De senaste decennierna har stora samhÀllsförÀndringar skett för att förbÀttra situationen för mÀnniskor med psykisk ohÀlsa. Trots detta riskerar personer med psykisk ohÀlsa genom fördomar bÄde av andra och sig sjÀlv att hamna i ett socialt utanförskap. Psykos Àr ett samlingsnamn för symtom dÀr verkligheten förÀndras genom exempelvis hallucinationer eller vanförestÀllningar. Cirka 70 000 personer i Sverige har nÄgon gÄng vÄrdats i psykiatrisk slutenvÄrd för psykossymtom. Personer med psykos upplever att de kan kÀnna en förÀndring av jaget och förlora kontrollen över vem de Àr.

Leukemi Àr den vanligaste cancerformen hos barn i Sverige. Barnet Àr förÀldrarnas stolthet och nÀr ett barn insjuknar i leukemi blir förÀldrarnas sÄrbarhet stor. Syftet med studien var att belysa upplevelser hos förÀldrar till barn med leukemi under barnets sjukdomstid. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker skrivna av förÀldrar till barn som hade eller hade haft leukemi. Studien var kvalitativ och innehÄllsanalysen inspirerades av Graneheim och Lundman.

Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fÄtt konkurrens frÄn TV- och dataspel. MÄnga familjer bor i stÀder, med begrÀnsad tillgÄng till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likasÄ ro och mental ÄterhÀmtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i Äldrarna 5-12 Är.Metod: Tio mödrar intervjuades angÄende sina barns samspel med naturen.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

SammanfattningBakgrund: 1995 Ärs psykiatrireform har inneburit en förÀndring dÀr den psykiatriska vÄrden numera bedrivs till största del inom primÀr-/ öppenvÄrden och frÄn patientens hem. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom har fÄtt en ny roll, frÄn att ha varit utestÀngda frÄn psykiatrin ska de numera ses som en resurs och vara en del av sin nÀrstÄendes vÄrd. Konsekvensen av detta har medfört att anhöriga kÀnner ett stort ansvar för deras nÀra som Àr psykiskt sjuk.  Att dela vardagen med en nÀrstÄende som Àr psykiskt sjuk kan medföra en pÄverkan pÄ det dagliga livet i form av konstant oro och stress men Àven pÄfrestningar pÄ familjerelationerna.Syfte: Syftet Àr att belysa upplevelser hos anhöriga till personer med psykisk ohÀlsa samt deras erfarenheter av kontakten med den psykiatriska vÄrden.Metod: Litteraturöversikt bestÄende av 12 stycken kvalitativa artiklar granskade enligt Fribergs (2012a) steg för analys. Funna likheter har sammanstÀllts i teman och subteman. Den teoretiska utgÄngspunkt som valdes Àr Joyce Travelbees mellanmÀnskliga relation dÄ den beskriver mötet mellan mÀnniskor och förklarar etablerandet av en vÄrdrelation.Resultat: Anhöriga upplevde sig ha ett behov av bekrÀftelse, fÄ tydlig information, kÀnna delaktighet och bli erbjudna stöd för att lindra bördan.

Antalet barn som upplever vÄld i familjen Àr stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien Àr att fördjupa kunskapen om barn som upplevt vÄld i familjen och som visar tecken pÄ PTSD. FrÄgestÀllningar som studien avser att besvara Àr (1) vilken betydelse har vÄldets karaktÀr för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hÀlsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken pÄ PTSD förstÄs? Studien har bÄde en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt vÄld i familjen och som besvarat ChildrenŽs revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.

Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

HjÀrtsvikt Àr ett sjukdomstillstÄnd som utmanar patienten bÄde fysisk, psykisk och socialt och utgör idag den vanligaste diagnosen för patienter över 65 Är. DÀrmed Àr det Àven den vanligaste inlÀggningsorsaken för patienter i denna Äldersgrupp. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter som lever med hjÀrtsvikt upplever sin hÀlsa och egenvÄrd. Metoden grundar sig pÄ Polit och Beck (2012) genomförande av en litteraturstudie dÀr en nio-stegsmodell anvÀnts som mall för utförandet av litteraturstudien. Sammanlagt elva vetenskapliga kvalitativa studier granskades efter sökningar i de elektroniska databaserna CINAHL och PubMed.

