Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med.

Med denna studie vill jag få en djupare förståelse i hur barn som har svårigheter i att uttrycka sig via tal, använder sig av olika kommunikationsformer för att skapa mening och integrera tillsammans. Den frågeställning som genomsyrar hela arbetet är: Hur kommunicerar barnen med varandra? Använder de sig av teckenspråk? Blir de förstådda? För att undersöka detta använde jag mig av kvalitativa observationer på en förskola där det vistades både barn som hade hörselskada och barn som kom från olika länder. Denna förskola använder sig av tecken som stöd i vardagen. Resultatet visade att det inte enbart var hörselskadade barn som använde sig av teckenspråket utan även de barnen som hade annat modersmål.

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat barn. Genom lek får barn bearbeta vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

Barn med koncentrationssvårigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag där de måste anpassa sig till verksamheten. Förskollärare förstår inte problematiken och barnet får därför inte sina behov tillfredsställda. Forskning visar att dessa barn inte kan rå för att saker händer kring dem och att de ständigt behöver vuxenstöd för att få sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollärares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där åtta verksamma förskollärare har svarat på frågor med fokus på olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter och hur miljön påverkar dem.

Introduktion Respiratorisk syncytial virus, RSV, har i princip drabbat alla barn innan de harfyllt två år. Hos små barn kan RSV ge svåra symtom samt orsaka komplikationer. I Sverigebehöver runt 1-1,5 % av tidigare friska barn utan riskfaktorer vårdas på sjukhus på grund avRSV. Genom primärprevention kan man minska antalet nya barn som drabbas av sjukdom.Behov kan vara upplevda, uttryckta, relativa eller normativa. De upplevda behoven begränsasav människors insikter och kunskaper om vad som finns tillgängligt.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken inverkan pedagogers syn på barn, i de lägre åldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken påverkan detta synsätt har för barnen. Metoden som använts är kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; två förskollärare, två fritidspedagoger samt två barnskötare på två förskolor, en förskoleklass och två fritidshem i två kommuner. Resultatet av studien visar två skilda synsätt varav ett ?dubbelt? synsätt bland pedagogerna;Det ena sättet är att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmågor, erfarenheteroch behov. Det andra synsättet är att barn förvisso är kompetenta och till viss del har tidigare inlärda förmågor, men att barnet lär sig och utvecklas främst i kommunikation och samspel med sin omgivning.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade.

Detta arbete handlar om barn till föräldrar med psykisk ohälsa och som går i barngruppsverksamheten Fontänen. Verksamheten stöder sig på olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetsmetoden kommer från Källan som är en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetets syfte är att undersöka om och på vilket sätt Fontänen skapar förutsättning för barnen att hantera sin situation samt hur Fontänen uppfyller uppgiften av att vara ?någon? för barnen.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Bakgrund: Den tekniska och medicinska utvecklingen har medfört att allt fler svårt sjuka barn kan få vård i hemmet.Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie belysa föräldrars upplevelser av att vårda sitt svårt sjuka barn i hemmet.Metod: Studier söktes via databaserna PubMed och Cinahl. Sammanlagt 17 studier låg till grund för resultatet som analyserades med en manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att det stora ansvaret för barnets vård medförde att föräldrarna levde under stora påfrestningar. Föräldrarna upplevde att de var i behov av avlastning. Det positiva som upplevdes var att barnet fick vistas i hemmet vilket bidrog till ett mer normalt liv för familjen. Föräldrarna upplevde även en positiv förändring hos sig själva, de utvecklades som människor.Slutsats: Föräldrarna upplevde stora utmaningar i omvårdnaden av sitt barn.

När ens barn får en diagnos som är livslång, hamnar de flesta föräldrar ien kris (Fyhr, 2002). I samband med ny utredning aktualiseras ochförstärks ofta föräldrarnas kris. Frågeställningar i denna uppsats handlarom hur man kan uppmärksamma föräldrarnas reaktioner när deras barnredan har en diagnos (synnedsättning) och som i en andra fas utreds förtill exempel autistiskt syndrom eller mental retardation. Uppsatsensempiriska del grundar sig på en intervjustudie med sex föräldrar till barnmed synnedsättning och som gjort ytterligare en utredning som lett framtill en ny diagnos. Materialet bearbetades kvalitativt utifrån principerna iGrounded theory (Langemar, 2009).

SyfteSyftet med studien var att undersöka hur energibalansmätning och aktivitetsregistrering med indirekt respiratorisk kalorimetri, accelerometer, kostdagbok och aktivitetsdagbok, uppfattades av överviktiga barn och tonåringar och att jämföra uppfattningarna mellan barn i olika åldrar och av olika kön. Metod129 överviktiga barn valdes ut med ett konsekutivt urval då de kom för energibalansmätning på Energimetaboliska laboratoriet vid Uppsala Universitet mellan 2008 och mars 2012. En enkät fylldes i av barnen efter att de genomgått en mätdag på laboratoriet samt fyra mätdagar självständigt i hemmet. Enkäten innehöll elva frågor varav tio frågar handlade om de olika mätmetoderna som barnen genomgått. Författarna koncentrerade sig på fyra av dessa mätmetoder. Frågorna besvarades med hjälp av femgradiga skalor, varav resultaten sammanställdes för en statistisk analys. ResultatHuvudresultatet visade att alla fyra mätmetoder uppfattades någorlunda likvärdigt av barnen, oavsett kön.

Med utgångspunkt i att e-handel ökat markant de senaste åren samt i att lyxvarumärken har speciella egenskaper som komplicerar handel över Internet, är syftet med vår studie att studera hur lyxvarumärkena hanterar Internet som distributionskanal. Undersökningen grundar sig på en fallstudie av 12 lyxvarumärkens hemsidor samt på en personlig intervju. Den teoretiska referensramen innehåller teorier kring begreppet lyx samt lyxvarumärket och dess speciella egenskaper. Vidare återges teorier om lyxkonsumenten samt köpupplevelsens roll vid lyxkonsumtion. Slutligen presenterar vi lyxens demokratisering samt teorier kring Internet och e-handel.

Behandlare av barn som bevittnat våld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem behandlare. Frågorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjälp. Resultatet visar att behandlarnas främsta syfte är att avlasta barnen från skuld, bekräfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte är ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen använder flertalet behandlare lek och teckning i olika form.