Barn som bevittnar vÄld i nÀra relationer har kommit att uppmÀrksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste Ären. Lagstiftningen har Àndrats sÄ att barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation har rÀtt till brottsskadeersÀttning enligt brottsskadelagen och i socialtjÀnstlagen betraktas barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskÀrpningsgrund Är 2003. Den anger att det som försvÄrande omstÀndighet sÀrskilt ska beaktas att brottet varit Àgnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhÄllande till en nÀrstÄende person.

This study demonstrates that there is variety of treatment interventions for children exposed to intimate violence. These interventions are differentiated in design but a common ground for them all is that they strive to provide a chance for children exposed to intimate violence, to be able to speak about and process their feelings and violent experiences. The study?s aim is to, with a qualitative approach, seek understanding for the different actors who practice social work, see upon their task in the treatment interventions that are provided for children exposed to intimate partner violence. The study is based on mapping the existing treatment interventions for previously mentioned target group, in Malmö.

Denna uppsats handlar om allians i behandlingsrelationen och vilken betydelse allians har för utfallet av en stöd- och behandlings insats. Den teoribildning som finns om alliansbegreppet beskrivs och följs av syfte med uppsatsen. Det övergripande syfte med uppsatsen har varit att undersöka och belysa om och hur de olika aspekter som beskrivs i teoribildningen kring allians- begreppet kan ta sig uttryck i svar frÄn enkÀt- och intervjuer frÄn 228 kvinnor som ingick i studien ?Stöd till barn som bevittnat vÄld mot sin mamma? frÄn Göteborgs Universitet. Sju enkÀt- och intervjufrÄgor har tillsammans med ett Working Alliance Inventory-Short test och formulÀret Symtom Check List valts ut som underlag till undersökningen.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn Àr behandlade i överensstÀmmelse med barnens rÀttigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar pÄ dem. Barn Àr sÄrbara eftersom de Àr underlÀgsna bÄde sina förÀldrar och sjuksköterskorna beroende pÄ deras bÄde ÄldersmÀssiga och kunskapsmÀssiga övertag. Det Àr dÀrför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan fÄ dem att kÀnna sig inkluderade, respekterade och lyssnade pÄ som individer. PÄ sÄ sÀtt kan sjuksköterskor kommunicera trygghet.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.

NÀr ett barn brÀnnskadas upplever förÀldrarna kaos och som sjukvÄrdspersonal mÄste omvÄrdnaden fokuseras pÄ tvÄ patienter, barnet och förÀldrarna. Bemötandet av förÀldrar i kris Àr avgörande för hur den traumatiska hÀndelsen bearbetas. Litteraturstudiens syfte Àr att beskriva förÀldrars reaktioner nÀr deras barn utsatts för en traumatisk hÀndelse, i form av brÀnnskada. Resultatet visar att nÀr ett barn brÀnnskadas utsÀtts förÀldrarna för akuta stressreaktioner och ett flertal psykiska pÄfrestningar. Oavsett om förÀldrarna varit nÀrvarande vid traumat upplever de skuldkÀnslor gentemot sitt barn.

Vid palliativ vÄrd av barn Àr det viktigt att besittakunskap inom bÄde palliativ vÄrd och barn dÄ det Àr en komplex situation. Tidigare forskning har visat pÄ svÄrigheter och kunskapsluckor inom den palliativa barnsjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda barn i ett palliativt skede. En litteraturstudie genomfördes, dÀr tio artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Artiklarnas resultat kategoriserades i fyra grupper: erfarenhet av stöd och relation, erfarenhet av vÄrdorganisation, erfarenhet av den professionella rollen samt erfarenhet av förÀndring utav behandling.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Att upptÀcka och sÀtta in insatser för att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn Àr ett av barnhÀlsovÄrdens mÄl. FörÀldrastödsmetoder för att förebygga psykisk ohÀlsa Àr en insats pÄ folkhÀlsoomrÄdet som lÀmpar sig vÀl för ett evidensbaserat förhÄllningssÀtt. Familjen Àr en av de viktigaste faktorerna för att förebygga utvecklingen av psykisk ohÀlsa hos barn. Syfte: Syftet var att belysa effekten avmanualbaserade förÀldrastödsmetoder för prevention av psykisk ohÀlsa hos barn.Metod: Strukturerad litteraturstudie baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund BÄde förÀldrar och barn var kÀnsliga för hur de blev bemötta och hur man kommunicerade. Ord var endast en liten del av kommunikationen och barn lÀste av kroppssprÄket. Ett av de viktigaste arbetsredskapen en vÄrdgivare hade var ett korrekt bemötande och god kunskap om kommunikation. Syfte Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska, barn och deras förÀldrar i omvÄrdnaden. Metod En litteraturstudie med 12 inkluderade artiklar.

This study is about a guardian ad litem mission, role and relation to unaccompanied children. On the basis of qualitative interviews the study aims to understand the trustees? role and relation to unaccompanied children. We chose to interview nine trustees to achieve a better insight of the trustees roll. We analyzed the interviews and tried to gain a better knowledge about a guardian ad litem mission, role and relationship to unaccompanied children with role theory and concepts off pastoral power and trust.

Denna studies syfte Àr att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att fÄ barnen inkluderade och uppleva delaktighet. FrÄgestÀllningarna i studien Àr, pÄ vilket sÀtt visar sig ett barncentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? PÄ vilket sÀtt visar sig ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt i relation till barns delaktighet? Data inhÀmtades genom observationer pÄ en förskola i halland. Resultatet visar att nÀr pedagogen har ett barncentrerat förhÄllningssÀtt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om tvÄ pedagoger ingÄr i en aktivitet och den ena pedagogen intar ett vuxencentrerat förhÄllningssÀtt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhÄllningssÀttet att ta överhand.

MÄnga mÀnniskor i alla Äldrar insjuknar varje Är i cancer. I Sverige insjuknar mer Àn 7000 personer i Äldrarna 20-54 Är. I denna Äldersgrupp Àr det mÄnga som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner pÄ sin förÀlders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att kÀnna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förÀlder som har cancer.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

KartlÀggningen var frÄn början en del av ett uppdrag frÄn regeringen till lÀnsstyrelsen. Uppdraget innebar att LÀnsstyrelserna pÄ regional nivÄ ska ansvara för kompetensstöd nÀr det gÀller vÄldsutsatta kvinnor, barn som har bevittnat vÄld och vÄldsutövare, dÀribland hedersrelaterat vÄld. Det faststÀlldes att lÀnsstyrelserna ska lÀmna in en samlad redovisning av insatserna som vidtagits i varje lÀn. En samlad bild av lÀnet ska kunna redovisas september 2012. Syftet med denna undersökning var att se över vilken kunskap och vilket stöd verksamheter och ideella organisationer erbjuder personer som utsÀtts för hedersrelaterat vÄld och förtryck.