Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen är att;Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag..

I vår uppsats har vi studerat lärandemiljöer för elever med autism. Vi har studerat begreppen segregering och integrering och försökt lyfta fram hur elever med autism lär. Syftet med vår uppsats var att få kunskap om hur man kan anpassa lärandemiljön för elever med autism och hur skolorna arbetar i förhållande till de teorier som finns. För att få denna kunskap genomförde vi kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger samt använde oss av relevant litteratur. Utifrån materialet vi har fått fram har vi analyserat och dragit slutsatser.

Autistic Spectrum Disorders (ASD) är ett av de vanligaste intellektuella handikappen hos barn, ungdomar och vuxna. På grund av dessa patienters svårigheter att kommunicera och interagera med andra människor utgör de också en patientgrupp med ett speciellt omvårdnadsbehov och det finns ett behov av ökad kunskap hos vårdpersonal inför mötet med denna patientgrupp. Syftet med denna studie är att identifiera de specifika omvårdnadsbehov barn och ungdomar med ASD har i mötet med hälso- och sjukvård. Studien har utformats som en litteraturstudie där syfte och frågeställning har besvarats utifrån granskade vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver vilka specifika omvårdnadsbehov patienter med ASD har och på vilket sätt vårdpersonal kan vara förberedd inför mötet med barn och ungdomar med ASD och deras speciella behov..

Det övergripande syftet med den här studien är att undersöka hur lärares arbete med läsförståelse hos elever med autism kan fungera och ställa det i relation till litteratur och forskning. I litteraturöversikten beskrivs hur aktuell forskning ser på arbetssätt, svårigheter och hjälpmedel samt olika perspektiv på det komplexa och svårdefinierade begreppet läsförståelse. För att kartlägga hur arbetande pedagoger ser på sin egen situation ingår i studien intervjuer med fyra lärare som är anställda i klasser med inriktning på elever med diagnosen autism. Intervjuerna ligger till grund för att besvara arbetets två frågeställningar; Hur arbetar de studerade lärarna med läsförståelse hos elever med autism? och Hur förhåller sig arbetssätten till det forskningen säger om autism och läsförståelse?.

Syftet med studien var att beskriva hur föräldrar till Barn med autism skildrar erfarenheter av delaktighet i dagliga aktiviteter. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av fem biografier. De utvalda böckerna var skrivna 1995 eller senare av svenska föräldrar till Barn med autism och skildrar familjens förhållanden innan barnet fyllde 18 år. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och i resultatet framträdde det övergripande temat, Vardagen präglas av rutin och struktur, samt tre underteman, Föräldraansvaret dominerar vardagen, Förändrade relationer och minskat umgänge med andra och Begränsat tillträde till samhällets olika arenor. Resultatet visade hur familjens vardag på olika sätt påverkades av det behov barnet med autism har av rutiner och struktur samt hur det fick konsekvenser i form av minskad delaktighet i vardagens aktiviteter för hela familjen.

Denna undersökning avser att belysa vad personalen anser är de bästa insatserna de kan göra för patienter med högfungerande autism. Intervjuer har utförts på en psykiatrisk klinik inom länet angående vad deras tankar är. Personalen bestod av fyra yrkeskategorier läkare, psykologer, arbetsterapeuter samt sjuksköterskor. Resultaten visar att de olika yrkesgrupperna har ett flertal gemensamma tankar kring personer med högfungerande autism, exempelvis vad dessa personers begränsningar består av, att en förtroendefull relation samt hög kontinuitet är viktiga faktorer i behandlingen. De skiljer sig åt när det gäller vilken vårdinstans som är mest adekvat.

The aim of this study is to examine the experienced life situations of siblings growing up with a brother or a sister diagnosed with autism. The study is qualitative and therefore suitable to the purpose of studying the informants´ own experiences. Three women and one man, aged between 18-24 years, were interviewed through chatt programs on the Internet. The constituted perspective is phenomenological and the analysis were made by identifying meaning units in the text from the interviews. The theory used to interpret the result is systems theory and more specifically the structual family therapy by Salvador Minuchin.

