BAKGRUND: Att arbeta med hÀlsofrÀmjande insatser Àr att effektivt sÀtt att minska ohÀlsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsÀttning. Personal som arbetar hÀlsofrÀmjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förÀndrad livsstil.   SYFTE: Syftet med vÄr uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsÀttning upplever en hÀlsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gÄtt och hur de sedan gÄr tillvÀga för att motivera individerna till att leva ett hÀlsosammare liv, genom att stÀrka egenmakten hos individen för att uppnÄ resultat till en förÀndring av ohÀlsa. Vi vill ocksÄ ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen anvÀnder sig av metoden för att motivera individerna pÄ boendena och att hjÀlpa dem under förÀndringsprocessen. METOD: För att fÄ reda pÄ personalens upplevelser av hÀlsointerventionen genomfördes en fallstudie pÄ tvÄ boenden, dÀr deltagarna fÄtt utbildning i motiverande samtal och tips pÄ enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att vÀlja mer hÀlsosamma alternativ.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvÀrvat en hjÀrnskada. Arbetet utgÄr frÄn en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvÀrvat en hjÀrnskada..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. FörskollÀrarna arbetade Àven i stora barngrupper dÀr det fanns barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarna ansÄg att stora barngrupper pÄverkade barn i behov av sÀrskilt stöd. De intervjuade förskollÀrarna uttryckte svÄrigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrÄn barnets förutsÀttningar i stora barngrupper.

Syftet med detta examensarbete Àr att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgÄr sorg. Vi vill genom detta arbete fÄ kunskap om hur pedagoger bör förhÄlla sig till barn som sörjer. Genom att utgÄ frÄn litteraturen som finns inom Àmnet och intervjuer med förskollÀrare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjÀlpa dem. Resultatet visar att barn sörjer pÄ olika sÀtt och att de sörjer i perioder. DÄ barn inte har den verbala förmÄgan att utrycka sin sorg kan de istÀllet göra det genom att till exempel leka och rita.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

I den hÀr studien diskuteras SET som metod i skolan. SET Àr en förkortning av social och emotionell trÀning. Studien baseras pÄ intervjuer och observationer av tvÄ olika verksamheter och tre olika pedagoger samt tvÄ forskare försökt ta reda pÄ hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes Àr varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET Àr som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohÀlsa i skolan? Birgitta Kimber Àr grundaren av SET i Sverige, SET Àr ett evidensbaserat material sammanstÀllt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod pÄ fem Är.

Sexuella beteendeproblem hos barn Àr ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i Äldern sex till tolv Är och vilka insatser som finns att tillgÄ för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill Àven fÄ mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjÀnstemÀn som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke. Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos bÄde pojkar och flickor och att det bÄde finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem pÄ mÄnga sÀtt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende.

Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och pÄ fritidshem ? En studie om pedagogers arbetsÀtt med barn med autism.

AllmÀnlÀkare i primÀrvÄrden Àr den första vÄrdgivare som mÀnniskor i behov av psykisk hjÀlp möter. Det saknas forskning om behandling av psykiskt sjuka inom primÀrvÄrden i enskilda lÀnder. I syfte att hitta nya frÄgestÀllningar och fÄ djupare förstÄelse av hur primÀrvÄrden fungerar med avseende pÄ psykiskt sjuka intervjuades elva allmÀnlÀkare i en kroatisk stad. Insamlade data frÄn intervjuerna strukturerades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att allmÀnlÀkare upplever en hög arbetsbelastning.

Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ vilka dilemman pedagoger i förskolan kan mötas av nÀr det finns barn i barngrupp med skyddad identitet. De frÄgestÀllningar som har varit utgÄngspunkt för studien Àr vilka dilemman framtrÀder i det pedagogiska arbetet med identitetsskyddade barn? Hur bemöter pedagogerna barn med skyddad identitet? Samt hur kan pedagogernas erfarenheter bidra till att utveckla arbetet för barn med skyddad identitet? Metoden för att ta reda pÄ detta sker via kvalitativa intervjuer som sedan har analyseras. De resultat som framkom var att det rÄder en osÀkerhet hos pedagoger hur de ska agera samtidigt som det Àr viktigt för pedagogen att veta hur pedagogen ska agera om det uppstÄr ett kritiskt lÀge. Det framkom Àven att förskolan Àr en miljö som Àr svÄr att hÄlla identitetsskyddad och att öppning och stÀngning av förskolan Àr kritiska moment utifrÄn en sÀkerhetssynpunkt.

Syftet Àr att fÄ en insikt hur det Àr att arbeta med barn i av sÀrskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förstÄelse inom Àmnet för oss som blivande pedagoger. FrÄgestÀllningar -Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd? -Vad Àr viktigt i mötet och relationer med barn i behov av sÀrskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av sÀrskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkÀter och intervjuer. Vi kom fram till i vÄr undersökning att barn i behov av sÀrskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svÄrigheter har ökat med Ären och det Àr idag vanligt att de inte har nÄgon diagnos.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att studera stress hos barn i förskolan och att undersöka hur pedagoger arbetar förebyggande mot stress hos barn i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjufrÄgor till Ätta pedagoger i tvÄ förskolor. Pedagogerna arbetar med förskolebarn i Äldrarna ett till sex. Resultatet pekar pÄ att stressfaktorer i dagens samhÀlle pÄverkar bÄda vuxna och barn negativt och positivt. Det visar ocksÄ att de vuxna (pedagogerna och förÀldrarna) i första hand behöver lÀra sig att hantera sin egen stress.

Studien Àr en kvalitativ studie med en hermeneutisk fenomenologisk ansats. Syftet med studien Àr att förstÄ och beskriva hur sju förskollÀrare upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Studiens resultat visar att förskollÀrarna upplever att de arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Samtliga respondenter berÀttar om barn som har behov av sÀrskilt stöd av socioemotionell karaktÀr. De beskriver att de arbetar med barn som har svÄrt att kommunicera, att koncentrera sig, att styra sina impulser och som behöver stöd i sitt samspel och sina relationer med andra barn och vuxna.

 Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstÄnd som krÀver dialysbehandling. Begreppet hÀlsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, vÀlmÄende och den generella hÀlsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgÄr hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, dÀr data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanstÀllts.