Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Stress Àr nÄgonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om förskollÀrares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet Àr ocksÄ att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset pÄ förskollÀrares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstÄ de signaler barn ger ifrÄn sig.Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, hÀr beskrivs hur samhÀllets utveckling pÄverkar oss mÀnniskor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag pÄverkas av denna utvekling.

Bakgrund: SjÀlvmord Àr den vanligaste dödsorsaken bland unga, en tonÄring tar sitt liv varje vecka. 30-70% av dem som tar livet av sig Àr deprimerade, 90-95% har haft nÄgon psykisk sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vÄrdpersonalens ÄtgÀrder för att förebygga suicid hos deprimerade barn och ungdomar. Metod: En allmÀn litteratur studie genom sökning av kvalitativa och kvantitativa artiklar i elektroniska databaser och genom manuell sökning. Sammanlagt 10 artiklar granskades och analyserades.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar stress hos barn. Mina frÄgestÀllningar blir dÀrav: Hur uppfattar pedagogerna negativ stress hos barn? Hur försöker pedagogerna hjÀlpa stressade barn och hur arbetar de stressförebyggande? För att svara pÄ dessa frÄgor har jag valt att genomföra intervjuer med tre pedagoger som arbetar i förskolan. Jag har stÀllt fasta frÄgor och vid nÄgra tillfÀllen stÀllt följdfrÄgor för att fÄ sÄ detaljrika svar som möjligt. Resultatet visar pÄ att alla pedagogerna hade reflekterat kring stressade barn, dock i olika omfattning.

Bakgrund: InternetanvÀndandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebÀra en risk att bli utsatt för nÀtmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nÀtmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingÄr att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nÀtmobbning pÄverkar elevers hÀlsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor.

Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur pedagoger kan förebygga stress i barns dagliga rutiner. Vi har undersökt vilka rutinsituationer som pedagogerna anser stressar barn mest och hur stress kan förebyggas. Vidare har vi undersökt hur stress pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd och om pedagogerna anser att stress Àr ett problem i deras verksamhet. I litteraturen fann vi att problematiska relationer Àr en stor stressfaktor för barn. EnkÀtundersökningen visade att de situationer som pedagogerna anser stressar barnen mest Àr matsituationen och tambur- eller korridorsituationen.

AbstractSyftet med uppsatsen var att göra en jÀmförelse för att se om Montessoripedagogikens syn pÄ bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter stÀmmer överens med moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter och i sÄ fall hur. Fokus i syftet ligger sÀrskilt pÄ hur den pedagogiska miljön och det fysiska rummet förbereds. Uppsatsen Àr en jÀmförande, kvalitativ litteraturstudie med fokus pÄ Montessoripedagogikens grundprinciper och moderna riktlinjer gÀllande bemötande av barn med koncentrationssvÄrigheter. Datainsamlingen har utförts med en grundad teori och analysen har gjorts med stöd av den hermeneutiska cirkeln. Litteratur som analyserats och jÀmförts Àr fem fackböcker och en artikel om barn med koncentrationssvÄrigheter, en fackbok om Montessoripedagogiken, en hemsida om Montessoripedagogiken och en avhandling om Montessoris sinnestrÀnande materiel.

Sjuksköterskeprogrammet, 180 poÀng/ OmvÄrdnad - Eget arbete/OM2240/SPN9.

Studiens syfte var att studera förskollÀrares erfarenheter kring barn och skilsmÀssor samt undersöka om det finns nÄgot medvetet arbetssÀtt gÀllande bemötandet av barn vars förÀldrar genomgÄr skilsmÀssa. Vi var Àven intresserade av att studera vilken betydelse förÀldrasamverkan har i dessa sammanhang.För att uppnÄ studiens syfte har vi valt semistrukturerande intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi intervjuade Ätta stycken förskollÀrare, detta för att belysa deras sÀtt att se pÄ barn i skilsmÀssosituationer.Resultatet visade att det varken i forskning eller ute i förskolans verksamhet finns nÄgot rekommenderat arbetssÀtt gentemot barn i skilsmÀssosituationer. Det vi kunnat urskilja Àr dÀremot betydelsen av att vara lyhörd och observant i relation till det enskilda barnets upplevelser av skilsmÀssan. Resultatet visade ocksÄ pÄ nÄgra betydelsefulla aspekter i mötet med barn i skilsmÀssosituationer, nÀmligen arbetet med samtal och förÀldrasamverkan samt vikten av att bevara förskolans vardagliga rutiner..

Skolan innefattar inte bara lÀrande utan handlar Àven om elevers hÀlsa och vÀlmÄende. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krÀvs en god psykisk hÀlsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohÀlsa ökat de senaste Ären. StÀmmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mÄr psykiskt dÄligt, Àr det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmÀrksamma och försöka förebygga psykisk ohÀlsa hos eleverna. Detta Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mÄr dÄligt, dvs.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur barn, femÄringar respektive sjuÄringar, mÀrker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har anvÀnt mig av gruppintervjuer dÀr jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till barn. FrÄgestÀllningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vÀnder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar pÄ en grund frÄn genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys dÀr jag anvÀnt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femÄringarna sÄ Àr det fÀrgen som mest visar vem reklamen Àr riktad till.

MÄnga mÀnniskor tycker att kontakt med injektioner, blod eller skador Àr obehagligt men cirka 3,5% av befolkningen störs av en överdriven rÀdsla för dessa stimuli, vilket kallas BII-fobi (Blood-Injection-Injury Phobia). Injektionsfobi Àr en typ av BII-fobi och det har hittills inte funnits nÄgra mÀtmetoder för injektionsfobi hos barn. Studiens syfte var att undersöka de psykometriska egenskaperna hos Injektionsfobiskalan anpassad till barn samt att samla in normdata för barn i Äldrarna 8-17 Är. Data frÄn 677 barn samlades in i skolor i StockholmsomrÄdet. Resultaten visade att skalan hade god reliabilitet och god samtidig och diskriminativ validitet.