ olika former av mottagningsmetoder för nyanlÀnda barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lÀrares samt elevers perspektiv pÄ tvÄ olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever. VÄra resultat visade pÄ att bÄda skolor ville integrera nyanlÀnda barn i en ordinarie klass sÄ snart som möjligt, men under nÄgot olika former. BÄde lÀrare och elever ansÄg att deras sÀtt att arbeta pÄ var det bÀsta.

I vÄrt arbete lÀgger vi tyngdpunkten pÄ lÀrarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstÄ hur lÀrare anser att man bör hantera förhÄllanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill ocksÄ försöka förstÄ den process som följer en misstanke om att ett barn mÄr dÄligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom Àmnet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀs- och skrivinlÀrning kan se ut hos barn med sprÄkstörning. För att samla data till vÄrt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgÄr att den sprÄkliga medvetenheten Àr viktig bÄde för barn med sprÄkstörning och barn med typisk sprÄkutveckling inför kommande lÀs- och skrivinlÀrning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med sprÄkstörning behöver en tydlig undervisning för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och anvÀnder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?klartext?, förklara tydligt och sÀga ?landet Sverige? istÀllet för ?Sverige?.