Examensarbetet utvecklar en miljö för barn och ungdomar i olika åldersgrupper, där både inne- och uterum är av lika stor vikt. Vidare utvecklar projektet gestaltningen och användningen av en befintlig park i Stockholm..

Children in vulnerable life situations An interview study of teachers' knowledge to interpret the signals of child abuse.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig.

Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur och varför högstadieelever kontaktar skolsköterskan. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan könen samt årskurser i relation till antal kontakter med skolsköterskan samt antal gånger de sökt för fysiska respektive psykiska orsaker. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign via enkäter. 151 elever i årskurs 7-9 tillfrågades om att besvara en enkät, 74 % (n=112) av populationen deltog. Resultat: Majoriteten av eleverna kontaktade skolsköterskan via den öppna mottagningen.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.

Syftet med denna undersökning är att försöka få fram hur barn tänker och regerar inför begreppet tro. Syftet är även att få reda på vad de tänker på och deras inre funderingar.De frågor som jag har ställt mig är följande:Hur ställer sig barnen inför begreppet tro?Har de några trosfunderingar?Har barn några ?djupare? funderingar?Hur ser dessa funderingar ut?Vad ger lärarna eleverna för chans att få ventilera sina funderingar?.

Många barn i Sverige blir skjutsade till skolan vilket skapar kaosartade trafikmiljöer i anslutning till skolor främst under morgonen och i viss mån även eftermiddagen. Skolgårdarna måste i och med detta ge plats för bilar trots att det inte är till någon fördel för barnen. I början av mitt arbete genomförde jag en litteraturstudie för att se varför barn inte är lika säkra som vuxna i trafiken. Barn är kortare och har inte samma uppfattningsförmåga som vuxna, de kan inte heller bedöma varifrån ett ljud kommer vilket gör att de är osäkra och utsatta i en miljö med bilar. Jag studerade morgontimmarna vid Bryngelstorpskolan i Nyköping, våren 2012. Skolan har problem med morgontrafiken för att barnen blir skjutsade till skolan trots att de flesta bor inom gångavstånd. Jag var vid skolan och observerade och ställde frågor till barn, föräldrar och rektor för att ta reda på hur de upplevde trafiksituationen. Frågeställningen i arbetet var: - Hur ser trafikmiljöer i anslutning till skolor ut idag? - Vad är problematiken kring dessa trafiksituationer? Bryngelstorpskolan använde jag som problemexempel och frågeställningen inför förbättringsförslagen på problemet var: Hur kan en säker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola se ut? För att svara på frågorna studerade jag dels Bryngelstorpskolan i Nyköping och dels samtalade jag med trafikplanerare i Nyköpings kommun och andra kommuner som arbetar med trafik vid skolor.

Syfte med föreliggande examensarbete är att undersöka hur samspelet i förskoleklassen mellan lärare och barn tar sig i uttryck. Vad som framträder som betydelsefullt för samspel mellan barn och lärare. Studien genomfördes med hjälp av videoobservation i förskoleklassernas vardagliga verksamheter. Resultaten har framkommit genom att materialet har bearbetas och analyseras för att sedan utmynna i kategorier. Betydelsefulla aspekter av samspelet mellan lärare och barn visade sig på olika sätt, och resultatet visar på hur samspelet kan bidra med att barn och lärare tillsammans konstruerar den vardagliga verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers fysiska aktivitetsvanor. Ämnet idrott och hälsas utveckling i Sverige ligger som en grund i arbetet samt vilka effekter den fysiska aktiviteten har, både för individens välbefinnande men också för samhället vi lever i. Studien omfattar totalt 82 elever och genomfördes på en gymnasieskola i Kalmar. Undersökningen är en kvantitativ studie som utfördes med enkäter, bestående av 8 frågor. Resultatet visar att majoriteten anser att skolidrotten är betydelsefull.

Syftet med denna studie är att studera hur barn i åldrarna tre till fem år använder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhållningssätt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i detta ämne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollärare användes som metoder för att undersöka detta utifrån våra frågeställningar. Resultatet visar att barn använder sig av en mängd olika strategier innan de får tillträde till leken samt att barn använder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer är mycket viktig.

The aim of this paper is to analyse how subject, gender and sexuality is constructed in the book Dårfinkar & dönickar (1984), by Ulf Stark. In relation to this I have also analysed how the main character, Simone, develops from being a child into becoming a teenager.Queertheory is the theoretical basis of this paper. Queer theory questions heteronormativity and aims to dissolve conceptions and notions that function in an excluding and limiting way. Queer theory also questions conceptions that seem obvious and/or natural, for example ?woman?/?man? and ?homo-/heterosexuality?.I have chosen to focus the analysis on a number key events in the book and they are categorised according to Tiina Rosenberg`s three dramaturgic concepts: transformation, unveiling and restoration.

Juvenil Idiopatisk Artrit är en reumatisk sjukdom som startar i barn- och ungdomsåren. Syftet med denna litteraturstudien var därför att beskriva hur sjukdomen Juvenil Idiopatisk Artrit kan påverka ungdomars och unga vuxnas livskvalitet, samt vilka faktorer som kan påverka denna. Denna studie har genomförts i form av en litteraturstudie. Använda databaser var CINAHL och PubMed. Studiernas kvalitet granskades utifrån ett protokoll för kvalitativa och ett protokoll för kvantitativa studier. Resultatet av 12 inkluderade artiklar visade att alla psykiska, fysiska och sociala aspekterna av livskvalitet påverkades i någon grad av sjukdomen, samt inverkade på varandra.

Många barn lider i det tysta av oro och ångest. En del barn har fobier och rädslor som de kan ha svårt att sätta ord på. Deras rädslor kan ibland avläsas i deras kroppsspråk. FMT-metoden kan vara ett bra stöd och komplement till övrig vägledning och hjälp av t.ex. föräldrar och skolpersonal.Syftet med examensarbetet är att beskriva FMT-metoden, beskriva oro och ångest och se hur FMT kan stödja barn som har oro och ångest.

Syftet med undersökningen är att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har använt oss aven kvalitativ metod i form av frågeformulär med öppna frågor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkätundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger från fyra skolor harsvarat på frågeformuläret, och 218 barn i åldrarna åtta till tio år från samma skolor besvaradeenkäten. Genom undersökningen har vi fått kännedom om hur de tillfrågade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet både i skolan och på fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion är viktigt och 73 % att de rörde på sig tillräckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehåll fysisk aktivitet varje dag.

Denna studie handlar om barn som inte leker i förskolan. Vårt syfte med denna undersökning är att verksamma förskollärare ska få större förståelse samt ökad kunskap varför kan det vara så att vissa barn inte tycks leka?Studien innehåller två frågeställningar som känns relevanta när det kommer till barn som inte leker. De två frågeställningarna är: hur kommer det sig att vissa barn inte upplevs leka samt hur gör förskollärarna för att stötta och utveckla dessa barn då leken tycks vara viktig för barns lärande.För att få svar på dessa frågor så har det gjorts fem kvalitativa intervjuer med verksamma förskollärare, studien har även innehållit samtal med flera barn i de olika barngrupperna.Studien visar att de flesta av de tillfrågade förskollärarna hade erfarenheter av barn som inte lekte och att det var upp till själva förskollärarna att hjälpa dessa barn som hade svårt med leken.Resultatet pekar på på att tryggheten är en viktig faktor för att barn ska kunna leka. Även förskollärarnas engagemang och intresse är av stor betydelse för att barnen ska kunna komma in i leken..