Allvarliga beteendestörningar Àr den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. SocialtjÀnstens uppgift Àr att arbeta för att alla barn och unga ska fÄ vÀxa upp under trygga och goda förhÄllanden. Stora förÀndringar av socialtjÀnstens verksamheter för barn och unga och deras förÀldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemÀssiga problem. Syftet med studien var att fÄ kunskap och förstÄelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar bÄde hem, skola och socialtjÀnst. Intervjuer med sju ungdomar ifrÄn tre olika dagverksamheter har genomförts.

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lÀmnar sina kÀra och nÀra för att söka fristad i andra delar vÀlden. NÄgra hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i vÄra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur pÄverkas inte flyktingbarn enbart av det pÄgÄende kriget, utan Àven under flykten, asylvÀntetiden och under integrationsprocessen som till viss del Àger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vÄr yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod.

Bakgrund:År 1864 stiftades en lag som gjorde det olagligt för en man att utöva vĂ„ld mot den kvinna han hade en nĂ€ra relation med. VĂ„ld mot kvinnor i en nĂ€ra relation Ă€r idag ett vĂ€xande samhĂ€llsproblem. Kvinnor som Ă€r utsatta för vĂ„ld i en nĂ€ra relation undviker ofta att söka hjĂ€lp dĂ„ de Ă€r rĂ€dda för att bli dĂ„ligt bemötta, dömda och ifrĂ„gasatta. Det Ă€r dĂ€rför av stor vikt att hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal vĂ„gar frĂ„ga kvinnor om de har blivit utsatta för vĂ„ld för att kunna uppmĂ€rksamma problemet.Syfte:Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnor upplever vĂ€lbefinnande samt lidande i en nĂ€ra relation dĂ€r vĂ„ld förekommer.Metod:En kvalitativ studie valdes. Fem sjĂ€lvbiografier valdes som belyste kvinnors upplevelser av vĂ„ld i en nĂ€ra relation.

Korsell Reuter, Maria och Strömberg, Rebecca (2014) Hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan och vad det finns för kunskaper om krishantering bland pedagogerna. Vi Àr intresserade av att fÄ veta hur barn kan pÄverkas av en skilsmÀssa och pÄ vilket sÀtt pedagoger och förÀldrar kan stötta och hjÀlpa barnen i en sÄdan situation. I den teoretiska bakgrunden för analysen har vi har fokuserat pÄ Urie Bronfrenbreners teorier. Forskaren beskriver att barn pÄverkas av sin nÀrmiljö. Vi anvÀnder Àven Dion Sommer som menar att bÄda förÀldrarna Àr viktiga nÀr det gÀller barnens uppfostran och utveckling.

Introduktion: VÄld i nÀra relationer Àr ett folkhÀlsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nÀra relation riktat mot kvinnor över 18 Är anmÀldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor Ärligen i Sverige pÄ grund av fysiskt vÄld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt vÄld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svÄrt att identifiera.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem. Problemet beskrivs som ett resultat av för hög konsumtion energi i förhĂ„llande till den fysiska aktiviteten. PĂ„följderna kan ge uttryck i bĂ„de medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser och aktuell behandling har visat begrĂ€nsat resultat. Syfte: Studiens syfte var att belysa vĂ„rdpersonals bemötande av familjer till barn med övervikt och fetma. Metod: En allmĂ€n litteraturstudie utfördes pĂ„ tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanstĂ€lldes.

Undersökningens syfte Àr att diskutera hur barn och förskollÀrare definierar ett stökigt beteende i förskolan. Syftet Àr Àven att se om barnens och förskollÀrarnas Äsikter stÀmmer överens med varandra. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för undersökningen: ? Hur definierar barn respektive förskollÀrare begreppet stökigt beteende? ? Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan vad barn och förskollÀrare anser kring varför ett stökigt beteende uppstÄr? ? Har de olika miljöerna pÄ förskolan en pÄverkan pÄ stökigheten och vad tror i sÄ fall barn och förskollÀrare Àr bidragande orsaker? För att samla in empiriskt material till undersökningen har intervjuer och observationer Àgt rum pÄ en förskola, dÀr 16 barn och tvÄ förskollÀrare medverkat. Tidigare forskning syftar till att man bör se till varje barns enskilda behov och dagliga kondition, vilket tillsammans med att se allt ur barns perspektiv Àr slutsatserna i undersökningen..

