Syftet med vÄr studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förvÀntningar pÄ denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. VÄrt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och dÄ frÀmst gÀllande enskilda barn i behov av sÀrskilt stöd. Det framkom att bristen pÄ tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens.

I Sverige erbjuds barn med hörselnedsÀttning cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) beroende pÄ typ och grad av hörselskada. Med CI möjliggörs utveckling av talat sprÄk för barn som fötts döva eller gravt hörselskadade. Den tekniska utvecklingen jÀmte pedagogiska insatser har lett till en allt bÀttre sprÄklig och kognitiv utveckling hos barn med hörselnedsÀttning och ett minskande glapp till jÀmnÄriga normalhörande barn. Syftet med denna studie var att undersöka olika aspekter av arbetsminne och lÀsförmÄga hos nio barn med CI och sju barn med hörapparat. Femtifem barn med normal hörsel utgjorde referensgrupp.

Syftet med denna studie var att beskriva hur förÀldrar till förtidigt födda barn pÄ en neonatalavdelning upplever kontaken med sjuksköterskorna. Vidare att beskriva de ingÄende artiklarnas kvalitet gÀllande design och bortfall.Litteratursökningen gjordes i Medline/Pubmed och via manuella sökningar. Totalt valdes 13 vetenskapliga artiklar ut.Resultatet visade att det förÀldrarna anser var viktigt nÀr det handlar om kommunikation mellan dem och sjuksköterskorna var att sjuksköterskorna stÀller frÄgor och uppmuntrade förÀldrarna att sjÀlva stÀlla frÄgor. Det förÀldrarna vÀrderade högt var att de fick god individuell information, detta ledde till stÀrkt sjÀlvförtroende och en kÀnsla av kontroll över situationen. För att kunna skapa en relation mellan sjuksköterskor och förÀldrar sÄ mÄste bÄda parterna ha förmÄgan att kunna samtala med varandra.

Detta arbete handlar om synskadade barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken kunskap en grupp pedagoger har samt vilka kunskaper de saknar om synskadade barn. Vi vill Àven undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. Avsikten Àr at undersöka vilka möjligheter och problem synskadade barn har i förskolan. VÄr undersökning Àr genomförd som observation pÄ tvÄ förskolor och i en förskoleklass.

FörÀldrar vill vara delaktiga i vÄrden av sitt sjuka barn och de har rÀtt att vara delaktiga. Trots detta finns det rapporterade avvikelser i barnsjukvÄrden dÀr förÀldrar upplevt att de inte tillÄtits vara delaktiga i den omfattning de önskat. Syftet med denna litteraturstudie, innehÄllande tio kvalitativa, vetenskapliga artiklar, var att beskriva faktorer av betydelse för förÀldrars delaktighet i barnsjukvÄrden. Kvalitativ innehÄllsanalys genererade ett resultat som visar att kommunikation, genom att skapa relation, ge stöd och kunskap, har betydelse för förÀldrars delaktighet. Resultatet stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning och med intentionerna i hÀlso- och sjukvÄrdens lagar och föreskrifter. Sjuksköterskor inom barnsjukvÄrden behöver öka sin kunskap om kommunikationens innehÄll och dess betydelse för förÀldrars delaktighet..

IntroduktionVÄld i nÀra relationer Àr ett allvarligt samhÀllsproblem. Tre av fyra anmÀlda vÄldsbrott motkvinnor Àger rum i hemmet. VÄldet leder till ett omfattande lidande för kvinnor och barn.22-35 % av alla kvinnor som söker vÄrd pÄ sjukhus gör det till följd av vÄld i nÀra relation.SyfteSyftet med fördjupningsarbetet var att belysa lidandet hos de kvinnor som utsÀtts förmisshandel av sin partner, samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan kan anvÀndasig av för att stödja dessa kvinnor.MetodFördjupningsarbetet var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar söktes och bearbetades.ResultatMisshandlade kvinnor vill bli frÄgade om vÄld. De berÀttar om nÄgon inleder.

