FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Sammanfattningvis visar resultaten pÄ att barn och ungdomar Àr och upplevs mer stressade idag. Det finns mÄnga orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö Àr en stor stressfaktor som pÄverkar bÄde yngre och Àldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress Àr det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

SammanfattningSyftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor kan förebygga och lindra smÀrta i samband med smÀrtsamma procedurer hos skolbarn 7-12 Är. Metoden som anvÀndes var en beskrivande litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Medline via PubMed, Academic Search Elite och Blackwell Synergy. Materialet i litteraturstudien begrÀnsades till 14 artiklar. I resultatet presenteras de faktorer som pÄverkar barns upplevelser av smÀrtlindring i tvÄ kategorier: ?Förberedelser inför smÀrtsamma procedurer? och ?Lindring av smÀrta under proceduren?.

Denna studie syftar till att undersöka nÄgra förskollÀrares syn pÄ och arbete med barn i behovav sÀrskilt stöd. Utöver detta beskrivs vilka olika stödinsatser förskollÀrarna har erfarenhet avi förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgÄr frÄn Àr följande:- Hur resonerar förskollÀrarna nÀr det gÀller vilka barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka uppfattningar har förskollÀrarna om att arbeta med barn i behov av sÀrskilt stöd?- Vilka olika stödinsatser har förskollÀrarna erfarenhet av i förskolan?I studien anvÀnds kvalitativa intervjuer som metod. Sju förskollÀrare mellan 25 Är och 59 ÄrfrÄn tvÄ olika förskolor i en mellanstor kommun, har intervjuats för att fÄ deras uppfattningaroch resonemang kring frÄgestÀllningarna.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser pÄ sin omgivning och dÄ blev valet att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stÀmmer barnets beskrivningar överens med vÄra observationer? I litteraturgenomgÄngen var fokus pÄ tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och pÄverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll pÄ att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonÄrsÄldern. Barnen har Àven tagit bilder pÄ det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan.

Abstract. Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ?Kommer du att grĂ„ta nĂ€r jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhĂ„ller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola. NĂ€r ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebĂ€ra att det under en lĂ€ngre tid inte kan deltaga i undervisningen pĂ„ sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vĂ„rdas pĂ„ sjukhus ska erbjudas undervisning pĂ„ sjukhuset.

The purpose of this study was to investigate a group of teenage girls and their relation to clothes by using the theories about habitus and different types of capital by the French sociologist Pierre Bourdieu. We have used semiotics since we also wanted to know what clothes symbolized for our respondents. The questions were therefore:1. How is a group of teenage girls who go to school in Stockholm city influenced by their habitus and symbolical capital in their attitude and relation to clothes?2.

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: SkÄne, Halland, VÀstra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingÄ isamverkansmodellen krÀvs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats Àr att utifrÄn den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra förestÀllningar om barn och barndom i ovannÀmnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur förestÀllningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhÄllandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna.Min utgÄngspunkt Àr att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaförestÀllningar om barn och barndom. UtifrÄn studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mÄngtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter.

Syftet Àr att undersöka om lÀrare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med förÀldrar som har alkoholproblem. VÄra frÄgestÀllningar Àr:- Hur kan lÀrare upptÀcka barn till förÀldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lÀrare stödja barn till förÀldrar med alkoholproblem?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare med olika inriktningar pÄ tre grundskolor och tvÄ förskolor.Vi fann att lÀrarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptÀckas i skolan. DÀremot var det ingen av lÀrarna som upptÀckt nÄgot barn med alkoholproblem i hemmet. De ansÄg att man bör uppmÀrksamma beteendet hos barnen.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka samband mellan frekvensav umgÀnge, vÀrdering av umgÀngeskontakten och graden av vÄldsutsatthet ien grupp vÄldsutsatta barn aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin. DataÀr hÀmtad frÄn forskningsprojektet ?KartlÀggning och behandling inom BUPav barn som upplevt vÄld i sin familj?. Svar frÄn barn i Äldern 7 till 17 Är pÄ90 risk-/skyddsintervjuer har analyserats för att svara pÄ frÄgestÀllningarkring hur ofta barnet trÀffar umgÀngesförÀldern, vad barnet tycker omkontakten och samband mellan kön, Älder, vÄrdnad och vÄldsutsatthet.Resultatet visar att de flesta barnen Àr nöjda med lite eller ingen kontakt medumgÀngesförÀldern. FÄ barn vill ha mer kontakt.

