Syftet med studien Àr att studera hur pedagoger och specialpedagoger i förskolans verksamhet beskriver och upplever sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ olika förskolor för att fÄ svar pÄ detta. Fyra förskollÀrare och tvÄ specialpedaoger har deltagit i intervjuerna. Det framkom i undersökningen att de anser att det Àr barn som har nÄgon slags svÄrighet eller som Àr i behov av lite mer stöd Àn andra barn. Det framkom Àven att de anser att alla barn Àr i behov av sÀrskilt stöd nÄgon gÄng.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) Ă€r en reumatisk sjukdom hos barn och ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och ungdomar. Flickor drabbas oftare Ă€n pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra Ă„rs Ă„lder eller i puberteten. Orsaken till JIA Ă€r okĂ€nd men kan ha ett visst Ă€rftligt inslag. Det dominerande symtomet Ă€r ledsvullnad som ger belastningssvĂ„righeter och morgonstelhet, andra symtom Ă€r smĂ€rta, sömnsvĂ„righeter, trötthet samt pĂ„verkan pĂ„ tillvĂ€xt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan anvÀnder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda pÄ vilka konfliktstilar barn och elever anvÀnder sig av och vilken konfliktstil de anvÀnder nÀr konflikten avslutas. Det Àr viktigt att pedagogen tar reda pÄ hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjÀlpa barn och elever att pÄ egen hand hantera konflikterna pÄ ett bÀttre sÀtt som gynnar bÄda parter. Studien bygger pÄ observationer frÄn en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar pÄ att barn och elever anvÀnder bÄde den verbala och icke-verbala kommunikaton nÀr de kommunicerar i konfliktsituationer.

Denna litteraturstudie har genomförts med syftet att redogöra för hur den svenska grundskolan har arbetat med att inkludera romska barn. Fokus har legat pÄ de problem som funnits, sett ur majoritetssamhÀllets perspektiv, hur arbetet skett för att komma tillrÀtta med problemen samt vad detta arbete har gett för resultat. Studien söker vidare svar pÄ hur detta arbete har tagits emot i de romska grupperna.Inledningsvis ges en kort överblick över romernas historia med betoning pÄ Sverige och sedan presenteras studiens resultat som svarar pÄ frÄgorna:? Vilka problem har det enligt majoritetssamhÀllet funnits i samband med romska barns inkludering i den svenska grundskolan?? Vilka metoder har föresprÄkats som lösningar pÄ dessa problem?? Har det gÄtt att se nÄgot resultat av metoderna som anvÀnts?? Hur beskrivs mottagandet av de olika metoderna i de romska grupperna?Resultatet presenteras kronologiskt uppdelat i tidsperioderna 1930-1956, 195 -1980, 1980-2000 samt Efter Är 2000. För varje tidsperiod redovisas resultatet under fyra rubriker som svarar mot de fyra frÄgorna ovan.

BAKGRUND:I detta avsnitt gÄr vi igenom vad lÀroplaner, kursplaner och skollagen sÀger om engelskundervisningens upplÀgg och pedagogens roll i förskola och skola. Vidare tas det upp vad svensk forskning samt internationell forskning sÀger om barn och engelska. Det Àr Àven inkluderat statistik och historiska överblickar över barns och Àven samhÀllets syn pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.SYFTE:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn under förskolans senare Är och grundskolans tidigare Är ser pÄ engelska som skolÀmne och som sprÄk.METOD:VÄrt val av metod Àr kvalitativ metod med fenomenografi som ansats. Detta val gjordes pÄ grund av ett intresse för att gÄ in pÄ djupet i barns tankegÄngar kring engelska som sprÄk och som skolÀmne. Vi har valt att genomföra intervjuer med barn i Äldrarna fem till tio Är.RESULTAT:Vi har delat upp resultatkapitlet i olika underrubriker, dÀr vi fokuserar pÄ olika undersökningsomrÄden.

Barn med förekommande sprÄkstörning Àr vÀldigt vanligt förekommande i förskolan idag. Men dock Àr det inte förens barn/barnen Àr omkring fyra till fem Ärs Älder som dessa tal ? och sprÄksvÄrigheter brukar upptÀckas. DÄ det kan vara svÄrt att upptÀcka om det rör sig om störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barn i verksamheten och sÄ att sprÄkutvecklingen för barnet skall kunna utveckla sitt tal- och sprÄk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser Àven möjligheterna för att arbeta med inkludering och svÄrigheter i arbetet med utagerande barn. FrÄgestÀllningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar Àven upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjÀlp av en kvalitativ intervjuundersökning.

