Studiens syfte är att granska två fysiska klassrumsmiljöers artefakter och utifrån dessa konstruera meningsfulla teman för att tala om klassrumsmiljöer. Den fysiska miljön förstås i denna studie uttrycka mer än bara dess fysiska funktion; som en vidare analytisk ansats förstås artefakterna och de konstruerade temana ingå i en mer övergripande skoldiskurs som producerar vissa specifika kunskaper och maktrelationer i skolkontexten. Kunskaperna kan tänkas återskapa vissa sociala utfall och reproducerar institutionen skolans ställning i samhället. Våra frågeställningar lyder: ?Hur är klassrummen utformade? Vad kan olika artefakter uttrycka om skolans sociala liv? Vilka likheter och skillnader finns mellan de båda klassrumsmiljöerna??.

I Sverige är förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolåldern ca 5 %, diagnosen är sex gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Huvudsymtomen består av uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser på diagnosticeringen och bemötandet från sin omgivning. Studien bygger på intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förälder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, föräldrar, upplevelse, stigmatisering.

Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

År 2010 vräktes 632 barn, år 2011 vräktes 633 barn och år 2012 vräktes 569 barn. Regeringen har satt upp mål om att inga barn ska vräkas och i barnkonventionen stipuleras barns rätt till bostad. Trots detta vräks barn. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om barn i Sverige kan anses ha en rätt till bostad, med fokus på vräkningssituationer, vilket jag har valt att formulera som en fråga om barn kan anses ha en rätt till ett hem. Jag har även velat undersöka vilka styrkor och svagheter den svenska lagstiftningen har vad gäller barns möjlighet att få bo kvar i sitt hem vid en vräkningssituation.

Uppsatsen bygger på en både kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i år 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga åren. Syftet är att beskriva elever och lärares syn på sin klassrumsmiljö. Uppsatsen har som mål att besvara följande syftesfrågor: Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut? Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö? Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön? Finns det skillnader mellan hur lärare och elever ser på klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar? Den fysiska miljön diskuteras sällan när det gäller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lärande och fysisk miljö är mycket sparsam, detta trots att de flesta är överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlärningen. Våra teoretiska utgångspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser.

Då det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och dess positiva effekter på självkänslan, samt mellan negativ inställning till skolidrotten och låg fysisk aktivitetsnivå, kan man fråga sig ifall detsamma gäller mellan inställningen och självkänslan.Syfte: Studien syftar till att undersöka ifall det finns något samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och deras attityder till ämnet idrott och hälsa. Studien syftar även till att belysa eventuella likheter och/eller olikheter mellan könen.Metod: Studien baseras på en enkätundersökning gjord på fyra skolor placerad i mellersta Sverige, vilken innehåller frågor från CY-PSPP och Skolverkets (2003) undersökning.Resultat: Studien visar en svag korrelation mellan den fysiska självkänslan och attityden till ämnet. Majoriteten elever finner ämnet idrott och hälsa som intressant samt viktigt. De manliga eleverna skattar sig något högre inom samtliga kategorier inom CY-PSPP.Slutsats: Det finns ett svagt samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och attityderna till skolidrotten, där attityderna verkar bero på sammanhanget istället för graden av fysisk självkänsla. Intresset för ämnet korrelerar med ett mer frekvent deltagande på idrottslektionerna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl förberedda pedagoger är att bemöta barn från utomnordiska länder. I vår undersökning har vi tillämpat den kvalitativa metoden och intervjuat fyra stycken pedagoger som arbetar på mångkulturella skolor. Resultatet visar att ett av det viktigaste att tänka på är att visa hänsyn, respekt och att ge tid för dessa barn. Dessutom visar undersökningen att det borde ingå en kurs som handlar om hur man på bästa sätt bemöter barn från utomnordiska länder i alla blivande pedagogers utbildning. Vi har även kommit fram till flera intressanta förslag till fortsatt forskning inom detta ämne..

I studien undersökte vi hur ett antal förskollärare verksamma inom förskolan ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd samt hur arbetet avseende dessa barn bedrivs inom förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativ ansats i form av intervjuer. I resultatet har det framkommit att förskollärarnas definitioner av begreppet ?barn i behov av särskilt stöd? inte behöver vara någon diagnos. I arbetet med dessa barn framkom det att tiden inte är tillräcklig.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger, rektorer och specialpedagoger förhåller sig till och arbetar med barn i behov av särskilt stöd och med den mångfald av olikheter som finns i en barngrupp. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod, vilken utformas i en dialog för att komma närmre informanternas perspektiv. Utifrån en semistrukturerad intervju har vi fått insyn i tolv informanters tankar och åsikter.Resultatet av vår undersökning visade att våra informanter upplevde en svårighet i att avgöra om ett barn är i behov av särskilt stöd och att kunna möta de olika behov som finns i vardagen. Våra informanter har sett skilda faktorer till vad som påverkar att särskilda behov finns hos barn. En övergripande slutsats i denna undersökning är att det specialpedagogiska arbetet påverkas av olika förhållningssätt gentemot barn och i synnerhet barn i behov av särskilt stöd..

Bakgrund: Varje år insjuknar 250 000 barn i cancer. Det gör att barncancer är den sjukdom som dödar flest antal barn. Sjuttiofem procent av barnen i industriländerna som drabbas av cancer överlever. Överlevnaden beror på rätt behandling. När ett barn drabbas av cancer, påverkas hela familjen.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och ungdomar med JIA och friska barn och ungdomar.

Syftet med vårt arbete var att få mer kunskap om vad socio- och emotionella svårigheter och utagerande innebär. Men även hur man kan hjälpa/stödja dessa barn. Dessutom att få svar om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.Vi har läst litteratur som behandlar detta ämne och gjort en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat 3 förskollärare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, från en mindre och en större kommun.I vårt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svårigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det är viktigt att man tänker på att dessa barn är i stort behov av mycket kärlek och positiv uppmärksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens..

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger arbetar och lägger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrån pedagogers perspektiv då pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställningar flickor och pojkar har om boxning, om kön och om varandras fysiska förmåga.Vilken är synen på boxning i ämnet idrott och hälsa hos några pojkar och flickor i en årskurs 5?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om deras syn på flickors och pojkars föreställningar om kön?Vad kan flickors och pojkars deltagande i en boxningslektion och utsagor om sitt deltagande säga om flickors och pojkars fysiska förmåga?Metod Undersökningen är kvalitativ och baserad på teoretiska undersökningar om genus, idrott och idrottshistoria. Undersökningen innefattar åtta kvalitativa intervjuer och ett boxningspass med barn i en årskurs 5. Samtliga intervjupersoner kommer från en och samma skola. Intervjuerna med barnen spelades in och transkriberades ordagrant.