I denna studie undersöktes hur man som pedagog kan bemöta barn med ADHD-problematik och vilka arbetsmetoder man kan anvÀnda sig av. Materialet Àr framtaget med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer. Studien fokuserar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: 1) Hur bemöter pedagoger barn med ADHD? 2) Vilka arbetssÀtt/metoder anvÀnds för att frÀmja barn med ADHD? I undersökningen intervjuades fem pedagoger och det framgick att de alla hade ungefÀr samma uppfattning om hur man som lÀrare bör bemöta barnen, men de hade olika metoder för arbetet med varje enskilt barn. Samtliga pedagoger poÀngterade vikten av struktur och individuellt utformade aktivitetsscheman och menade att detta Àr de viktigaste delarna i arbetet med barn med ADHD-problematik. De ansÄg att barnen mÄr bra av en god struktur i vardagen. Slutsatsen av studien Àr att pedagogen bör utforma en strukturerad lÀromiljö och tillgodose individens behov för att varje barn ska kunna utvecklas och mÄ bra i vardagen.

Detta examensarbete handlar om barn med koncentrationssvÄrigheter. Det övergripande syftet med arbetet Àr fÄ en bred kunskapsbas inom omrÄdet. Metoderna vi anvÀnt oss av Àr litteraturstudier och empiriska studier. För att skapa en ingÄende förstÄelse för barn med dessa svÄrigheter beskriver vi hur olika forskare definierar begreppet, vilka olika typer av koncentrationssvÄrigheter som finns, samt hur lÀrare och andra pedagoger kan hjÀlpa dessa barn. En viktig slutsats som kan dras Àr att pedagogerna i barnets omgivning mÄste ha goda kunskaper om, samt vara vÀl insatta i problematiken för att arbetet ska fungera och ge positivt resultat.

Det finns barn som aldrig fÄtt möjlighet att lÀra sig lÀsa och skriva. Syftet med fallstudien Àr att bidra till kunskap om hur tvÄsprÄkig undervisning uppfattas av nÄgra romska barn i tolv Ärs Älder, som var analfabeter, samt att ge en inblick i deras modersmÄlslÀrares arbetssÀtt. Tre huvudfrÄgor stÀlldes: Vad betyder tvÄsprÄkig undervisning för nÄgra romska barn? Hur arbetar modersmÄlslÀraren? Hur upplever dessa romska barn momentet lÀs- och skrivinlÀrning? Som metod anvÀndes observation och kvalitativ intervju. ModersmÄlslÀraren agerade som tolk under intervjun.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

Syftet med denna studien Àr  att undersöka hur 23 barn i en förskoleklass upplever aktiviteten massage och avslappning under fyra veckor. Undersökningen genomfördes ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr barn, lÀrande och socialt samspel med varandra Àr i fokus..

Syftet med studien Àr att undersöka och förstÄ hur nyanlÀnda barn samspelar med andra barn i leken nÀr de inte talar sprÄket och hur börjar de lÀra/utveckla majoritets sprÄket (svenska). För att genomföra min undersökning har jag gjort kvalitativa observationer under tvÄ olika perioder: förstudie, minietnografisk studie. EfterÄt gjorde jag stimulated recall intervju dÀr jag hade samtal med pedagogerna och jÀmförde mina upplevelser angÄende barns beteende och utveckling med deras. Jag har spelat in samtalet med hjÀlp av en smart phone och sedan transkriberade. Resultatet visar att nyanlÀnda barn i början oftast anvÀnder sig av kroppssprÄk, blickar, mimik, imitationer och olika ljud för att göra sig förstÄdda nÀr de samspelar med andra barn i leken. Jag kom i min undersökning ocksÄ fram till att det tar tid för att nyanlÀnda barn ska utveckla sociala relationer med andra barn och det beror mycket pÄ hur mycket stödd de fÄr frÄn vuxna. Vidare visar resultatet att sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda barn beror mycket pÄ pedagogernas engagemang, respekt till barnets sprÄk, bakgrund och erfarenheter samt pedagoger som behÀrskar barnets sprÄk och kan kommunicera med barnet pÄ ett mer betydelsefullt sÀtt..