Barncancer drabbar 300 barn i Sverige varje Är. Bland dessa barn Àr mÄnga vÀldigt smÄ och har inte pÄ samma sjÀlvklara sÀtt som Àldre barn och ungdomar lika lÀtt att ta till sig information om sin sjukdom eller om sin behandling.Detta arbete behandlar utformandet av en pekbok för barn mellan 0-3 Är med fokus pÄ förberedande information inför cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling).Pekboken har tagits fram i samarbete med Barncancerfonden och Lunds Universitetssjukhus dÀr bÄde observationer av barn under behandling samt utprovning av pekboksmaterialet har gjorts.Arbetet belyser barns kognitiva utveckling, det tidiga mötet med barnlitteratur och beskriver de kommunikativa stÀllningstaganden som har tagits i utformandet av boken..

Barn som vÀxt upp med en psykiskt sjuk förÀlder har i dag, efter Äratal av osynlighet, fÄtt alltmer utrymme och uppmÀrksamhet i massmedia. I detta examensarbete undersöktes, genom en litteraturstudie, hur barn till psykiskt sjuka förÀldrar har pÄverkats med avseende pÄ sÄrbarhet, friskfaktorer samt samhÀllets del i processen för en sund utveckling hos dessa barn. Löper dessa barn större risk att sjÀlva drabbas av en psykisk sjukdom och i sÄdant fall Àr den biologiskt eller socialt betingad? Det talas om ?maskrosbarn?, det vill sÀga barn som överlever en traumatisk barndom och klarar sig över förvÀntan bra. Hur kommer det sig att inte alla dessa barn drabbas av psykiska men? Hur gör samhÀllet för att skydda dessa barn? Vilka teoretiska förklaringar ges för att beskriva de effekter som de psykiskt sjuka förÀldrarna har pÄ sina barn? Resultaten visade att den viktigaste faktorn var huruvida barnet har haft, eller har, ett bra socialt kontaktnÀt och att det sociala arvet har större betydelse Àn det biologiska..

I etniska konflikter utsÀtts ofta barn för vÄld. VÄld mot civila, som frÀmst inkluderar kvinnor och barn, kan diskuteras utifrÄn skapandet av "vi och dem" kÀnslor. I dessa krig har grÀnsen mellan civil och militÀr suddats ut vilket leder till att hela "det andra" kollektivet upplevs som en fiende vilket Ätföljs av att barn tillhörande etniska minoriteter blir mer utsatta.Eftersom det saknas teorier om vÄld mot barn i konflikter har vi valt att utgÄ ifrÄn feministiska teorier som behandlar förstÄelsen för nationsbyggande. Med utgÄngspunkt i dessa försöker vi analysera hur man teoretiskt kan förstÄ det vÄld barn utsÀtts för i konflikten i Darfur. Denna diskussion Àr viktig dÄ vÄld mot barn i konflikter tidigare inte varit föremÄl för vetenskaplig forskning.

Övervikt och fetma hĂ„ller pĂ„ att utvecklas till ett globalt folkhĂ€lsoproblem. År 2010 fanns det fler Ă€n 43 miljoner överviktiga barn (under fem Ă„rs Ă„lder) i vĂ€rlden. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda pĂ„ om den orala hĂ€lsan pĂ„verkas hos barn med övervikt. Författarna valde begrĂ€nsningen barn i Ă„ldrarna 2-19 Ă„r, och studien utfördes i form av en allmĂ€n litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökning i de medicinska databaserna PubMed och Science Direct.

Detta arbete handlar om den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. I arbetet görs en kvalitativ undersökning av den fysiska lÀsmiljön i skolbibliotek. Arbetet bestÄr av intervjuer och observationer pÄ olika skolbibliotek i en medelstor kommun och pÄ Rum för barn pÄ Kulturhuset i Stockholm. Barn- och ungdomsbiblioteket Rum för barn arbetar medvetet med den fysiska miljön och i arbetet har Rum för barn varit en ?idealisk miljö? som jÀmförts med skolbiblioteken.