Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till Àmnet barn som far illa. Med utgÄngspunkt i syftet lyfter resultatavsnittet i detta arbete upp hur pedagoger arbetar för att stödja och hjÀlpa de utsatta barnen i verksamheten, vilka skyldigheter pedagogerna har, tecken och signaler pÄ ett barns utsatthet samt sÄ framgÄr det i studiens resultat vad pedagogerna i studien tyckte om detta Àmne. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer, sammanlagt har fem pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor deltagit. I studiens resultat framgÄr det att pedagogerna var vÀl medvetna om sin skyldighet att anmÀla vid minsta misstanke om att ett barn far illa. En av pedagogerna belyste dock att det fanns ett mörkertal i hur mÄnga pedagoger som egentligen vÄgar ta klivet till en anmÀlan.

Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsÀttning har svÄrt att komma igÄng pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu anvÀnds inom den moderna psykiatrin tenderar att förstÀrka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsÀttning har i högre utstrÀckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjÀrtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes.

SammanfattningIdag anvÀnds hÀstar i behandling av mÀnniskor med psykisk ohÀlsa. Detta till följd av att flertalet studier bekrÀftar hÀstars positiva inverkan pÄ mÀnniskors psykiska hÀlsa.Syftet med denna studie Àr att undersöka hÀstunderstödd behandling av psykisk ohÀlsa, med fokus pÄ för- och nackdelar samt resultat.Följande frÄgestÀllningar behandlas i undersökningen:Vad innebÀr hÀstunderstödd behandling?Vilka för- och nackdelar finns med behandlingen?Vilket resultat ger behandlingen och pÄ vilket sÀtt kan man utlÀsa resultatet?Dessa frÄgestÀllningar besvarades med hjÀlp av empiri frÄn fem kvalitativa intervjuer med personer, vilka arbetar med hÀstunderstödd behandling av mÀnniskor med psykisk ohÀlsa.Resultatet tyder pÄ att hÀstunderstödd behandling Àr mer Àn bara hÀsten som terapeutiskt verktyg. Denna behandling bestÄr av en helhet, dÀr hÀsten Àr en del, men dÀr Àven ridterapeuten och miljön Àr viktiga delar som krÀvs för att behandlingen ska bli framgÄngsrik. Det stÀlls Àven krav pÄ patienten i form av aktivt deltagande och hög motivation.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling pÄ nÄgon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger pÄ material frÄn databasen UngDOK dÀr uppgifter frÄn inskrivnings- och utskrivningsformulÀr som mottagningarna anvÀnder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanstÀllts och analyserats. FrÄgestÀllningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gÀller könstillhörighet och psykisk hÀlsa vid pÄbörjad öppenvÄrdsbehandling. En annan frÄgestÀllning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremÄl för varierade beroende pÄ kön. Resultatet visade att flickor i regel mÄr psykiskt sÀmre Àn pojkar.

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Syftet med denna studie Àr att undersöka medlemmars och anstÀlldas uppfattningar om den idéburna organisationen Fountain House Stockholm som aktör inom omrÄdet psykisk ohÀlsa över tid. För att kunna uppnÄ syftet kommer tvÄ frÄgestÀllning att besvaras; hur medlemmar och anstÀllda vid Fountain House Stockholm pÄ ser organisationens arbete med psykisk ohÀlsa över tid samt hur medlemmar och anstÀllda pÄ Fountain House Stockholm ser pÄ organisationens arbete i relation till det offentliga arbetet med psykisk ohÀlsa över tid. Studien har en kvalitativ forskningsdesign med en induktiv ansats och empirin bestÄr av fem stycken halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med medlemmar/anstÀllda pÄ Fountain House Stockholm genomförda i maj 2013. I materialet kunde Äterkommande resonemang och begrepp tydliggöras som senare fick utgöra studiens teman. Dessa teman analyserades mot studiens teoretiska utgÄngspunkter samt tidigare forskning inom omrÄdet.

Bland högstadiebarn i Sverige upplever en stor andel stress och rapporterar symtom pĂ„ psykisk ohĂ€lsa. Det finns dĂ€rför anledning att prova olika interventioner i skolmiljö. I studien har en kurs i medveten nĂ€rvaro genomförts i en niondeklass. Studien visar pĂ„ en signifikant ökad grad av medveten nĂ€rvaro mĂ€tt i Mindful Attention Awareness Scale (MAAS), för elever som initialt hade lĂ„ga vĂ€rden i MAAS. Även en signifikant minskning i oro för barn med initialt medelhöga till höga vĂ€rden i PSWQ-C noterades efter kursen.

Uppsatsen baseras pÄ en studie pÄ en förskoleenhet bestÄende av tre förskolor, vilka angripit problematiken kring sjukskrivningar genom ett projekt, i syfte att skapa en friskare arbetsplats.Det empiriska arbetet grundar sig pÄ tretton intervjuer bland de anstÀllda pÄ förskolorna och dessa analyseras med hjÀlp av Anthony Giddens, Ulrich Becks analyser av det samtida risksamhÀllet samt Bosse Angelöw, Christina Maslach och Michael P. Leiters teorier om arbetsplatsens pÄverkan pÄ individers vÀlmÄende.I uppsatsen försöker jag besvara vad som orsakar psykisk ohÀlsa pÄ en arbetsplats, vad intervjupersonerna anser psykisk ohÀlsa Àr och hur projektet fungerat. Intervjupersonerna har lyft fram arbetsbelastning som en viktig faktor för att motverka psykisk ohÀlsa i arbetslivet. I projektets regi har tvÄ personer anstÀllts till en pool, med effekten att vikarier finns att tillgÄ dÄ ordinariepersonal Àr frÄnvarande, men Àven för att garantera gemensam planeringstid för avdelningarna samt reflektionstid.Projektet har varit vÀldigt uppskattat bland samtliga intervjupersoner. Somliga har menat att Ànnu mer kan göras, men samtidigt sagt att det Àr en god start.

