Examensarbetes syfte är att undersöka hur förskolepedagoger tänker kring barns motoriska utveckling samt att undersöka hur förhållandet mellan fysisk miljö och val av arbetsmetod upplevs. Huvudfrågeställningen är: Hur väljer pedagoger, utifrån den fysiska miljön, att arbeta för att främja barns motoriska utveckling? Under denna följer: Vilka metoder använder pedagogerna i arbetet med att främja barns motoriska utveckling? Vilken syn har pedagogerna på barns motoriska utveckling och förskolans roll i denna? Hur arbetar pedagogerna med motoriskt osäkra barn? Hur ser pedagogerna på miljön och dess användning? I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med nio förskolepedagoger. Dessa pedagoger arbetade på tre olika förskolor med olika fysisk miljö. Varje intervju tog ca 30-45 min och kompletterades med studiebesök på förskolorna.

AbstraktIntroduktion: Övervikt och fetma är ett snabbt växande problem som kryper allt längre ner iåldrarna, och kan innebära många hälsorisker, såväl fysiska som psykiska. Barn med överviktoch fetma löper stor risk att förbli överviktiga även i vuxen ålder. Skolhälsovården spelar enbetydande roll i arbetet mot övervikt. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter avhälsofrämjande arbete med överviktiga barn. Metod: Individuella semistruktureradeintervjuer med åtta skolsköterskor genomfördes.

Bakgrund: Varje år får föräldrarna till ca 300 barn beskedet att deras barn har cancer. Trots bra vård och god forskning är cancer den vanligaste dödsorsaken för barn upp till 15 år. Efter förlusten måste föräldrarna hantera alla de psykiska och fysiska symtom som händelsen medför. Med en ökad förståelse hos sjuksköterskan kan man lindra föräldrarnas lidande och öka deras välbefinnande.Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser i samband av att förlora ett barn i cancer.Metod: Studien utgår ifrån sju självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter förlusten av sitt barn är föräldrarna i ett stort behov av stöd. Känslor som uppstod vid bortgången var väldigt individuellt och varierade mellan lättnad och sorg.

Röntgenstrålning påverkar kroppen negativt, både deterministiska och stokastiska skadeverkningseffekter kan uppstå. En undersökning på en datortomograf genererar mycket strålning och användningen av datortomografen ökar. Vissa organ är mer strålkänsliga och de bör skyddas när de utsätts för röntgenstrålning. Syftet med litteraturstudien var därför att studera vilka fysiska strålskydd som finns tillgängliga vid en datortomografiundersökning samt dess inverkan på patientstråldos och bildkvalité. Litteraturstudien styrdes av två frågeställningar: hur mycket minskar stråldosen vid användning av fysiska strålskydd och hur påverkar de fysiska strålskydden bildkvalitén? Litteratur söktes, med hjälp av formade sökord, på två olika databaser och nio artiklar valdes ut efter granskning.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhåller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgå från barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. Läroplanen betonar också det sociala samspelets betydelse för lärande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och därmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. Därför är det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollärare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.

Den fysiska närmiljön är viktig för alla människor men särskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefär 20 % av vår befolkning och är en heterogen grupp med olika behov och förutsättningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rätt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begränsad. Först på 1960-talet fick barndomen ett egenvärde, som stärktes ytterligare när FN:s barnkonvention antogs år 1990.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka förutsättningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet på två geografiskt olikt belägna skolor. Vår undersökning är baserad på observationer, en enkät och intervjuer. Resultaten visar att de båda skolorna skiljer sig åt både när det gäller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lärarnas inställning till fysisk aktivitet, på de båda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla är överrens om att den fysiska aktiviteten är bra för eleverna men har olika åsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

The aim with this thesis is to investigate how librarians experience communication with children in reference interviews. In today?s interactive community it is meaningful to study how children communicate with the librarian in virtual reference interview as well as in ordinary reference interviews in physical libraries. Focus has been on finding out what children ask about and how they are asking in virtual reference interviews and in ordinary reference interviews, what type of information needs the children have. The study also focuses on which barriers there can be in reference interviews.

För att utvecklas och vara trygg är barn beroende av sina föräldrar under uppväxttiden. I familjer där en förälder har psykisk sjukdom och/eller missbrukar finns en risk att barnens fysiska och psykiska behov inte tillfredsställs. Detta kan leda till att barnen hamnar i ett destruktivt leverne eller att de själva upplever psykisk ohälsa. Majoriteten av denna grupp barn känner bland annat utanförskap, mindre välbefinnande, har problem i skolan, drogmissbruk eller kan komma att fungera som "ung vårdgivare" åt sin förälder. Flertalet av dessa barn har även visats behöva stöd, men endast hälften har mottagit något.

Ett väl utforskat område inom sociologin är hur föräldrar påverkar sina barn. Få studier har dock gjorts på hur barn i sin tur kan påverka sina föräldrar, därmed behandlar denna studie ett outforskat område. Hälsogruppen, som har sin verksamhet i en kommun i södra Sverige, arbetar med att skapa livsstilsförändringar hos överviktiga barn och ungdomar. Förutom att verksamheten har positiva hälsoeffekter på barnet uppger vissa av föräldrarna att även deras hälsa har förbättrats, som ett resultat av deras barns medverkan. Syftet med den här studien är att utforska hur barn indirekt kan påverka sina föräldrars upplevda hälsa positivt genom att vara deltagare i en hälsofrämjande verksamhet.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Montessoripedagogiken innebar på Montessoriskolor/förskolor och även att ta reda på hur fysisk aktivitet såg ut på skolorna. Metod: För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade sju personer. Alla med anknytning till Montessori som exempelvis Montessorilärare och fritidspedagoger. För att undersöka hur en del av den fysiska aktiviteten såg ut observerade jag två idrottslektioner i en Montessoriskola. Resultat: Det visade sig att det fanns många likheter mellan Montessoriförskolorna när det gällde både Montessoripedagogiken och den fysiska aktiviteten.

WHO har tagit fram riktlinjer gällande fysisk aktivitet för att motverka fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet kan innehålla kondition, koordination och styrka i olika former. Har man någon form av fysisk, utvecklingsmässig eller intellektuell funktionsnedsättning bör WHO:s riktlinjer gällande fysisk aktivitet följas i största möjliga mån. I Polen, liksom i Sverige har varje individ rätt till utbildning. I Polen har alla individer skolplikt till 18 års ålder.

Syftet med studien är att belysa några förskolelärares tankar om och arbetet med att planera förskolans fysiska inomhusmiljö. Arbetet tar sin utgångspunkt i Läroplanen för förskolan 1998. Valet av ämnet bygger på att jag ville synliggöra vilken betydelse utformningen av inomhusmiljö har för lek och lärande i förskolan. Hur förskolelärarna utformar och planerar inomhusmiljö påverkar barnens möjligheter och val av lekar. Uppsatsen är en kvalitativ studie där fyra förskolelärare intervjuades.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar om utformning och de yngre barnens språkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan användas för främjandet av språkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns språkutveckling. Det är viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder språkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollärare. Syftet med studien var inte att jämföra olika förskolor men resultatet visade på skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollärare och förskollärare som inte arbetar utefter någon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollärare använder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssätt utifrån teman.