Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.

Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna. Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola. Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..

Att bemöta föräldrar som förlorat ett barn är en utmaning för all sjukvårdspersonal. För att kunna göra det respektfullt och professionellt krävs kunskap och förståelse. Denna litteraturstudie syftar till att få ökad kunskap och förståelse för hur föräldrar upplever förlusten av ett barn. Genom en sökning i olika databaser har tio vetenskapliga artiklar identifierats och granskats. Resultatet visar hur föräldrar som förlorar ett barn påverkas, vad som hjälper dem i sorgearbetet och hur de vill bli bemötta av sjukvårdspersonal.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flerspråkiga barns språkutveckling. Jag jämförde två olika förskolor och pedagogernas arbetssätt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i Skåne. Jag ville även undersöka vilka uppfattningar förskolelärare har om flerspråkiga barn samt hur konsekvensen av föräldrarnas agerande är med sina två- eller flerspråkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i två förskolor där jag har gjort intervjuer och observationer.

Syftet med vår rapport är att beskriva förskollärares erfarenheter i det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare. Empiriskt underlag för slutsatser har tagits fram genom personliga intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare som tidigare kommit i kontakt med denna grupp av barn. Intervjuerna visar deras erfarenhet av hur barnens nyfikenhet och lust att lära ser ut i jämförelse med de andra barnen, signaler som bör uppmärksammas samt hur de bemöter och jobbar med dessa barn. Slutsatser som har dragits av förskollärarnas erfarenheter av det pedagogiska mötet med barn till alkoholmissbrukare belyser svårigheterna med att identifiera dessa barn men visar att genom hantering av individers, inte gruppers, behov kan ett starkare bemötande skapas..

Jag har valt att fo?rdjupa mig i begrepp och metoder fo?r textlig gestaltning inom klassisk romanssa?ng. Min underso?kning ro?r dels vad olika begrepp kopplat till textgestaltning inneba?r, och dels vilka metoder sa?ngare anva?nder eller kan anva?nda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har anva?nt mig av bo?cker skrivna av bl.a.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats.Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur anmälnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter särskilt fram vad personal inom skola och socialtjänst upplever som problematiskt när en anmälan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar även det sunda förnuftet när det gäller om en anmälan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

I vårt examensarbete har vi fördjupat oss i hur några lärare och förskollärare uppfattar vilka barn är i behov av särskilt stöd samt hur de arbetar praktiskt i den dagliga verksamheten med barn i behov av särskilt stöd. En kvalitativ undersökningsmetod användes i examensarbetet med semistrukturerade intervjufrågor. Undersökningen visade oss att benämningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd varierar och är beroende av den aktuella rollen som lärare och förskollärare.  Genom vår undersökning kunde vi se följande uppdelning av begreppet: barn i socioemotionella svårigheter och barn i kunskapsrelaterade svårigheter.I resultatet togs även upp inkluderings begrepp och det framkom att samtliga respondenter har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i den dagliga verksamheten. Men att trots den viljan till total inkludering som finns är det fortfarande vanligt med särskiljande undervisning i skolans värld..

Syftet med denna studie var att beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnadsåtgärder i samband med venpunktion på barn. Nio sjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige deltog och intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och tre kategorier framträdde: förberedelser, avledande strategier samt hantera rädsla hos barn och föräldrar. Att som sjuksköterska genomföra venpunktion på barn kan innebära att ställas inför en komplex situation där sjuksköterskan behöver anpassa sig och fortlöpande överväga vilka omvårdnadsåtgärder som skapar de bästa förutsättningarna..

Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svårigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lågstatusområde och med hög invandrartäthet. Min undersökning handlar om barn i svårigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur lärarna/skolan ser på barn i svårigheter samt vilken hjälp skolan kan erbjuda för att förbättra skolsituationen för dessa barn och hjälpa dem. Syftet är även att närmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att få reda på varför de har valt att arbeta med barn i svårigheter.

I vårt arbete har vi undersökt hur föräldrar med barn i neuropsykiatriska svårigheter ser på det stöd deras barn fått i skolan. Vi har intervjuat sex föräldrar i Skelleftå kommun om deras erfarenheter. Det som framkommit är att alla barn har fått någon form av stöd, föräldrarna är överlag nöjda med det stöd deras barn fått. Enligt vår undersökning är de områden skolorna skulle behöva utveckla föräldrainflytande, skrivande av åtgärdsprogram och kompetensutveckling inom neuropsykiatriska funktionshinder..

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Att bli mamma har alltid setts som ett självklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades på fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvämlighetsurval användes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhållande med en man.