Enligt svensk lag har förskoleanställda en obligatorisk skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots detta uteblir många anmälningar även när misstanke finns. Syftet med denna studie är främst att undersöka och öka förståelsen för vilka faktorer förskoleanställda själva anser påverka deras beslut att anmäla misstankar om att ett barn far illa. Vidare undersöks hur väl förskoleanställdas tankemönster kring Barn som far illa samt deras egen roll i "anmälningsprocessen" överensstämmer med de överlevnadsstrategier som definierats av Dr. Kari Killén.Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra respondenter som arbetade på samma förskola.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om Barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att Barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller Barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer.

Bakgrund: Omvårdnad är en viktig del i sjuksköterskans arbete och enligt svensk lag har barn rätt till god omvårdnad och trygghet. Hälso- och sjukvårdspersonal har skyldig­het att omedelbart anmäla till socialtjänsten när de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det finns många oklarheter när det gäller sjuksköterskors kunskap, vilja att anmäla och hantering av anmälningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av Barn som far illa och att anmäla detta till socialtjänsten. Design: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Metod: Studien genomfördes på två pediatriska avdelningar i norra Sverige. Materi­alet samlades in vid 10 intervjuer, och analyserades med induktiv innehållsanalys. Stu­dien utfördes under våren 2015. Resultat: Tre teman och åtta subteman identifierades: (1) Att ta sig an en svår uppgift: Mod att anmäla, Svårt att identifiera Barn som far illa, Rädsla för att ha anmält i onödan, Osäkerhet på grund av kunskapsbrist, (2) Att arbeta med kollegor och familjer: Vikten av stöd från kollegor, Vikten av att bevara en god relation till familjen, (3) Att ha bristande förtroende för socialtjänsten: Känslan av att anmälan inte tas på allvar, Samarbete med socialtjänsten. Slutsats: Att anmäla till socialtjänsten om att ett barn far illa är en svår uppgift som präglas av osäkerhet, vilket kan leda till att anmälan uteblir. Det är många faktorer som påverkar sjuksköterskan, kunskapsbrist, dåligt förtroende för socialtjänsten, en önskan om att bevara en god relation med familjen och samarbetet med kollegor..

The aim of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers reason around their role in the work with children being maltreated. The study has been based on the following questions: How do the preschool teachers identify children being maltreated ? How do the preschool teachers act after they have identified a child thats being maltreated? What difficulties experienced preschool teachers based on their professional roles related to child maltreatment? The method used in the study is a focus group interview, which is a kind of informal group discussion. The result shows that there are difficulties in the preschool regarding the work with children being maltreated. Some of the difficulties that the preschool teachers raised was the contact with the guardians, society?s negative perception of the social services, that all the notifications must go through the pre-school manager and that they don?t have so much experience of notifications. .

Det finns flera lagar och en barnkonvention som har betydelse för hur barns livsvillkor ska hanteras. Trots dessa regelverk registreras en ökning av Barn som far illa. Ambulanssjuksköterskor kan i det prehospitala vårdmötet med barn vara en viktig hälsofrämjande resurs för samhället när det gäller förebyggande åtgärder och tidig upptäckt av barns behov av stöd.  Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för ambulanssjuksköterskans ställningstagande i att anmäla sin oro då barn misstänks fara illa. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården upplever prehospitala vårdmöten där barn misstänks fara illa.

Detta examensarbete handlar om Barn som far illa på grund av sina föräldrars missburk, samt hur dessa elevers situation påverkar deras vardag och hur skolan och socialtjänsten på ett positivt sätt kan påverka deras liv. Jag har valt att beskriva den misär barn till missbrukare kan leva i, symtom som dessa barn kan uppvisa på grund av föräldrarnas missbruk samt vilka skyldigheter lärare och socialtjänst har när det gäller dessa barn. Jag tar även upp de skador som fostret kan få när modern missbrukat under graviditeten. Arbetet bygger på en litteraturstudie som ger en vetenskaplig grund för min undersökning och intervjuer med en rektor, en behandlingsassistent och tre lärare samt två personer som vuxit upp med missbrukande föräldrar, som svarar på sina olika erfarenheter av ämnet. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer bra.

