Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de Barn och ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till Barn och ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till Barn och ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.

Drygt 1,6 miljoner Barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 Barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt.

Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört medandra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa Barn och ungdomar med psykisk ohälsaär en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är attfrämja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskrivahur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa ochhur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner imellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades medkvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet.

Ungdomar står inför en rad av valmöjligheter, tyvärr dras en del av dem in mot destruktiva vägar som missbruk, aggressivitet, kriminalitet och så vidare. Dessa beteenden är ofta symptom för bakomliggande missförhållande, vilka tenderar att utvecklas till allt allvarligare problem. För att förebygga och motverka redan existerande problem finns Socialförvaltningen instans kontaktperson för Barn och ungdomar som har uppvisat särskilda beteendeproblem. Det här är en uppsats om kontaktpersonsverksamheten i Luleå Kommun som använder sig utav vuxna positiva förebilder som ungdomar kan få en relation med och får på så sätt någon utomstående att prata och umgås med. Uppsatsen ger en överblick av samhällsproblemen, därefter beskrivs ungdomarnas behov och betydelsen för sociala relationer och även riskfaktorer för att utveckla beteendeproblem.

Denna forskning handlar om Barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad. Syftet med denna forskning är att kartlägga Barn och ungdomars fysiska aktivitetsgrad och koppla detta till rekommendationer kring fysisk aktivitet för Barn och ungdomar. Rekommendationen innebär en halvtimmes fysisk aktivitet per dag i måttlig intensitet samt tre tillfällen i veckan med högre intensitet. I dagens samhälle med alla tekniska innovationer blir befolkningen allt mer stillasittande och därför är detta arbetets syfte till för att se hur den fysiska aktivitetsgraden ser ut bland Barn och ungdomar i Tyringe. Delar som kommer att behandlas är medicinska aspekter på fysisk aktivitet, Barn och ungdomars fritidsvanor i Sverige, fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa samt Tyringes förutsättningar för fysisk aktivitet.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i utförandet av aktiviteter hos Barn och ungdomar med autism. För att studera detta intervjuades elva arbetsterapeuter verksamma inom barn och ungdomshabilitering med erfarenhet av att möta personer med autism inom barn och ungdomshabiliteringen. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ? Att främja delaktighet i utförande av aktiviteter genom tekniska interventioner, Att främja barnets/ungdomens delaktighet i utförande av aktiviteter genom interaktion med andra, Att främja delaktighet i utförande av aktiviteter genom strategier samt Att utforma interventioner som utgår ifrån person?.

Syftet med fördjupningsarbetet har varit att via en pilotstudie öka kunskapen om ungdomar med funktionsnedsättning i Umeå, med avseende på psykisk hälsa, och på hur de upplever sin vardag i skolan, med kamrater och i familjen. Psykisk hälsa undersöktes genom att ungdomar med funktionsnedsättning som går i specialklasser (grundsärskolans högstadium, högstadium för ungdomar med Asperger, högstadium för ungdomar med rörelsenedsättningar), fick besvara en enkät under skoltid. För att kunna relatera till den undersökning som Statens Folkhälsoinstitut genomförde hos ungdomar i Sverige 2009 har samma enkät använts. Resultatet visar att de flesta ungdomar har angett att de mår bra, trivs i skolan, har bra kontakt med sina lärare och med sina föräldrar. Majoriteten mår lika bra som de flesta ungdomar i landet och t.om bättre än de ungdomar i Folkhälsoinstitutets undersökning, som angett att de hade någon funktionsnedsättning. Inom några områden visades dock lägre resultat. Ungdomarna i vår undersökning uppgav att deras svårigheter påverkade deras vardag i familjen och vid fritidsaktiviteter.

Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos Barn och ungdomar under 18 år i Sverige. Syftet var även att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos Barn och ungdomar under 18 år med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkätundersökning. Enkäterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i något av följande nätverk: Nätverket för habiliteringssjuksköterskor, Nätverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller Nätverket för nutritionssjuksköterskor.Resultat.

Universeum är ett upplevelsecentrum för naturvetenskap och teknik, ett så kallat Science Centre.I vårt arbete undersöker vi hur vetenskap bäst kommuniceras till Barn och ungdomar via textskyltar på ett Science Centre. Vi analyserar vilket språk som bör användas och hur skyltarnas layout ska utformas för att väcka intresse, ge information och lust att lära mer inomnaturvetenskap och teknik. Baserat på denna analys ger vi även förslag på skylttexter och skyltlayout till Universeums avdelning Explora..

Mitt syfte med denna uppsats var att se hur tjejer och killar framställs i barn- och ungdomsboken som vänder sig främst till Barn och ungdomar mellan 9 och 12 års ålder. Utifrån syftet valdes en kvalitativ metod som innebar att jag kritiskt granskade och analyserade fyra skönlitterära barn- och ungdomsböcker. Analysen har genomfört med hjälp av ett analysschema med stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att i var och en av de undersökta böckerna finns en karaktär som bryter mot de stereotypiskt manliga och kvinnliga egenskaperna. Det är i överlag pojkarna i böckerna som bryter mot de traditionella könsrollerna och det visar sig genom egenskaper såsom vackra, emotionella, lydiga, osjälviska, omtänksamma, sårbara och pratsamma.

Vad sägs och vad uppfattas? är en kvalitativ undersökning som behandlar hälsobudskap riktade till Barn och ungdomar. Fokus för studien har varit Hälsoäventyret Oasen Varas matprogram MP3. Undersökningen är utformad som en utvärdering och har skett efter förfrågan av Hälsoäventyret som uttryckt en önskan att utveckla programmet MP3.Hälsoäventyret Oasen Vara är en del av det regionala folkhälsoarbetet i Västra Götalandsregionen. Verksamheten arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv och vänder sig i första hand till Barn och ungdomar.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Problemställning: Fler Barn och ungdomar med kroniska sjukdomar övergår till vuxensjukvård då medicinsk och medicinteknisk utveckling blivit mer avancerad. Detta ställer krav på vuxensjukvården att kunna ta över ungdomar som kommer från barnsjukvården så att de upplever en god och tillfredställande vård. Det finns dock lite forskning kring hur övergången till vuxensjukvård upplevs av ungdomar med kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur ungdomar med kronisk sjukdom upplever övergången från barn- till vuxensjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar.

Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad ivad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi hartittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hursocialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlundaframtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi harockså intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då.Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmarberoende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få såolika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växtupp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att detfinns en tydlig skillnad..

Antalen ensamkommande barn/ungdomar som kommer till Sverige för att söka asyl har markant ökat. Migrationsverkets prognoser pekar inte heller på att ökningen kommer att avstanna. Då barnen kommer till Sverige har de ofta olika traumatiska händelser med sig i bagaget men tidigare studier från barn i konfliktländer visar att det är förhållanden i ankomstlandet som kommer att påverka dem på sikt. Därför är en etablering i samhället av stor betydelse för de ensamkommande barnens/ungdomarnas framtid. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan vara bidragande för en gynnsam etablering i samhället.