Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för Barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för Barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta Barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för Barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för Barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta Barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för Barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för Barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta Barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.

Epilepsi är en kronisk sjukdom och är en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara påfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor påfrestning då både kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsåren. En kronisk sjukdom kan leda till begränsningar i vardagen. Syftet med studien är att beskriva Barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett globalt problem som kan leda till sjukdomar som diabetes typ 2, hypertoni och olika former av cancer. Även den psykiska hälsan påverkas. Övervikt och fetma beskrivs av WHO som en onormal och extrem fettansamling som kan försämra hälsan. BMI kan användas för att sätta gränser för övervikt och fetma. BMI för barn är ålders- och könsberoende.Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för viktminskning hos Barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år med övervikt och fetma.Metod Studien utfördes som en litteraturstudie med beskrivande design och analysen genomfördes med inspiration från innehållsanalys.

Placeringar i familjehem är allt mer vanligt förekommande i samhället. Studier visar att barnoch ungdomar som varit placerade i familjehem (tidigare benämnt fosterhem) riskerar i störreutsträckning negativa omständigheter som kan prägla deras resterande liv. Studiens syfte är attbelysa och sammanställa aktuell forskning om konsekvenser och möjliga orsaker till att barnoch ungdomar som har erfarenhet av familjehem i högre grad upplever problem i det vuxnalivet. En forskningsöversikt genomfördes, och totalt ingick 11vetenskapliga artiklar, somanalyserades med tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att bland annat psykisk ohälsa,arbetslöshet och beteendeproblematik är konsekvent vanligare i denna grupp jämfört mednormalbefolkningen.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för Barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för Barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta Barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är idag lättare att diagnostisera och det är vanligare att Barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer känt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem.Syftet med denna uppsats var att studera Barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att få mer förståelse för hur Barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lärare, men även hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsättning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Frågorna har handlat om hur ungdomarna sett på diagnosen, livet med den och även hur de klarat av skolgången med sin funktionsnedsättning.

Vad görs mot övervikt och fetma? En studie om folkhälsoplanerares/folkhälsosamordnaresarbete mot övervikt och fetma hos Barn och ungdomar i Västra Götalandsregionen är enkvantitativ studie som behandlar folkhälsoplanerares/folkhälsosamordnares arbete motövervikt och fetma hos Barn och ungdomar. Studien har skett efter en förfrågan av regionensFolkhälsokommittés kansli om att göra en uppföljning av en tidigare kartläggning gjord år2005. Då kartlades insatser mot övervikt och fetma hos Barn och ungdomar i VästraGötalandsregionen.Studiens syfte har varit att undersöka folkhälsoplanerares/folkhälsosamordnares arbete motövervikt och fetma hos Barn och ungdomar. Folkhälsoplanerare/folkhälsosamordnare arbetarhälsofrämjande och förebyggande vilket har varit fokus i undersökningen.

Bakgrund/Syfte: Ett av Folkhälsoinstitutets 11 målområden är fysisk aktivitet, målområdet innefattar att främja fysisk aktivitet bland befolkningen. Ett steg i detta arbete är att rekommendera fysisk aktivitet 30-60 minuter om dagen. Hallands Idrottsförbund bedriver olika projekt för att kunna erbjuda barn med särskilda behov möjlighet att bli fysiskt aktiv i en idrottsförening i samarbete med bland annat Barn och ungdoms psykiatri, Region Halland och habiliteringen. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande metod för Barn och ungdomar med särskilda behov.Metod: En kvalitativ metod användes och 6 intervjuer genomfördes på olika arbetsplatser bland personer som jobbar med hälsofrämjande åtgärder och insatser för Barn och ungdomar. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till text och analyserades till en temaanalys.

I Sverige drabbades 1999 över 45.000 människor av cancer. Många av de insjuknade hade Barn och ungdomar i skolåldern. Barn och ungdomar är de som får leva längst med sina trauman och eventuell förlust av förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att få kännedom om och belysa barns upplevelser av att ha en förälder med cancersjukdom; deras tankar om förälderns cancer, hur de påverkas av förälderns cancersjukdom samt vad hälso- och sjukvårdspersonal kan göra för att hjälpa dem hantera situationen på bästa sätt. En analys av tio artiklar genomfördes.

Allvarliga beteendestörningar är den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. Socialtjänstens uppgift är att arbeta för att alla barn och unga ska få växa upp under trygga och goda förhållanden. Stora förändringar av socialtjänstens verksamheter för barn och unga och deras föräldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemässiga problem. Syftet med studien var att få kunskap och förståelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar både hem, skola och socialtjänst. Intervjuer med sju ungdomar ifrån tre olika dagverksamheter har genomförts.

Styrketräning bland Barn och ungdomar är något som de senaste decennierna varit omdiskuterat gällande skador och dess effekt. Svenska Riksidrottsförbundet menar att denna typ av träning skall införas redan hos barn i 7-8 års ålder. Tidigare studier har bland annat visat på skador på epifysskivorna, samt att den låga nivån könshormon skulle leda till att ingen muskeltillväxt eller kraftutveckling skulle ske. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av olika former av styrketräning hos Barn och ungdomar under 18 år samt undersöka begränsningar i studiernas kvalitet. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, PEDro och Physical education index.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en autoimmun sjukdom som tillhör en av de mest vanliga barnsjukdomarna. Behandlingen riktar sig till att minska inflammation, öka rörlighet och förebygga eller minska risken för funktionsnedsättningar. Syftet med studien var att skapa en kunskapssammanställning av forskningsresultat från åren 2010-2013 avseende fysisk aktivitet riktad till Barn och ungdomar med JIA. Insamling av vetenskapliga artiklar kring fysisk aktivitet och dess effekter hos Barn och ungdomar med JIA. Sju artiklar mellan åren 2010-2013 sammanställdes och kvalitetsgranskades.