Tidigare forskning är inte enig om aktivt förvaltade fonder presterar bättre eller sämre än index. Då hänsyn inte tas till olika nivåer av aktivitet tycks de flesta studier visa att aktiv förvaltning är en förlustaffär för fondsparare. Vi introducerar ett nytt mått på aktivitet, aktivitetsgrad, som utgår från de åtgärder förvaltaren vidtar. Aktivitetsgraden definieras av mängden och storleken på förändringar i portföljsammansättningen som sker under ett kvartal. Vi undersöker aktivitetsgraden hos 22 svenska småbolagsfonder mellan 2008 och 2013 och finner att de flesta fonder har en låg aktivitetsgrad.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt att ta reda på vilka svårigheter barn kan ha och vad som menas med barn i behov av särskilt stöd. Var går gränsen om ett barn är i behov av särskilt stöd? Vilken betydelse har en diagnos för en pedagog? I undersökningen framgick det att informanterna hade mött olika barn med olika behov som till exempel dövhet, funktionshinder, motoriska svårigheter, språksvårigheter, talsvårigheter, autism, koncentrationssvårigheter, sociala och emotionella svårigheter och ej diagnostiserade barn. Även att två av informanterna ansåg att det inte var nödvändigt med den specialiserade diagnostiseringen. Tidigare forskning visar på att förskolan i många fall ses som en barnpassnings institution för arbetande vårdnadshavare istället för en plats där barnen kan utveckla sig. Det tas vidare upp den kontroll som pedagogerna har.

AbstractThis study examines factors in school that could contribute to or counteract the experience of inclusion of persons who have been diagnosed in the field of autism spectrum disorder. The information was gathered through qualitative interviews and processed to be presented in the results.The results show that respondents found it difficult to concentrate when in school because of the environment. They experienced no coherence in learning situations, they may not get answer as to why information should be carried out and saw no point to have breaks. Furthermore, they experienced no problems to orientate in school or to follow the schedule. The results also revealed that the respondents had at least one teacher with whom they felt that the relationship was positive.

Denna studie handlar om språkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag är förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner på 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benämns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har också problem med talet. Det kan bero på olika saker, till exempel specifik språkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvärvade hjärnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsättning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

Behandling eller terapi ihop med hund kan hjälpa barnet att utveckla och förbättra dess finmotoriska färdigheter. Hunden kan även medverka och underlätta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gången barnet upplever att de blir hörda och känner sig viktiga och på så sätt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom habilitering och rehabilitering. Studien är en litteraturöversikt.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanställer resultat från sju olika internationella forskare och appliceras sedan på den svenska skolan. Syftet är att ge svar på forskningsfrågorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lärare och annan personal är essentiellt, samt att man behöver ha lärare som är utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom är det viktigt att ha resurser till rätt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.

Personer med autismspektrumtillstånd har en nedsatt social förmåga och tidigare forskning har visat att dessa personer har ett annorlunda sätt att se på och tolka information uttryckt i ansikten jämfört med normalt utvecklade individer. Vi har i vår studie mätt förekomst av autistiska personlighetsdrag mätt med Autism-Spectrum Quotient (Baron-Cohen, Wheelwright, Skinner, Martin & Clubley, 2001) och minnesförmåga för ansiktsemotioner genom ett two-alternative forced choice test där bilder på ansiktsemotioner uttryckta i höger- respektive vänsterhalvprofil och uttryckta företrädelsevis i övre respektive nedre delen av ansiktet presenterades för de 71 försöksdeltagarna. Vi har kunnat visa ett negativt linjärt samband (r = -.30, n = 71, p = .013) mellan autistiska personlighetsdrag och minnesförmåga för ansiktsemotioner, där ett större antal autistiska personlighetsdrag var korrelerade med en sämre minnesförmåga. Vi fann också generellt en försämrad minnesprestation för de emotioner som främst uttrycks i övre delen jämfört med nedre delen av ansiktet (Wilks lambda = .494, F (1, 69) = 70.713, p < .0005, effektstorlek = .51), men däremot ingen signifikant skillnad för om emotionerna presenterades i höger eller vänster halvprofil. Inte heller framkom någon interaktionseffekt mellan autistiska personlighetsdrag, halvprofil och var i ansiktet emotionen främst uttrycks..

Sammanfattning Britta Kaleta (2014) Elevassistenters arbete i en utmanande skolmiljö och elever med utvecklingsstörning och autism. (Student Assistants work in a challenging school environment and students with learning disabilities and autism). Speciallärarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola Bakgrund: Utifrån egna erfarenheter av att ha arbetat inom gymnasiesärskolans individuella program med inriktning autism har specialpedagogiska frågeställningar uppstått kring elev-assistenter och deras yrkesroll. Frågeställningar som väckt mitt intresse är bland annat vilka arbetsuppgifter, faktiska metoder och teoretiska kunskaper har elevassistenter som arbetar i en utmanande miljö? Att arbeta som elevassistent inom gymnasiesärksolans individuella program med inriktning autism innebär en annorlunda arbetssituation än att vara elevassistent inom en ?vanlig klass?.