Sömnparalys innebÀr att man vaknar upp men inte kan röra sig, och ofta har man skrÀmmande sinnesupplevelser. Tolkningen och upplevelsen under en sömnparalys kan leda till rÀdsla att berÀtta om paralysen, och Àven om man berÀttar kan det leda till social stigmatisering och feldiagnostisering.En enkÀtinsamling gjordes med 100 studenter. HuvudfrÄgan var om upplevarna av sömnparalys var oroliga för att berÀtta om det, för att de Àr rÀdda att ses som psykiskt sjuka. De som haft sömnparalys berÀttade för andra, men hellre för nÄgon de kÀnner vÀl. De och dem som inte upplevt sömnparalys sÄg det som ett fysiskt problem snarare Àn ett psykiskt.

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Andelen mĂ€nniskor i Sverige idag som lider av psykisk ohĂ€lsa ökar. Depression Ă€r en form av psykisk ohĂ€lsa som drabbar mĂ„nga, frĂ€mst kvinnor. Dubbelt sĂ„ mĂ„nga kvinnor som mĂ€n fĂ„r diagnosen depression. Å andra sidan Ă€r det dubbelt sĂ„ mĂ„nga mĂ€n som kvinnor som begĂ„r sjĂ€lvmord. Eftersom depression traditionellt sett varit en kvinnokodad sjukdom Ă€r mĂ„nga av mĂ€tinstrumenten som anvĂ€nds för att stĂ€lla diagnosen utformade efter symptom som frĂ€mst Ă€r förenade med kvinnorollen, exempelvis grĂ„tande.

Allt fler rapporter visar att sömnrubbningar och sömnbrist ökar inom alla Äldersgrupper i samhÀllet, och att den största ökningen Äterfinns bland barn och ungdomar. Sömnbrist inverkar negativt pÄ barns och ungdomars utveckling och kan öka risken för psykisk ohÀlsa. Det kan dÀrför anses alarmerande att förskrivningen av sömnmedel och antidepressiva mediciner ökar inom gruppen.24h samhÀllet Àr hÀr för att stanna och skapar nya problem genom att uppmuntra till nya vanor och förÀndringar av sociala mönster. Den förÀndringen verkar i större utstrÀckning pÄverka barn och ungdomar Àn de Àldre.Syftet med studien Àr att kartlÀgga förekomsten av sömnbesvÀr hos ungdomar som söker till Barn- och ungdomspsykiatrin i Danderyd, och att undersöka i hur stor utstrÀckning vÄrden uppmÀrksammar problemet.En av författaren genomförd enkÀtundersökning pekar pÄ att sömnproblemen Àr vÀl utbredda bland de ungdomar som söker till Barn och Ungdomspsykiatrin. I genomsnitt uppger respondenterna att de upplever sju olika typer av sömnstörningar, medan bara tvÄ av ungdomarna inte upplever nÄgra sömnproblem alls.En jÀmförande journalsökning av nybesök utfördes som tyder pÄ att sömnstörningar sÀllan bedöms som sÄ allvarliga att de krÀver ÄtgÀrder.Författaren drar slutsatsen att det vÀxande problemet med sömnstörningar inte uppmÀrksammas inom barn och ungdomspsykiatrisk vÄrd i den utstrÀckning som Àr nödvÀndigt.

Enligt Socialstyrelsen pÄverkar missbruk förÀldrars förmÄga att tillgodose sina barns behov. Barn som vÀxer upp med förÀldrar med missbruksproblematik lever under en ökad risk att fara illa pÄ olika sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn med missbruksproblematik upplevt sin uppvÀxt och om de tror att den pÄverkat deras liv och deras uppfostran till deras egna barn. Samtliga intervjupersoner befann sig pÄ ett LVM-hem. Studien inspireras av narrativ metod och fokuserar pÄ intervjupersonernas berÀttelser och resultaten presenteras i berÀttande form med citat.

Kvinnomisshandel har lÀnge varit ett stort problem i samhÀllet men alltför sÀllan har forskningen fokuserat pÄ andra aspekter av vÄld mot kvinnor Àn den fysiska misshandeln. Detta arbete handlade om kvinnor som har levt i relationer med kontrollerande mÀn utan inslag av vÄld. Syftet var att öka förstÄelsen för hur dessa kvinnor blev pÄverkade av relationen och hur de sÄg pÄ sig sjÀlva och sin egen situation samt om deras frihet och livsutrymme begrÀnsades. AvgrÀnsningen i arbetet bestod av att utesluta andra former av misshandel och endast ta upp aspekter gÀllande psykisk misshandel och kontroll. Som metod anvÀndes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av tre respondenter som alla hade lÄng erfarenhet av att leva med kontrollerande mÀn.

Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hÀlsa hos gymnasieelever i Äldrarna 18-19 Är. Syftet med studien Àr att undersöka relationen mellan karaktÀren och mÀngden av utövad fysisk aktivitet och sjÀlvupplevd psykisk hÀlsa hos urvalsgruppen. Studien Àr av kvantitativ karaktÀr och datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr en enkÀtundersökning som bygger pÄ de validerade enkÀterna International Physical Activity Questionaire ? Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frÄgor vilka berör karaktÀren av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet samt utifrÄn Bourdieus teori om habitus. Inga signifikanta samband mellan karaktÀren eller mÀngden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa kan konstateras i urvalsgruppen.