Uppsatsen ; Inskolningens betydelse för det livslånga lärandet av Malmqvist, Annika & Svensson, Sandra handlar om inskolning i förskola och skola. Den belyser barns, föräldrars och pedagogers känslor och tankar kring inskolningen. Barn och föräldrars rätt till trygghet och information ligger som grund för uppsatsen. Vi har utgått från frågeställningarna: Varför har vi inskolning i förskolan? Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Behövs inskolningen i förskolan/skolan? Syftet är att vi vill skaffa oss den kunskap som krävs för att kunna ge barn och föräldrar den start i förskola och skola som de har rätt till.

BakgrundStudien behandlar ämnet barns matematiserande i utomhusmiljö. I arbetet ligger fokus på miljöns roll för barns lärande. Vi har även beskrivit barns erfarenheter och erfarande utifrån teorin utvecklingspedagogiken. Fler centrala begrepp som teorin behandlar är även variation, metakognition och lärandets objekt.SyfteSyftet med vår studie är att studera om barn stimuleras matematiskt av enmatematikinspirerad utomhusmiljö.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med observation, fältsamtal och intervju som redskap. I studien deltog elva barn i åldrarna 4-6 år samt två pedagoger.ResultatResultatet visar tecken på att det finns olika faktorer som påverkar barns matematiserande som miljön, pedagoger och material.

I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger från både grundskola och gymnasieskola, för att undersöka vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i deras vardagliga verksamhet. Av arbetets resultat framkommer att styrdokumenten för vissa pedagoger utgör en central punkt i det dagliga arbetet medan andra pedagoger, oavsett vad styrdokumentet påbjuder, arbetar utifrån känslan att ?vi gör som vi alltid har gjort?. Dessutom finns det skillnader mellan hur pedagoger i kommunala skolor jämfört med fristående skolor följer styrdokumenten. I studien framkommer även att ledningens kompetens är av yppersta vikt för att en läroplan på ett framgångsrikt sätt ska kunna implementeras i skolmiljön..

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förskoleverksamhet utformas och uppfattas av såväl genuspedagogen som barn i en så kallad könsneutral förskola. Studien utgick ifrån följande frågeställningar: Hur beskrivs och utformas den könsneutrala förskolan? Hur interagerar och förhåller sig barnen ur ett genusperspektiv? Tidigare forskning visar att genusprojekt och jämställdhetsarbeten har sitt ursprung sedan några decennier tillbaka, men under olika omständigheter varit svårt att bedriva arbeten i förskolans och skolans värld. Inte förrän de sista åren har genus och jämställdhetsarbeten fått starka reaktioner och projekten har förstärks och drivs igenom. Studien är genomfört på en så kallad könsneutral förskola där intervjuer och observationer har använts som kvalitativa metod. Samtliga intervjuer och observationer har transkriberats och senare analyserats utifrån de frågeställningarna studien bygger på.

Syftet med detta arbete är att beskriva hur föräldrar med annan etnisk bakgrund och pedagoger uppfattar och ser på ömsesidig föräldrasamverkan, det vill säga vilka möjligheter respektive svårigheter det finns mellan dessa parter när det gäller detta fenomen.Undersökningen har utförts i förskola och skola, där sex föräldrar och sex pedagoger har intervjuats. Intervjufrågorna har delats in i tre olika frågeområden: föräldrasamverkan, syn på uppfostran och kommunikation. Resultatet visar att svårigheterna främst består av brister i ömsesidig kommunikation, brist på tolk, kulturella skillnader i synen på barns uppfostran och synen på förskolan och skolan. Svårigheterna med föräldrasamverkan är ibland stora, men både föräldrar och pedagoger vill alla barn väl. Viljan till samarbete är stor i båda grupperna.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstår i den pedagogiska verksamheten. Fokus har även lagts på hur betydelsefull kommunikationen är i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv påverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas är betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhållningssätt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förståelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig på metoden stimulated recall, som består av både videoobservationer och intervjuer, och då sett utifrån fem pedagogers perspektiv. Undersökningen är av kvalitativ karaktär.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur man arbetar med flerspråkiga barn i förskolan, och hur man ser på modersmålsundervisning. Syftet är även att ta reda på hur de flerspråkiga barnen med familjer blir bemötta av förskolan och vad läroplanen säger om mångkulturalitet och flerspråkighet. Genom öppna intervjuer får jag reda på hur pedagogerna själva anser att förskolan arbetar med de flerspråkiga barnen, hur de bemöter barnen i förskolan och hur de ser på modersmål. I de deltagande observationerna ser jag om det pedagogerna själva sagt stämmer överens med verkligheten i förskolan. Jag valde att intervjua tre informanter och även att observera tre andra pedagoger i sju olika situationer, det är alltså sex pedagoger som deltagit i studien.

