Tidigare forskning av hälsorelaterad livskvalitet hos Barn och ungdomar med funktionsnedsättning har visat att de skattar sin hälsa lägre jämfört med den typiska populationen. Hälsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hälsorelaterad livskvalitet hos Barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar har fortfarande brister därför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hos Barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar i Västerbotten.

Övervikt och fetma blir ett allt vanligare problem bland Barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att studera vilka effekter psykologisk rådgivning kan ha på individer som lider av övervikt/fetma samt att studera hur den psykologiska rådgivningen används i interventioner. Studien var en litteraturstudie och litteraturen är hämtad från databasen PubMed. Multidisciplinära behandlingar framstod som mest effektiva och psykologisk behandling utgjorde en viktig del. Barn och ungdomar behöver tidig vård för att övervikten och eventuell medföljande psykisk ohälsa inte ska bäras med in i vuxen ålder med ytterligare följdsjukdomar som resultat.

Denna uppsats behandlar fysisk inaktivitet hos Barn och ungdomar. Syftet är att undersöka varför Barn och ungdomar är fysiskt inaktiva samt att även fokusera på hur fysisk inaktivitet påverkar Barn och ungdomar. I dagens samhälle klassas fysisk inaktivitet som en stor riskfaktor för många olika typer av ohälsa. Tidigare forskning visar på att fysisk inaktivitet är en av de tio största riskfaktorerna för sjukdom och död i i-länder. Uppsatsen inleds med en beskrivning av varför fysisk inaktivitet är intressant och aktuellt som ämne samt belyser de problem fysisk inaktivitet medför.

Bakgrund: Barnfetma är idag ett världsomfattande problem. Överviktiga Barn och ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland Barn och ungdomar mellan 7-17 år. Metod: Studien som gjorts är en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att främst på arenor som skolan, hemmet och samhället kan övervikt och fetma förebyggas bland Barn och ungdomar.

Inledning: Prevalensen av karies och övervikt/fetma hos Barn och ungdomar beskrivs kort. Syfte: Att kartlägga och analysera studier som undersökt sambandet mellan kariesprevalens och BMI hos Barn och ungdomar. Följande frågeställningar ska besvaras: Finns det en korrelation mellan kariesprevalens och BMI? Har gruppen överviktiga Barn och ungdomar högre kariesprevalens? Har gruppen underviktiga Barn och ungdomar högre kariesprevalens? Metod: Frågeställningarna besvaras med hjälp av en systematisk litteraturöversikt. Resultat: Utav sammanställningens 28 artiklar visade 14 på samband mellan karies och BMI och lika många visade inget samband.

Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sämre tandhälsa än övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det är ett problem som tandhygienister måste vara medvetna om när de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för Barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestått av kvalitativa intervjuer med fyra tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet visar att det krävs förmåga att utstråla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av smärta som hindrade aktivitet hos Barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Samt att se förekomst av obehagskänslor inför och under fysisk aktivitet. Studien gjordes på 26 Barn och ungdomar i åldrarna 8-19 år med övervikt eller fetma samt en grupp med 26 normalviktiga Barn och ungdomar i åldrarna 10-19 år. Data samlades in genom en enkätundersökning på Överviktsenheten för Barn och ungdomar på Akademiska sjukhuset i Uppsala och genom dietister i primärvården i Uppsala läns landsting samt genom personliga kontakter. Studien visade att smärta förekom i båda grupperna och ingen skillnad kunde påvisas mellan de båda.

För att hjälpa Barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka Barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda Barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där Barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Autistic Spectrum Disorders (ASD) är ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. På grund av dessa patienters svårigheter att kommunicera och interagera med andra människor utgör de också en patientgrupp med ett speciellt omvårdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vårdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att identifiera de specifika omvårdnadsbehov Barn och ungdomar med ASD har i mötet med hälso- och sjukvård. Studien har utformats som en litteraturstudie där syfte och frågeställning har besvarats utifrån granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvårdnadsbehov patienter med ASD har och på vilket sätt vårdpersonal kan vara förberedd inför mötet med Barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..

CI-metoden är en ny behandlingsmetod för Barn och ungdomar med CP-hemiplegi. Metoden innebr att man genom en restrikion på den intakta armen och handen främjar rörelse i den hemiplegiska armen oc handen i syfte att förbättra användningen av den armen och handen i dagliga aktiviteter.Syftet med litteraturstudien är att beskriva CI-metoden och dess effekter på funktions- och aktivitetsförmåga hos Barn och ungdomar med CP-hemiplegi.För att få svar på studiens syfte och frågeställningar gjordes en systematisk litteraturstudie som baseras på vetenskapliga artiklar om effekter av behandling med CI-metoden på Barn och ungdomar med hemiplegi till följd av en CP-skada. Studien baseras på sammanlagt 12 artiklar, varav 11 studier från åren 2001-2006 och en studie från 1997. Artiklara är sökta i AMED, Cinahl samt Medline.Resultatet visar att barnen och ungdomarna genom behandling med CI-metoden gjorde förbättringar i både funktions- och aktivitetsförmåga. Många av de förbättringar som gjorts under behandlingen kvarstod även vid uppföljningen, fyra veckor till sex månader senare.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att främja delaktighet i skolaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. För att beskriva detta utfördes fem intervjuer med arbetsterapeuter som arbetade på Barn- och Ungdomshabiliteringen i olika landsting fördelade på två olika geografiska områden i landet. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre teman: Ökad tillgänglighet skapar möjlighet till delaktighet i fysisk miljö, Ökad tillgänglighet skapar möjlighet till delaktighet i social miljö samt Det finns mer att uträtta i skolan. Resultatet visade att de arbetsterapeutiska interventioner som utförs för att främja delaktighet i skolaktiviteter för Barn och ungdomar med funktionshinder är anpassningar av den fysiska och sociala miljön, samt förskrivning av hjälpmedel.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk metabol sjukdom och det finns två sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för Barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos Barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som påverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehållande 16 vetenskapliga artiklar som erhållits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestämts och sammanfattats. Resultatet har därefter analyserats och presenterats under två huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten är viktig för Barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för Barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för Barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta Barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Antalet ensamkommande Barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa Barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande Barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande Barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVB- hemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun.

Antalet ensamkommande Barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa Barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande Barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande Barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun.