Syftet med studien är att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika förskolor för att få svar på detta. Fyra förskollärare och två specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det är barn som har någon slags svårighet eller som är i behov av lite mer stöd än andra barn. Det framkom även att de anser att alla barn är i behov av särskilt stöd någon gång.

I denna uppsats har vi försökt ta fram de faktorer som har betydelse för själva brottet och vad som behövs för att kunna försvåra och förebygga för de personer som gör sig skyldiga för denna typ av brott. Syftet med denna uppsats är att kunna vara en länk mellan butiker och övriga aktörer som arbetar mot snatterier och försöker komma på ett bra och givande sätt att motverka att butiker blir utsatta för brottet. Denna uppsats avhandlar snatteri och stöld i butiker och varuhus. I avhandlingen förklaras vad lagen säger och innebörden av stöld och snatteribrottet. Undersökningen har tagit sikte på möjliga åtgärder som polis, väktare och butiker kan vidta för att förebygga brottet.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare än pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra års ålder eller i puberteten. Orsaken till JIA är okänd men kan ha ett visst ärftligt inslag. Det dominerande symtomet är ledsvullnad som ger belastningssvårigheter och morgonstelhet, andra symtom är smärta, sömnsvårigheter, trötthet samt påverkan på tillväxt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer.

BAKGRUND:I detta avsnitt går vi igenom vad läroplaner, kursplaner och skollagen säger om engelskundervisningens upplägg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning säger om barn och engelska. Det är även inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och även samhällets syn på engelska som skolämne och som språk.SYFTE:Syftet med denna studie är att undersöka hur barn under förskolans senare år och grundskolans tidigare år ser på engelska som skolämne och som språk.METOD:Vårt val av metod är kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes på grund av ett intresse för att gå in på djupet i barns tankegångar kring engelska som språk och som skolämne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i åldrarna fem till tio år.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, där vi fokuserar på olika undersökningsområden.

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska välbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och åklagare relaterade till psykiskt välbefinnande.En grupp bestående av 83 män och kvinnor besvarade en enkät, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och åklagare präglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade på ett signifikant sätt till sämre psykiskt välbefinnande än män och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trängde också i större utsträckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare återkommande obehagliga minnen av händelsen. Studien fann även signifikanta skillnader i psykiskt välbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar på att förhörsledare som uppträder på humanitärt sätt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska välbefinnandet..

Barn med förekommande språkstörning är väldigt vanligt förekommande i förskolan idag. Men dock är det inte förens barn/barnen är omkring fyra till fem års ålder som dessa tal ? och språksvårigheter brukar upptäckas. Då det kan vara svårt att upptäcka om det rör sig om störning eller om barnet inte är färdigutvecklat. Därför är viktigt att förskollärare tänker på hur de stimulerar barn i verksamheten och så att språkutvecklingen för barnet skall kunna utveckla sitt tal- och språk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser även möjligheterna för att arbeta med inkludering och svårigheter i arbetet med utagerande barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar även upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av en kvalitativ intervjuundersökning.

Våldtäktsmål har under de senaste åren ofta medfört tidningsrubriker och debatt. Kritik har riktats mot hantering av brottsoffer, straffskalan, vanmaktsbegreppet osv. Det har också hörts kritiska röster om hur advokater bemöter och hanterar målsäganden i våldtäktsmål. Efter långt övervägande har jag därför valt att inrikta min uppsats på vad jag menar är en av de principiellt mest intressanta frågorna, nämligen försvarsadvokatens handlingsutrymme i våldtäktsmål. Det är den eventuella motsättningen mellan försvarsadvokatens förhållande till sin klient samt de ställningstaganden advokaten har att beakta i förhållande till denna och förhållandet till motparten som jag finner mest intressant.

Denna rapport handlar om problem som uppstår med fricampare på ?tallheden? vid Piteå havsbad i samband med festivalen Piteå dansar och ler. Det är flera tusen ungdomar som söker sig dit och de campar i skogsdungen mellan den gamla och nya havsbadsvägen. Detta utgör ett problem för markägare, ordningsmakten och ett flertal föräldrar. Rapporten redovisar vilka möjligheter som finns för att motverka problemet samt vilka metoder polisen kan använda sig utav för att agera mot dessa ungdomar.

Uppsatsen ?Konstruktionen av barn - en diskursanalytisk studie av underrättsdomar i mål om sexualbrott mot barn? är en studie av det sätt på vilket barn mellan 12 och 15 år beskrivs och bemöts i sexualmål där de medverkar som målsäganden. Uppsatsen intresserar sig för de föreställningar om kön och sexualitet som ges och får betydelse i rättens bedömning i målet. De strikt straffrättsliga aspekterna av bedömningen kommer emellertid lämnas åt sidan och lämna plats åt den genusrättsliga intressesfären, vilken fokuserar könets betydelse inom rätten och riktar en kritik mot föreställningen om rätten som objektiv, saklig och opåverkad av kulturella föreställningar.Uppsatsens frågeställningar ringar in de beskrivningar av målsäganden som gäller dennes agerande och uppträdande innan, under och efter den i målet prövade gärningen. Vidare undersöks hur rätten beskriver den eventuella sexuella erfarenhet eller kunskap som målsäganden besitter sen tidigare..

Syftet med vår C ? uppsats har varit att söka djupare kunskap om vad uttalsvårigheter hos barn är, vad det kan bero på och vad pedagoger kan göra för att hjälpa barn med den problematiken. Vi har lagt upp arbetet med vår C ? uppsats genom att först söka i den litteratur som funnits om barns uttalsutveckling. Därefter intervjuade vi tre förskollärare, en talpedagog samt en logoped för att ta till oss mer kunskap om vad olika professioner som arbetar med barn har för uppfattning om barns uttalsutveckling, vilka svårigheter som kan förekomma samt hur förskollärare kan arbeta med barn som har någon form av uttalssvårigheter.

En bra smärtbedömning är en förutsättning för att ge adekvat smärtbehandling till barn. Många studier visar att barns smärta ofta är underskattad och därmed blir den underbehandlad. Eftersom barnen befinner sig i olika utvecklingsstadier är det särskilt svårt att tolka deras smärtupplevelser. Syftet med studien var att belysa svårigheter och möjligheter för sjuksköterskan att avläsa smärta hos förskolebarn. Litteraturstudien bygger på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är att förebygga smärta och att planera sitt arbete kring barnet så att de utsätts för minsta möjliga smärta. Faktorer som påverkar sjuksköterskan i detta är erfarenhet och personlighet.Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och hanterar barn med smärta inom primärvård. Den metod som valts för denna studie är en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten i studien grundar sig på tio intervjuundersökningar utförda på sjuksköterskor inom primärvård. Resultaten visade hur sjuksköterskan inom primärvård bemöter och hanterar barn med smärta.

Genom att göra den här studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollärares tankar om sitt eget arbetssätt kring barns språkutveckling. Studiens syfte är att undersöka hur barn med språksvårigheter upptäcks och får hjälp i förskolans verksamhet. Våra frågeställningar är: Hur arbetar förskollärarna för att upptäcka, kartlägga och främja barn med språksvårigheter? Vilka påverkande faktorer kan förskollärarna se gällande barns språkutveckling? Vilken hjälp ger specialpedagog samt tal- och språkspecialist förskollärarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har språksvårigheter? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare intervjuades. Två av förskollärarna arbetade med yngsta barnen i åldrarna ett till tre år och de andra två arbetade på två olika resursavdelningar med barn i åldrarna tre till sex år.