Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Med denna studie vill vi fÄ pedagoger som arbetar i förskolans verksamhet att reflektera över vikten av krisplaner och deras innehÄll nÀr det gÀller att hjÀlpa barn att bearbeta sorg. Följande frÄgor ligger till grund för vÄr undersökning: Hur kan man som pedagog i förskolans verksamhet hjÀlpa och underlÀtta barnets bearbetning av sorg? Har pedagogerna pÄ förskolan tillgÄng till en krisplan om nÄgot barn skulle drabbas av sorg? Vilka erfarenheter av och tankar om arbete med barn i sorg har pedagoger inom förskolans verksamhet? VÄrt resultat visar att i den kommun dÀr vi gjorde vÄr undersökning har alla pedagogerna i förskolans verksamhet tillgÄng till en krisplan och en krislÄda, för att underlÀtta arbetet med barn i sorg. Det visade sig ocksÄ att de intervjuade pedagogerna har mÄnga olika tillvÀgagÄngssÀtt för att arbeta med och möta barn i sorg..

UtsÀttas för det okÀnda kan vara skrÀmmande för varje mÀnsklig varelse. NÀr ett barn mÄste genomgÄ en undersökning eller behandling kan en sÄdan situation representera det okÀnda och det hotfulla. Barn i alla Äldrar behöver förberedas inför alla situationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur barn, i samband med sjukhusvistelse, förbereds inför undersökningar och behandlingar samt hur förberedelserna pÄverkar barnen. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline via Pubmed och Academic Search EliteResultatet, baserat pÄ 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar, visade att barn som förutom verbal information fick ett utökat förberedelseprogram i form av terapeutisk lek, audiovisuell information eller kognitiv beteendemetod, uppvisade lÀgre oro och stressnivÄer i samband med undersökningar och behandlingar..

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 300 barn ochungdomar, 0-18 Är i nÄgon cancerform. NÀr ett barn drabbas av cancer ochbehandlas pÄ sjukhus antas familjen hamna i en livskris. Det Àr en traumatiskupplevelse för barn att vara sjuka och ligga pÄ sjukhus, alla barn reagerarolika.. OmvÄrdnaden ska ta hÀnsyn till barnets totala situation samt baseras pÄbarnets och familjens upplevelser.Syfte: Studiens syfte var att belysa familjens upplevelseroch behov nÀr ett barn drabbas av cancer och vÄrdas pÄ sjukhus.Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr elvaartiklar kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv ansats.Resultat: Resultatet visade fem olika temanutifrÄn familjens pÄtalade behov och upplevelser; behov av information, kaos ivardagen, behov av kontinuitet/tillgÀnglighet, behov av stöd samt upplevelserav hopp/hopplöshet.Slutsats: Det mest centrala fyndet var attfamiljerna lyfte fram ett behov av information samt ett behov av stöd frÄnvÄrdpersonal. Familjerna beskrev vikten av att ses som en helhet..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att synliggöra musiksamlingen i förskolan samt lyfta fram barns tankar om musik. VÄra fyra frÄgor Àr: Vilka tankar har barn i Äldrarna 4-5 kring musiksamling i förskolan? Har de musiksamlingar pÄ förskolan RegnbÄgen och vad gör de dÄ? Vad tÀnker barn i förskolan nÀr de hör ordet musik? Vilken/vilka kÀnslor har barn för musik i förskolan, stÀmmer deras kroppsuttryck med vad de sÀger om musik? VÄrt arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr vi har gjort intervjuer med 23 barn frÄn samma avdelning pÄ en förskola. Vi har Àven observerat en av förskolans traditionella musiksamlingar samt att vi sjÀlva har planerat och genomfört fem samlingar. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att barn Àr positiva till musiksamlingen.

Background: Mental illness is a growing public health problem which can cause significant disabilities and lead to poor quality of life. As primary care nurses often are the first to encounter these patients they need knowledge to be able to respond appropriately to this group.Aim: The aim was to describe how the sufferer of mental illness experiences the introduction to primary care. Method: The literature review was based on the results of 11 scientific articles which were analyzed with the inspiration of a metasynthesis method.Results: Four categories emerged: the experience of being treated like a human being, the importance of a therapeutic space, the experience of time and availability as well as the importance of competent personnel and the importance of continuity. Patients described different aspects deemed important when encountering nursing staff. Conclusion: Patients experienced that they received good care when they felt listened to and seen as individuals with their own thoughts and feelings.

SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och barn uttrycker smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ utveckling, mognadsnivÄ och Älder. För att ge god vÄrd och minska lidande Àr det viktigt att bedöma smÀrta hos barn. Det finns smÀrtbedömningsinstrument framtagna specifikt för anvÀndning pÄ barn. Forskning om bedömning av smÀrta hos barn finns inom sjukhus men prehospitalt Àr omrÄdet relativt outforskat. Syftet med studien var att fÄ en uppfattning om ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att bedöma akut smÀrta hos barn.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat vÄld i nÀra relationer under sin uppvÀxt pÄverkas av detta bÄde som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger pÄ fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat vÄld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat vÄld i uppvÀxten tenderar att pÄverkas bÄde psykiskt och fysiskt. En del barn blir utÄtagerande medan andra blir inÄtvÀnda. Barn Àr aktiva aktörer i vad som försiggÄr Àven om förÀldrarna vanligtvis tror att de inget mÀrkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig sjÀlva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det Àr sÀllan uttalat.

Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra arbetet med barn med funktionshinder pÄ en integrerad avdelning i förskolan. Vi fördjupar oss i Àmnet dels genom en kvalitativ observationsstudie och dels genom intervjuer med personalen pÄ avdelningen, samt bitrÀdande rektor. Barngruppen Àr Äldersblandad med 14 platser varav sex platser Àr för barn med funktionshinder. Vi har tagit del av tidigare forskning och litteratur som belyser barn i behov av sÀrskilt stöd, specialpedagogik, normalitet-avvikelse, empati, social samvaro mellan barn i integrerade miljöer samt invandrarfamiljers syn pÄ funktionshinder, dÄ förskolan ligger i ett invandrartÀtt omrÄde. En del av materialet behandlas utifrÄn det sociokulturella perspektivet.

Examensarbetets syfte Àr att fÄ veta vad förÀldrarna till döva och hörselskadade barn i lÀnet vill vad det gÀller Hörselhabiliteringens informationsmöten för förÀldrarna samt Hörselhabiliteringens gruppverksamhet för deras barn. Jag valde att göra en kvantitativ undersökning och skickade ut 124 enkÀter till förÀldrar till döva och hörselskadade barn i Jönköpings lÀn. Resultatet grundar sig pÄ 88 av 124 möjliga enkÀter. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att de flesta förÀldrar till döva och hörselskadade barn vill att Hörselhabiliteringen organiserar gemensamma informationsmöten för förÀldrar tillsammans med andra förÀldrar. Resultatet i undersökningen visar ocksÄ att det stora flertalet av förÀldrarna som svarat pÄ enkÀten vill att Hörselhabiliteringen ordnar gruppverksamhet för deras barn..

ADHD Àr en vanligt förekommande diagnos hos barn. OuppmÀrksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet leder till att dessa barn skadar sig i större utstrÀckning Àn andra barn. Detta innebÀr att de oftare kommer i kontakt med sjukvÄrden. Eftersom ADHD Àr ett dolt handikapp fÄr de inte alltid anpassad information och rÀtt bemötande frÄn sjukvÄrdspersonal.Syfte: Syftet med denna pilotstudie Àr att beskriva hur förÀldrar till barn med ADHD upplevt den förberedande informationen inför sjukhusbesök/undersökning.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes enligt Kvale och Brinkmann (2009) med innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: FörÀldrar vill ha mer information hemskickad för att kunna förbereda sitt barn inför ett sjukhusbesök. Det krÀvs mer planering och tid vid sjukhusbesök för barn med ADHD.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse och kunskap om ofrivillig barnlöshet. Cirka nio procent av alla par i fertil Älder berÀknas vara ofrivilligt barnlösa men eftersom ofrivillig barnlöshet Àr ett Àmne som pÄ mÄnga sÀtt anses vara tabubelagt att prata om, tror vi att de psykiska och sociala aspekterna av ofrivillig barnlöshet inte har fÄtt den uppmÀrksamhet de förtjÀnar i samhÀllet. Vi tror Àven att det av den anledningen saknas professionell kunskap om hur ofrivilligt barnlösa uppfattar sin situation, vilket betyder att det behövs kunskap hos professionella om hur de skall kunna erbjuda den hjÀlp och det stöd som faktiskt behövs. I vÄr studie avser vi att undersöka hur par som har varit ofrivilligt barnlösa berÀttar om sina erfarenheter. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka hur deras psykiska hÀlsa har pÄverkats och hur deras sociala stöd har pÄverkat deras situation under fertilitetsbehandlingen och adoptionsprocessen samt hur de har hanterat situationen.

Syftet med studien var att med hjÀlp av UngDOK:s inskrivningsformulÀr beskriva och analysera om det föreligger nÄgon skillnad mellan flickor, som pÄbörjar behandling för missbruksproblem, beroende pÄ om de blivit utsatta för sexuella övergrepp eller inte. VÄr frÄgestÀllning var: Vilka skillnader rÄder mellan de flickor som varit utsatta för sexuella övergrepp gentemot de som ej utsatts, avseende missbruk, psykisk ohÀlsa samt sysselsÀttning, och som pÄbörjar behandling för missbruksproblem? TvÀrsnittsstudien baserades pÄ sekundÀrdata frÄn UngDOK:s inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att de flesta signifikanta skillnader mellan grupperna föreligger gÀllande dess psykiska ohÀlsa. Mindre skillnader förekommer betrÀffande ett flertal faktorer, bland annat förmÄgan att kontrollera vÄldsamt beteende, högsta fullföljda utbildningsnivÄ samt primÀrdrog.