VÄrt problemomrÄde berör TV/filmens inflytande pÄ barn. Anledningen till vÄrt val av problemomrÄde beror pÄ att bÄde vuxna och barn Àgnar mycket tid av sin vardag Ät TV/film. I vÄr framtida roll som lÀrare Àr det av stor vikt att vi ser till barns upplevelser och erfarenheter. Vuxna Àr viktiga för att hjÀlpa barn att sortera, ifrÄgasÀtta och reflektera kring saker som har hÀnt. VÄrt syfte med undersökningen Àr att förstÄ hur TV/film inspirerar barn. VÄr huvudfrÄga Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att TV/film Àr en inspirationskÀlla för barn? Hur yttrar det sig? UnderfrÄgor till denna Àr; PÄ vilket sÀtt kan vi se att de inspireras av TV/film i leken?, Hur yttrar sig barnens bearbetning av det de sett pÄ TV/film, i leken?, Hur bemöts de barn som inte har sett samma TV/film som de andra barnen i gruppen? För att fÄ fram resultat i studien har vi anvÀnt oss av metodtriangulering.

Psykosomatiska symtom hos barn Àr mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis pÄ grund av anvÀndning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant frÄga Àr betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jÀmfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen sjÀlva samt rapporterade av deras vÄrdnadshavare. Studien bygger pÄ data om 4548 barn i Ärskurs 4 och 7 som insamlades för elevhÀlsodatabasen ELSA i VÀrmland.Analysen visade ett svagt samband i rapporteringen av symtom, en stor variation i rapporteringsmönstret frÀmst med avseende pÄ konkret symtom.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Persson Diana & Pireci Jessica. (2011). ?Autismdiagnostiserade barn i specialförskolan - om pedagogernas roll i det pedagogiska arbetet med barnen.? Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare i en specialförskola ser pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn och hur dessa bemöts utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Genom intervjuer med en förskollÀrare och en specialpedagog, verksamma pÄ en specialförskola, fick vi svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som lyder: ? Hur ser pedagoger pÄ en specialförskola pÄ arbetet med autismdiagnostiserade barn för frÀmjandet av utveckling och lÀrande? ? Vilka möjligheter och problem ser pedagogerna pÄ specialförskolan i arbetet med autismdiagnostiserade barn? Den tidigare forskningen sÀger att 4-11 av 10000 barn har autism, vilket innebÀr svÄrigheter med kommunikation, sprÄkförstÄelse, gestaltförstÄelse, symbolförstÄelse och verbalt sprÄk. Symtom ska ha funnits redan vid 2,5 Ärs Älder.

Fokus i denna studie har legat pÄ tvÄ mobila förskolors görande av mÄltid. Den mobila förskolans avdelning bestÄr av en buss som dagligen rör sig mellan olika platser.  Vi har genom observationer, dÀr vÄrt frÀmsta verktyg varit videokamera, under fyra dagar undersökt den praktiska organiseringen av lunch- mÄltiden samt hur pedagoger och barn handlar och interagerar inom de specifika förutsÀttningar som den mobila förskolan ger.  Som komplement till denna metod har vi Àven genomfört samtalsintervjuer. Genom transkripter av vÄra videofilmade datasamlingar analyserades resultatet i relation till organisering och interaktion under mÄltidssituationen. VÄra slutsatser Àr att mÄltiden pÄ de tvÄ mobila förskolorna trots till synes likadana förutsÀttningar utformades pÄ olika sÀtt gÀllande organisering och deltagarnas möjligheter till interaktion. Pedagogerna pÄ de mobila förskolorna vÀljer sjÀlva hur och var mÄltiden utformas.

Bakgrund: Skolbarn kan utsÀttas för onödig smÀrta vid vaccinering vilket kan leda till ofullstÀndigt vaccinationsskydd samt minskat förtroende för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. I Sverige vaccineras barn i skolÄlder av skolsköterskan. Vaccinationer Àr den vanligaste orsaken till procedursmÀrta hos barn. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder för att minska smÀrta och oro vid vaccinering. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie baserad pÄ 14 artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades.

Varje Är drabbas mellan 200-300 barn av cancer. FörÀldrarna till dessa barn stÀlls inför en ny verklighet dÀr hela tillvaron vÀnds upp och ner. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser nÀr ett barn drabbas av cancer. Studien baserades pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Dahlbergs (1997) innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Analysen resulterade i sju kategorier som omfattar förÀldrarnas upplevelser i samband med att deras barn drabbades av cancer.

The aim with this study is to study how young children?s influence expresses itself in some educators? stories about their work with children. The study also looks at the relations between pedagogues? approaches to children and aims at identifying the educator?s perspectives of children. To get to know more about this I have interviewed five pedagogues who work with children in the ages of 3-6 years in different fields at a preschool area in India.The result shows that childrens? influence and participation for the educators involves children selecting activities.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.