Mitt första syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur nÄgra förÀldrar beskriver problem som kan uppstÄ i mötet med skolan. Ett andra syfte Àr att nÄ en djupare förstÄelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag anvÀnt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan förÀldrar och skola. Jag har sedan utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex förÀldrar. Dessa har erfarenheter frÄn totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.FörÀldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och dÄ frÀmst nÀr det gÀller viktiga beslut i samband med barnens skolgÄng. FörÀldrarna vill bli lyssnade till och tagna pÄ allvar eftersom de kÀnner sina barn och vet vad de kan prestera.

Studien Àr kvalitativ och belyser barns erfarenheter och utforskande av köksredskap i förskoleköket utifrÄn ett tekniskt perspektiv, sÄ kallad köksteknik. Dessutom belyses tvÄ förskollÀrares förhÄllningssÀtt och didaktiska inlÀrningstillfÀllen i relation till barnens delaktighet i köket och teknikdidaktik samt förskolkockens intentioner med barnens medverkan. Barnen filmas i köket och samtliga informanter intervjuas..

Uppsatsen ?Konstruktionen av barn - en diskursanalytisk studie av underrÀttsdomar i mÄl om sexualbrott mot barn? Àr en studie av det sÀtt pÄ vilket barn mellan 12 och 15 Är beskrivs och bemöts i sexualmÄl dÀr de medverkar som mÄlsÀganden. Uppsatsen intresserar sig för de förestÀllningar om kön och sexualitet som ges och fÄr betydelse i rÀttens bedömning i mÄlet. De strikt straffrÀttsliga aspekterna av bedömningen kommer emellertid lÀmnas Ät sidan och lÀmna plats Ät den genusrÀttsliga intressesfÀren, vilken fokuserar könets betydelse inom rÀtten och riktar en kritik mot förestÀllningen om rÀtten som objektiv, saklig och opÄverkad av kulturella förestÀllningar.Uppsatsens frÄgestÀllningar ringar in de beskrivningar av mÄlsÀganden som gÀller dennes agerande och upptrÀdande innan, under och efter den i mÄlet prövade gÀrningen. Vidare undersöks hur rÀtten beskriver den eventuella sexuella erfarenhet eller kunskap som mÄlsÀganden besitter sen tidigare..

År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och KriminalvĂ„rdsstyrelsen att minst 8000 barn varje Ă„r har en eller tvĂ„ frihetsberövade förĂ€ldrar i Sverige. FĂ„ av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förĂ€lder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet Ă€r av stor vikt inom kriminalvĂ„rden för att barnet och den frihetsberövade förĂ€ldern skall fĂ„ en meningsfull relation. Detta Ă€r en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet anvĂ€nds inom kriminalvĂ„rden. Genom intervjuer med personal frĂ„n en etablerad anstalt samt intervju med kriminalvĂ„rdschefen över den planerade anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berĂ€ttelser om hur de jobbar med barnperspektivet.

Syftet med vÄr C ? uppsats har varit att söka djupare kunskap om vad uttalsvÄrigheter hos barn Àr, vad det kan bero pÄ och vad pedagoger kan göra för att hjÀlpa barn med den problematiken. Vi har lagt upp arbetet med vÄr C ? uppsats genom att först söka i den litteratur som funnits om barns uttalsutveckling. DÀrefter intervjuade vi tre förskollÀrare, en talpedagog samt en logoped för att ta till oss mer kunskap om vad olika professioner som arbetar med barn har för uppfattning om barns uttalsutveckling, vilka svÄrigheter som kan förekomma samt hur förskollÀrare kan arbeta med barn som har nÄgon form av uttalssvÄrigheter.

En bra smÀrtbedömning Àr en förutsÀttning för att ge adekvat smÀrtbehandling till barn. MÄnga studier visar att barns smÀrta ofta Àr underskattad och dÀrmed blir den underbehandlad. Eftersom barnen befinner sig i olika utvecklingsstadier Àr det sÀrskilt svÄrt att tolka deras smÀrtupplevelser. Syftet med studien var att belysa svÄrigheter och möjligheter för sjuksköterskan att avlÀsa smÀrta hos förskolebarn. Litteraturstudien bygger pÄ Ätta stycken vetenskapliga artiklar.

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förÀlder och olika aktörer kring barn med sprÄkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: SprÄket, som Àr en mycket viktig del av individen, Àr komplext och bestÄr av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehÄll (semantik) och anvÀndning (pragmatik).

Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift Àr att förebygga smÀrta och att planera sitt arbete kring barnet sÄ att de utsÀtts för minsta möjliga smÀrta. Faktorer som pÄverkar sjuksköterskan i detta Àr erfarenhet och personlighet.Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och hanterar barn med smÀrta inom primÀrvÄrd. Den metod som valts för denna studie Àr en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultaten i studien grundar sig pÄ tio intervjuundersökningar utförda pÄ sjuksköterskor inom primÀrvÄrd. Resultaten visade hur sjuksköterskan inom primÀrvÄrd bemöter och hanterar barn med smÀrta.