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfär i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, där deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att utreda i vilken utsträckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrån observationer och intervjuer ämnat undersöka i vilken utsträckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av både Barn och pedagoger.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ofta, hur länge och när pedagoger i förskolan och vårdnadshavare i hemmen ägnar sig åt högläsning, samt vid vilka situationer man läser för barnen. För att få svar på våra frågor har vi gjort en undersökning med hjälp av enkäter. Undersökningen har genomförts på två förskolor där totalt 42 vårdnadshavare och 25 pedagoger valde att delta. Av svaren framgår det att 70 % av vårdnadshavarna läser flera gånger i veckan eller oftare och 25 % läser sällan. Av pedagogerna läser 70 % flera gånger i veckan, några varje dag och några mer sällan.

Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de byggersina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsättersina åsikter i praktiken..

Denna rapport är resultatet av en studie vars syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om det naturvetenskapliga kunskapsområdet och hur dessa påverkar den naturvetenskapliga verksamheten bland barn i åldrarna 5-7 år. Vi har själva under våra verksamhetsförlagda utbildningar funderat mycket över de uppfattningar och attityder mot de naturvetenskapliga ämnena, som vi mött av hos lärarna i de tidigare åldrarna. Därför utförde vi en studie där vi intervjuade 10 lärare, verksamma bland barn i den aktuella åldern och använde oss av frågor som rörde hur de upplevde ämnet. Resultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att det naturvetenskapliga kunskapsområdet är viktigt att arbeta med, men att endast ett fåtal anser att naturvetenskap är något mer än biologi. Den naturvetenskapliga verksamheten i förskolan, förskoleklassen och skolår 1 är i stor utsträckningen endast inriktad på biologi, ett fåtal arbetar djupare inom hela det naturvetenskapliga kunskapsområdet..

Bakgrund: I Sverige är kärnfamiljen än så länge den vanligaste familjeformen men det blir allt vanligare med separationer och därmed bildas nya familjekonstellationer. Familjer bryter upp och nya par flyttar samman. Hur påverkar de nya strukturerna barnen?I samtal med pedagoger i verksamheten har det kommit till vår kännedom att ämnet skilsmässa är ?tabubelagt?. Pedagogerna vet inte riktigt hur man ska närma sig problemet, personalen vill vara ett stöd men är rädd för att ?lägga sig i?.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger anser att barn, vars föräldrar skilt sig, borde bemötas samt att se om det finns någon skillnad i synen på bemötandet, pedagogkategorier emellan.Metod: För att uppnå syftet har vi valt att göra en kvantitativ enkätundersökning med 13 påståenden med fasta svarsalternativ, varav sju stycken redovisas i uppsatsen, samt en öppen fråga.Resultat: Vi har kommit fram till att pedagogerna anser att det är viktigt att föräldrarna meddelar om att de ska separera för att enklare kunna anpassa elevens individuella planering.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga, belysa och granska hur pedagoger i förskolan och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns språkutveckling i förskolan, vilket arbetssätt, metoder och material de använder. Syftet är också att undersöka om pedagoger i förskolan har tillgång till specialpedagogiskt stöd i sitt arbete, och hur detta eventuella stöd ser ut. Studien tar upp en översikt av tidigare forskning i ämnet, och med hjälp av intervjuer och frågeformulär sökte vi svar på våra problemformuleringar. Vi ville se hur pedagoger och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns språkutveckling i förskolan. Även förekomsten av specialpedagogiskt stöd undersöktes.

Vårt intresse för hallen väcktes under våra praktiktillfällen. Vi har under dessa upplevt att det finns olika gränser i hallen, vissa mer synliga än andra. Hallen har dessutom karaktär av både inne och ute samt är ett gränsland mellan hemmet och förskolan. Detta kan ibland medföra att det kan bli otydligt vilka regler som gäller för stunden. Idag tillbringar de flesta barn i Sverige sina första år i förskolan.

Detta examensarbete handlar om rörelse bland barn i förskoleåldern, hur de utvecklas genom rörelse och hur dagens samhälle förhåller sig till rörelse. Syftet med detta arbete var att få en ökad kunskap om förskolebarns rörelsemöjligheter. Under min verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag observationer på tre barn i åldrarna, 1, 3 och 5 år. Detta valde jag att göra för att se deras rörelsemönster i vardagen. Jag observerade dessutom pedagogerna i förskolan för att se hur mycket de uppmuntrade barnen i vardagen till rörelse och rörelselekar.