Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.

Assistanshund är ett samlingsnamn för hundar som på olika sätt hjälper och förenklar tillvaron för människor med olika typer av funktionshinder. Här ingår hundar som ledarhundar, rehabhundar, terapihundar, servicehundar, diabeteshundar, epilepsihundar och signalhundar. Syftet med denna uppsats är att visa hur hunden kan fungera som hjälpmedel för personer med funktionshinder och vilken betydelse den har för sin förare. Jag utgår ifrån ett empowermentperspektiv och undersöker huruvida hunden kan vara med och bidra till en personlig empowermentprocess hos föraren. Jag använder begreppet empowerment för att förstå de processer människan går igenom som leder från beroende till oberoende och om hunden på något sätt kan vara en del i detta.

I många länder runt om i världen finns arbetsterapeuter anställda inom skolverksamheten. Där de ger stöd/handledning till läraren men också insatser som riktas direkt till barnet. Med bakgrund till detta ville vi ta reda på utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv om klasslärarna i årskurs 4-6 får stöd och handledning gällande barn med inlärningssvårigheter i skolaktiviteter samt vilka insatser som riktas mot dessa barn. Informationen samlades in genom en egendesignad enkät, där 19 lärare deltagit som sammanlagt undervisade 508 elever. Lärarna undervisade i genomsnitt 4,9 elever med inlärningssvårigheter och resultatet visade att 63 % av lärarna inte fick det stöd/handledning som de önskade och 90 % av lärarna ansåg att skolans resurser inte var tillräckliga för att möta elever med inlärningssvårigheter.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhållande till informanternas svar och bidrar tillfrågesituationens unicitet och komplexitet..

SYFTE: Syftet är att belysa patienternas upplevelse av läkemedelsfri smärtlindring med stöd av grindteorin.DESIGN: LitteraturstudieBAKGRUND: Kunskap om hur patienterna upplever läkemedelsfri smärtbehandling baserad på grindteorin, kan göra det lättare för den enskilda sjuksköterskan att fatta beslut om användande av dessa metoder.URVAL: Vetenskapliga artiklar med empiriska studier på vuxna publicerade mellan åren 2000-2012.METOD: Databassökningar och manuella sökningarRESULTAT: 14 studier med sammanlagt 1771 deltagarevisar att smärtlindringsmetoderna med stöd av grindteorin hade avsedd effekt på smärta. De gav även patienterna lindring vad avser oro och rädsla. Några av studierna tar även upp att patienterna fick en känsla av att själv kunna påverka smärtan. Metoderna som användes var såväl hudstimulerande, som kognitiva.SLUTSATS: Smärtlindring baserad på grindteorin, såväl hudstimulering som kognitiva metoder, är något som sjuksköterskan bör ha kunskap om och använda för att lindra smärta och oro/rädsla. Metoderna är även ett sätt att låta patienten känna sig delaktig, då speciellt de kognitiva metoderna..

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda Barn och ungdoms psykiatripatienter (BUP) tillsammans med vuxna psykiatripatienter på en sluten psykiatrisk vårdsavdelning.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats samt explorativ och deskriptiv design. Datainsamlingen utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med en kvalitativ latent innehållsanalys.Resultat: Två teman identifierades, Sliter trots motvind och Idéer finns men svårt att påverka beslutsapparaten. När Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) förlades till en vuxenpsykiatrisk avdelning i Mellansverige upplevde flertalet av informanterna det som ett beslut de inte kunde påverka, att det överlag var bristande information och samarbete från BUP. Alla informanterna var eniga om att lokalerna som de använder i dag inte uppfyller en ändamålsenlig vård.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur arbetsintegreringen på den reguljära arbetsmarknaden kan se ut för personer med lindriga intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder. Vi ville också ta reda på hur metoden Supported employment används eller kan användas i SverigeFrågeställningar? Hur fungerar arbetsintegreringen för personer med lindriga intellektuella eller neuropsykiatriska funktionshinder i Göteborg?? Använder man sig av metoden Supported employment och i så fall hur?? Hur kan ekonomin se ut för den enskilde och hur förändras den av en eventuell anställning? Metod Till studien valdes en kvalitativ ansats då detta passade syftet bäst. Vi genomförde 5 intervjuer med sammanlagt 8 personer inom kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan.Resultat Resultatet presenterades utifrån 3 valda teman och analyserades med hjälp av tidigare forskning samt valda teorier; Empowerment och KASAM.Kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samverkar och påbörjar kartläggningsarbetet med den funktionshindrade redan under gymnasietiden för att underlätta steget ut i arbetslivet. Supported employment är en evidensbaserad metod som har visat sig fungera för flera grupper som stått utanför arbetsmarknaden.

ADHD är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som drabbar var 20.e barn i Sverige och symtomen kvarstår ofta i vuxen ålder. Riktlinjer för behandlingen av barn finns men för vuxna råder viss osäkerhet, speciellt vad gäller läkemedelsbehandling. Den här studien avser att undersöka om fler läkemedel borde godkännas för behandlingen av ADHD hos vuxna i Sverige. Det är en litteratur studie och materialet har samlats in främst från vetenskapliga artiklar men även från olika myndigheter såsom läkemedelsverket (LMA), socialstyrelsen (SOS), Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) samt U.S. Food and Drug Administration (FDA).

This essay focuses on a träffpunkts-activity within LSS's disability care, which started a year ago. The study has an evaluating perspective.The purpose of this essay is to describe the activity, study its intentions and to describe how far it has come reaching its intentions/goals. The questions we have focused on are: What were Träffpunkten's goals and how far has it evolved during the past year. Further more we have examined what kind of social interaction developing between guests and LSS-activity users and how much the activity's intentions show in it today.We used a qualitative method in this essay. To get answers to our questions, we have interviewed persons involved in Träffpunkten and others at Vård och Omsorgsförvaltningen.

Omfattande studier pekar på att arbete är bra för den psykiska hälsan. Detta genom att det ger tillgång till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet är på arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder på att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgång till arbete och arbetskamrater är därför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvärvsarbete kan via lagar ha rätt till insatsen daglig verksamhet.

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling? - Vilka känslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen.

Högfungerande autism eller Aspergersyndrom utgör den största gruppen inom autism spektrat. 4 av 1000 grundskolebarn räknas ha syndromet. Svårighetsgraden varierar från att vissa barn kan klara ett ganska normalt liv till att andra barn behöver omfattande hjälp. Forskningen har visat att autistiska barn ofta har en bristfällig sensorisk integration av sinnesintryck och bl a från vestibulära sinnet. Av barnen med diagnosen autism spektrum räknas c.a 80-90 % ha sensoriska problem.

Syftet med denna rapport är att belysa den kognitiva intervjumetodikens fördelar och dess tillämpning i samband med polisiära förhörssituationer. Dessutom visa på hur man kan utveckla sina kunskaper i detta spännande ämne. I arbetet med rapporten har i första hand böcker men även tidningsartiklar, en dokumentärfilm samt en intervju legat till grund för innehållet. Genom årens lopp har polisiära förhörsmetoder varierat till både utformning, kvalité och framgång. Våld, tortyr och isolering har varit vanliga inslag som förr i tiden användes för att framtvinga ett erkännande.