Att bli utsatt för brott innebär ofta starka känslomässiga reaktioner och sättet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del på upplevelser som de har strax efter det inträffade brottet. Eftersom polisen i regel är de första att möta personer som utsatts för brott så har polisen en unik möjlighet att hjälpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundär viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, även de som utsatts för våldsbrott, generellt är nöjda med polisens hjälp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för våldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmälan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer.

Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna när symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

Syftet med studien är att undersöka om skolan uppmärksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i så fall hur. Frågeställningarna berör hur man i skolan kan upptäcka elever som fått utstå denna typ av övergrepp, hur anmälningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgående från intervjumaterial från en kvinna som själv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, två rektorer, tre lärare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, två klasslärare samt en barnskötare som arbetar på en särskola. Studien grundar sig på tidigare undersökningar som är utförda av personer som själva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgår från Finkelhor (1984, 1986).

Bakgrund När offer för samhällsvåld söker vård på akutmottagningen tenderar deras psykiska besvär att inte uppmärksammas. Dessutom uppger sjuksköterskor att de känner sig dåligt förberedda och outbildade om samhällsvåld. Syfte Att belysa upplevelser och dessa psykiska konsekvenser hos personer som utsatts för samhällsvåld. Metod Systematisk litteraturöversikt över aktuellt kunskapsläge genomfördes med nio vetenskapliga artiklar. Resultat Negativa upplevda känslor och konsekvenser för patientens fortsatta liv var frekvent förekommande bland offer för samhällsvåld.

Identifiering av fysisk barnmisshandel är en komplicerad uppgift och många misshandelsfall upptäcks inte av sjukvården. Det har skett en attitydförändring i samhället över tid, vilket har bidragit till en ökad anmälningsfrekvens av barnmisshandel. Fysisk barnmisshandel är när en vuxen vållar ett barn skada med eller utan tillhygge. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kännetecken sjuksköterskan ska uppmärksamma vid kontakt med familjer för att upptäcka om barnet har utsatts för fysiskt våld. Med hjälp av tretton artiklar och en avhandling formades litteraturstudien.

Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och strider mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet innebär ett liv i rädsla, skam och lidande. Detta leder ofta till att kvinnorna söker vård först vid akut skada. Vanligare är dock att söka vård för indirekta skador och följdsjukdomar vilket ofta leder till att vårdgivare missar att identifiera våldet. Syfte: Att beskriva kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och deras upplevelse av mötet med vårdpersonal.

Internetbedrägerier är ett växande problem som kan leda till negativakonsekvenser för offren och den kommersiella infrastrukturen. Attkartlägga fenomenet och identifiera de egenskaper som kan bidra tillökad risk för utsatthet är därför viktigt. Syftet med denna studie var attundersöka utsattheten och oron för att utsättas för internetbaseradebedrägerier bland studenter vid Mittuniversitetet. En webbaseradenkät distribuerades till 600 slumpmässigt utvalda studenter ochdatamaterialet (17%, N = 102) analyserades genom ?², Mann-WhitneyU och Kruskal-Wallis-test samt logistisk regression.

Sexuellt våld är ett ämne som sällan lämnar någon oberörd. Hur vi talar om sexuellt våld förändras över tid. Denna kvalitativa intervjustudie vill genom dialogisk och tematisk narrativ analys lyfta rösterna från kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Utifrån en teoriram bestående av socialkonstruktionistiska teorier och feministiska teorier analyseras kvinnornas berättelser om det våld de utsatts för och dess konsekvenser. Studien belyser hur kvinnorna genom berättelser konstruerar sin identitet, men också vilka konsekvenser de beskriver att våldet fått för hur de upplever sina livsvillkor.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Våldsutsatta kvinnor kan söka hjälp överallt inom vården. Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor kan vara avgörande för identifiering och adekvat fortsatt vård. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar sökta i databaserna PubMed och Cinhal.Totalt tolv kvalitativa och kvantitativa artiklar har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts till ett resultat.

Studiens syfte var att undersöka hur de kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld känner sig efter att ha bott på ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhället. Hur mår de och hur ser deras vardag ut? Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra kvinnor. Resultatet analyseras med hjälp av teorierna KASAM och Exitteorin samt relevant kunskap och tidigare forskning.

Syftet med studien var att ta reda på om eleverna har några åsikter om mobbning och något inflytande då mobbning ska lösas i skolan. Vi har även undersökt elevernas demokratiska möjligheter samt om pojkar och flickor mobbar på olika sätt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning med barn i skolår sex i form av intervjuer. För att kunna analyserna våra intervjusvar ansåg vi att det var viktigt att ta reda på hur barn definierar mobbning. Undersökningens urval har varit generell och den har inte inriktat sig till en specifik grupp elever, så som mobbare eller de som har utsatts för mobbning.

Törestorps Tråd AB är ett företag vars viktigaste produkt är engångskrokar för användning vid pulvermålning av olika detaljer t.ex. inom bilindustrin. För att öka kunskapen om hur olika parametrar påverkar krokarnas mekaniska beteende har dragtester utförts. Dessa tester har utförts med hjälp av en dragprovmaskin och en ugn.För att se vad som händer när konsumenterna avlägsnar färgen på krokarna som uppkommer vid pulvermålning, har krokarna utsatts för värmning i 450°C resp. 600°C, i båda fallen under tiderna 30 resp.

Detta arbete handlar om informationskrigföring och hur det påverkar företag. Det är ett stort och komplext område, men det är högaktuellt och Försvarsdepartementet har en arbetsgrupp AgIW (1997) som ska försöka behandla ämnet som helhet och hur det påverkar Sverige. Jag har valt att fokusera mig på företag och min problemformulering lyder:1. Finns det svenska företag som har utsatts för informationskrigföring?2.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Antal anmälda fall av barnmisshandel har ökat i Sverige under de senaste åren. Små barn är särskilt känsliga för skakningar och våld mot huvudet. Huvudtrauma som vållats av barnmisshandel kan vara axonal skada, intrakraniella blödningar, ökat intrakraniellt tryck eller ischemi. De radiologiska modaliteterna datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) har avgörande diagnostisk betydelse vid frågeställning huvudtrauma och misstänkt barnmisshandel. Det övergripande syftet med studien är att undersöka vilka akuta skador som kan uppstå i hjärnan vid misstänkt barnmisshandel.