Bakgrund: Att upptäcka och stödja Barn som far illa är ett stort och unikt ansvar. Sjuksköterskan är den enda utanför familjen som regelbundet träffar barn och följer deras hälsa, tillväxt och utveckling. Sjuksköterskan kan hamna i en svår situation då de misstänker att barn far illa och samtidigt vill behålla en god kontakt med föräldrarna. Alla föräldrar vill sina barns bästa men förutsättningarna varierar.Syfte: Syftet var att undersöka Skol- och BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barn far illa i hemmet.Metod: Datamaterialet utgörs av intervjuer med sju Skol- och BVC-sjuksköterskor med specialistexamen. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Ur analysen framträdde två huvudkategorier, Att samverka för barnet och Att vara en stödjande person.

I vår uppsats skriver vi om anmälningsskyldigheten när det gäller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal på förskolor kan känna när det gäller anmälningsförfarandet. Under utbildningens gång har vi både genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fått en uppfattning om att det från förskolor görs för få anmälningar när det gäller barn som riskerar att fara illa. Detta väckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmäler så ofta men även att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmäla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi är också nyfikna på att ta reda på vad utbildningen inom detta område tar upp när det gäller själva anmälningsskyldigheten vilket innebär att vi även undersöker hur det ser ut med kunskapen när det gäller lagen och annat relevant för anmälningsskyldigheten. Slutligen kommer vi även in på hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjänsten..

Introduktion: I vårt land är det förbjudet att kränka barn såväl fysiskt som psykiskt, men ändå händer det. Eftersom alla barn har skolplikt från sju års ålder träffar skolsköterskan alla barn på ett naturligt sätt. Hennes uppgift är att främja barnens hälsa och därmed hitta de Barn som far illa. Det finns en begränsad mängd forskning om skolsköterskors upplevelser när de misstänker att en elev far illa vilket författarna skulle vilja undersöka vidare. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse vid misstanke om att en elev far illa.

Studien bygger på en enkätundersökning av 37 stycken högstadielärare inom Linköpings kommun. Syftet med studien är att undersöka vilka individuella faktorer som påverkar lärarens benägenhet till att ta kontakt med socialtjänsten vid misstanke om Barn som far illa. De individuella faktorerna har sedan delats in i tre kategorier som rör individens hemförhållande, utbildning och yrkeserfarenhet. Faktorerna har sin grund i tidigare forskning och studien har sin teoretiska utgångspunkt i Bourdieus teori med fokus på begreppen kapital och habitus. Materialet har analyserats genom bivariata korstabellsanalyser med procentjämförelse samt genom beskrivande univariat analys för att ge en överblick av resultaten.

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med Barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.

Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva hur en lärare bör agera när denne misstänker att ett barn far illa. Jag försöker att skapa en helhetsbild av omhändertagandeproceduren. Uppsatsens olika delar beskriver processen från anmälan till omhändertagande eller andra insatser. Vidare vill jag undersöka vilka faktorer som avgör om en lärare vid misstanke att ett barn far illa, väljer att anmäla till socialtjänsten eller inte. En lärare ska aldrig göra en egen utredning angående om ett barn har dåliga hemförhållande eller inte.

Förskola och skola har en unik möjlighet att uppmärksamma Barn som far illa. Enligt Socialtjänstlagen kapitel 14 paragraf 1 ska alla som arbetar med barn anmäla till socialnämnden vid misstanke om att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten är ett livsnödvändigt skydd för barnen men trots detta anmäls det alltför sällan och detta beror bland annat på okunskap om anmälningsskyldigheten. Myndigheter har dessutom en lagstadgad skyldighet att samverka då det gäller Barn som far illa. Familjelyftet grundades 2009 och har som en del i sitt uppdrag att besöka all personal i Sävar rektorsområde för att informera om anmälningsskyldigheten.

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen från misstanke till anmälan och det etiska problemet att anmäla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen är att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera Barn som far illa utifrån olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser även olika yrkesgrupper som är delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjänst fungerar utifrån våra informanters svar. Litteratur kring ämnet berör vi utifrån ett brett perspektiv och den påvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmälningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. Vårt resultat bygger på kvalitativa intervjuer och enkäter utifrån kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som själva farit illa som barn.Vår undersökning påvisar att många barn far illa men att anmälningsbenägenheten har ökat.