Det område som denna studie har forskats kring är specialundervisning för elever med autism och annan funktionsnedsättning inom ämnet idrott och hälsa. Syfte med studien är att beskriva hur idrottslärare arbetar med den motoriska utvecklingen hos de elever som har autism och annan funktionsnedsättning i ämnet idrott och hälsa. I studien beskrivs elevers normala motoriska utveckling för att på så sätt förstå vilka svårigheter elever med funktionsnedsättning och autism har och vilka anpassningar som krävs i skolmiljön för att elever ska kunna vara delaktiga. Empirin har samlats in genom nio observationer på tre olika skolor i västra Sverige. I resultatet framgår det att en idrottslärare bör ha kunskaper om barns motoriska utveckling, övningar och moment som tränar grov- och finmotoriken, elevens funktionsnedsättning, elevens personliga egenskaper och elevens intresse dvs.

Sedan 2011 allt fler Barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att Barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r Barn med autism i grundskolan.

Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebärgenomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ettstort hjälpbehov från sin omgivning och att som förälder få ett barn med denna diagnosinnebär stora förändringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskrivaföräldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med Barn med autismspektrumtillstånd.För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, där sammanlagt 9artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika områden: outtaladansvarsfördelning, att känna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunnahantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatetatt de föräldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bär en tung börda som ärrelaterad till barnets problem och svårighetsgrad.

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av alternativ och kompletterande kommunikation för personer med autism. Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 vetenskapliga studier användes som underlag till resultatet. Resultatet visade att personer med autism bl.a. kan utveckla sin symbolförståelse, sitt spontana tal samt öka antalet ord vid användandet av alternativ och kompletterande kommunikation. Några av barnen visade även på en positiv utveckling av förmågan att generalisera sina kunskaper till andra situationer och kommunikationspartners.Resultatet av denna litteraturstudie bör inte generaliseras till andra person än de som ingår i studierna då deltagarantalet är lågt och deltagarna befinner sig på ungefär samma kommunikationsnivå..

I denna studie undersöks en outtalad spänning som framkom under ett samtal med några pedagoger vid ett besök på en skola för elever med diagnosen autism under våren 2013. Pedagogerna förklarade att de ansåg det som svårt att implementera den svenska läroplanen för grundskolan, Lgr 11, i verksamheten samtidigt som de måste ta hänsyn till sina elevers begränsningar som är en följd av deras diagnos. Utifrån pedagogernas perspektiv görs ett försök att, med begreppet ansvar och tankeverktyget ramfaktorteori som analysverktyg, förstå och tydliggöra den outtalade spänningen mellan ramverket Lgr 11 och de villkor som diagnosen autism sätter för pedagogernas planering och utformning av verksamheten. Denna studie är ett nedslag i några pedagogers subjektiva verklighet och deras betraktelse av ett fenomen i deras vardagliga arbete..

Personer med autism har svårt att kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik.

The purpose of this study is to investigate how teachers work with Autism pupils in two different schoolforms: a traditional elementary school and a language school. The study was based on three questions: 1. How do teachers in elementary school prepare, plan and implement reading and writing instruction to Autism pupils? 2. How do teachers in the language unit prepare, plan and implement their reading and writing instruction to Autism pupils? 3.

Studien beskriver aktuell forskning kring hur yngre barn tänker om andra människors tankar och känslor utifrån olika teoretiska perspektiv. Vidare provas ett test som så tidigt som möjligt under barns utveckling möjligen kan belysa förskolebarns förmåga att sätta sig in i någon annans tankar, perspektiv. Inom autismforskningen har begreppet theory of mind använts för att belysa den kognitiva förmåga som krävs för att en person ska kunna sätta sig in i någon annans tankar. Från flera håll har begreppet ifrågasatts eftersom det krävs flera kognitiva komponenter såsom minne och verbal förmåga för att lösa denna typ av uppgifter. Följande studie har genomförts för att undersöka ett test som så renodlat som möjligt försöker belysa förmågan att förstå hur någon annan tänker.