Många av de sjukdomar och hälsoförändringar som ökat i västvärlden de senaste decennierna kan kopplas till kemikalieexponering. Sådana åkommor är exempelvis cancer; leukemi och hjärncancer hos barn samt cancer i bröst, prostata, testiklar och sköldkörtel hos vuxna, metabola sjukdomar; fetma och diabetes, neurologiska störningar hos barn; beteendestörningar, ADHD och autism, immunsystemsstörningar; allergier, astma och ökad infektionskänslighet, reproduktionssystemsstörningar; försämrad spermiekvalitet, minskad reproduktionsförmåga och infertilitet, missbildningar på pojkars könsorgan såsom hypospadi och kryptorkism samt tidigarelagd pubertet hos flickor. Dessa effekter kan vara kopplade till exponering för hälsoskadliga ämnen under fostertid och barndom, äv en om de visar sig först i vuxen ålder. I dagsläget skyddar inte kemikalielagstiftningen foster och barn från kemikalieexponering. Hälsoskadliga ämnen och kemikalier kan således finnas i de material och produkter som människor omges av i vardagen. Kemikalierna kan läcka ut ur materialen och kontaminera inomhusmiljön.

Höft- och knäprotesoperationer är idag en vanlig operation vid artros i höft- och knäled. Trotsminutiösa infektionsförebyggande förberedelser inför operationen drabbas ändå en delpatienter av postoperativa infektioner. Vid ortopedisk proteskirurgi är postoperativainfektioner ett direkt hot mot den nya inopererade leden och kan leda till långabehandlingstider som påverkar patientens livskvalitet under lång tid.Syftet med studien var att utforska patienters möjlighet till delaktighet i tidig upptäckt avpostoperativ infektion utifrån given information vid operation för höft- eller knäprotes.Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio patienter med diagnostiserad postoperativinfektion efter höft- eller knäprotesoperation. Transkriberade intervjuer analyserades medinnehållsanalys. Journaler granskades för att beskriva patientens tidigare sjukdomar.Resultatet visade att första tecknen på infektion kan beskrivas med temat: Vad är normalt ochvad är inte normalt.

This is a study about how different digital instruments can be used in education for pupils with autism and intellectual disability. The questions formulated to research this chosen area was: ?What does teachers think about digital instruments and interactive teaching materials when it comes to benefits and disadvantages in the classroom?, ?In what ways is digital instruments used as teaching materials in the specific school context? and ?From a perspective of teaching and learning, what kind of problems and opportunities can be gained from using digital instruments and teaching materials?. To gather this information interviews was done with three specialist pedagogues working with the chosen group of pupils at three different schools. The material shows that the specialist pedagogues have positive attitudes towards working with digital instruments in this specific group of students..

This scientific essay starts in a story where you get to follow me in my work by three situations with creative problem behavior at the special school where I work. The story culminates in a dilemma where I ask myself questions about how I look at my actions and my thoughts about the student. I break down and put these thoughts into three questions: What is my student's perspective and how will it affect my actions? How can I explain my actions and attitude of the student from ethical perspective? How do my practical knowledge look like in the narrative situations and why do I act like I do?My approach is to get answers to the questions by the reflection of the text itself, the reflection group and supervisors, as well as through literature that I find relevant to the issues. The process is like a pendulum motion between text, reflection and new understanding.I look at my situations based on psychological theories about the treatment of persons within the autism spectrum of problems creative behavior.

Studien är gjord i form av en kvalitativ studie där syftet är att genom berättelser från personer med Aspergers syndrom förstå vilken betydelse just detta funktionshinder kan ha för skolgången. Studien bygger på livsberättelser från en kille och en tjej som beskriver sin syn på sitt funktionshinder samt vilka svårigheter och möjligheter de har stött på under skolåren. I studien redovisas även relevant litteratur om Aspergers syndrom och olika metoder samt strategier läraren kan använda sig av i undervisningen. Dessa metoder och strategier kan bilda en grund för strukturering och planering av skoldagen och skolmiljön så att eleverna får det stöd deras funktionshinder kräver och sina behov mötta. Resultatet visar att tydlighet och struktur är viktiga delar för personer med Aspergers syndrom.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstånd påverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver särskilt stöd av föräldrarna under hela deras levnadsår. Barn med autismspektrumtillstånd är personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ påverkan på föräldrarna. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där personen har ett annorlunda sätt att ta in, bearbeta och tolka information.

Syfte: Att beskriva de upplevelser av vården som närstående till barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd har haft.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design. Data samlades in från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultatet baserades på 14 artiklar.Resultat: Närståendes generella upplevelse av vården var till en stor del negativ.Diagnosprocessen upplevdes ta för lång tid samt vara för svår. Närstående upplevde också att tillgängligheten av information inte var tillräcklig och att vårdpersonalen inte besatt tillräckligt med kunskap. De upplevde även att det var svårt att få tillgång till hjälp och stöd samt att många kände ett utanförskap utan tillräcklig förståelse för deras livssituation och sorg.Närstående fick en mer positiv upplevelse av vården när diagnosen sattes tidigt och när de upplevde en personlig kontakt med vårdförmedlaren.