Bakgrund: Underbehandlad smÀrta hos barn har lÀnge varit ett problem inom pediatriken och inte minst postoperativ smÀrta. Trots att kunskapen om barn och smÀrta har ökat lider fortfarande onödigt mÄnga barn av postoperativ smÀrta. Barn upplever smÀrta som nÄgot obehagligt och det Àr ofta förknippat med rÀdsla. Hur barn hanterar smÀrta pÄverkar deras emotionella tillstÄnd och vÀlbefinnande flera dagar efter en operation. Syfte: Att belysa barns sÀtt att hantera postoperativ smÀrta.

Pilotstudien prövade ett sjÀlvskattningsformulÀr avsett att bedöma graden av neuropsykiatrisk problematik hos barn med autismspektrumtillstÄnd och ADHD. FormulÀret var indelat i olika kategorier, baserat pÄ vanligt förekommande kognitiva svÄrigheter vid dessa tillstÄnd. FormulÀret fylldes i av 94 barn och ungdomar mellan 9 och 19 Är. En explorativ faktoranalys gav en annorlunda kategorisering Àn den ursprungliga. De flesta barn och ungdomar tyckte att frÄgorna var lagom mÄnga samt att de var trevliga att besvara.

Bakgrund Forskning har visat att hur lĂ€nge barn ammats, har betydelse för deras hĂ€lsa senare i livet. Även barnens sociala miljö har visat sig ha effekt pĂ„ hĂ€lsan och barnens matvanor. Salut Ă€r en satsning av VĂ€sterbottens lĂ€ns landsting med mĂ„let att förbĂ€ttra lĂ€nsbornas hĂ€lsa fram till 2030.Syfte Syftet med studien var att undersöka treĂ„ringars matvanor, Body Mass Index (BMI) och fysiska aktivitet i relation till amningsduration och familjekonstellation.Metod Studien genomfördes genom ett samarbete med Salut som utformade och delade ut en enkĂ€t via barnavĂ„rdscentraler till samtliga förĂ€ldrar vid treĂ„rskontrollen. EnkĂ€ten innehöll frĂ„gor om barnens fysiska och psykiska hĂ€lsa, samt livsstil och levnadsvanor och totalt beabetades 210 av enkĂ€terna i denna studie, dĂ€r 16 frĂ„gor valdes ut. Dessa analyserades sedan statistiskt i IBM SPSS 21.0 Statistics.

Bakgrund: BarnsjukvÄrden bedrivs idag pÄ ett sÀtt som inkluderar hela familjen i omvÄrdnaden. Det Àr viktigt att öka förstÄelsen för de kÀnslor och behov som förÀldrar till sjuka barn upplever vid de tillfÀllen dÄ deras barn vistas pÄ sjukhus, eftersom sjuksköterskan som omvÄrdnadsansvarig ska kunna möta och tillgodose dessa behov. Syfte: Att genom en litteraturstudie undersöka förÀldrars behov och upplevelser av deras barns sjukhusvistelse. Artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och analyserades enligt Graneheim & Lundmans kvalitativa innehÄllsanalys. Tre teman identifierades relaterat till förÀldrars behov: Miljö, Psykosocialt och Kommunikation.

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Hur uppfattar Temple of Set sin relation till den fornegyptiska religionen och vilka aspekter anser de att deras moderna ockultism har gemensamt med eller har utvecklats frÄn denna?.

Det har framkommit att allt fler svenska ungdomar inte kan förstÄ enkla ord och texter nÀr de gÄr ut grundskolan (LÀsrörelsen 2013). Samtidigt lÀser allt fÀrre förÀldrar för sina barn varje dag (LÀsrörelsen 2013). Vi tÀnker att det finns ett samband mellan förÀldrars lÀsvanor med sina barn och barnens senare resultat i skolan. Vi har dÀrför utfört en kvalitativ studie dÀr syftet var att undersöka varför/varför inte förÀldrar lÀser för sina barn och vilken utveckling förÀldrar ser hos sina barn i samband höglÀsning. Syfte var Àven att undersöka varför barn tror att deras förÀldrar lÀser för dem.

VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur dagens verksamma lÀrare arbetar för att inkludera barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera pÄ hur lÀrare i skolans tidigare Är vÀljer att arbeta samt vilket arbetssÀtt de anser gynnar barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att nÄ vÄrt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lÀrare. PÄ sÄ sÀtt kunde vi jÀmföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att mÄnga lÀrare har kunskap om vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter behöver för att utveckla sin lÀs- och skrivförmÄga.