Making accurate predictions of private consumption expenditures is a difficult task. This thesis examines if consumer confidence can be used to forecast consumption. Using regression analysis, the link between consumer confidence and private consumption expenditures is analyzed for Sweden between the years 1994 and 2005. Two different models are estimated. In the first model consumption is regressed only on consumer confidence, while model two is extended to contain more variables.

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse av pedagogernas arbete inom förskola med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Frågeställningar var: Vilka ramar gäller för arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar pedagogerna med barn med neuropsykiatriska funktionshinder ? finns skillnader i arbetet beroende av genus? Hur arbetar arbetslaget med barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Hur arbetar arbetslaget med föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder? Finns hinder i arbetet med barn med neuropsykiatriska funktionshinder och vilka är i så fall dessa? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hämtats genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger vid tre olika förskolor i olika kommuner. Resultaten visar att förutsättningarna, kommunens ramar är likvärdiga för arbetslagen. Det visar sig också att pedagogerna ofta inte vet om och i så fall vilken funktionsnedsättning ett barn har eftersom symtomen kan vara svåra att identifiera.

Titel: Inflation: Ger kointegration bättre prognoser Ämne/Kurs: NEK691, Examensarbete C, 10 poäng Författare: Kristofer Månsson Handledare: Thomas Elger Nyckelord: Inflationsprognoser, indirekt metod, kvantitetsteori, kointegration Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om eventuell kointegration mellan inflation och penningmängd ger bättre inflationsprognoser. Metod: Jag använder mig av svensk kvartalsdata för inflation och penningmängd (mätt som M0 och M3) mellan 1993:1 och 2005:4, för att se om modeller med en felkorrigeringsterm ger bättre prognoser än VAR-modeller, AR-modeller och RW-modeller. Jag prognostiserar med indirekt metod och använder tre olika prognoshorisonter, t+1, t+4 och t+8. Slutsats: Kointegration ger inte bättre prognoser oavsett prognoshorisont. För t+1 är AR-modellen bäst och för t+4 och t+8 är VAR-modellerna bäst.

Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige i någon form av cancer. Det innebär ett stort lidande för föräldrarna. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn fått en cancersjukdom. Studien baserades på två självbiografiska böcker som föräldrar till barn med cancer skrivit. Innehållsanalysen som användes behandlar textmaterialet i fyra steg.

Inskolning av flerspråkiga barn på förskolans småbarnsavdelning handlar om inskolning i förskola. Examensarbetets syfte är att beskriva pedagogernas syn på inskolning och vad som är viktigt att tänka på när man skolar in flerspråkiga barn. Det ingår även i syftet att undersöka skillnader mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska. Frågeställningarna som var grunden för min undersökning är: Hur ser ut inskolning på en småbarnsavdelning? Vad anser intervjuade pedagoger är viktigt att beakta vid inskolningen? Vilka skillnader finns, enligt pedagoger, mellan att inskola barn med svenskt modersmål och barn med annat modersmål än svenska? Uppsatsen belyser pedagogers tankar kring inskolningen.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

I denna uppsats utreds och analyseras om och i så fall på vilket sätt, utvidgningen av kretsen skadeståndsberättigade enligt 33 § konkurrenslagen kan förväntas påverka de konsumenter som därmed omfattas, samt hur företag kan komma att agera efter lagändringen. Syftet är även att, i förhållande till de slutsatser om lagändringens betydelse som presenterats i förarbetena samt de i uppsatsen framförda slutsatserna, analysera hur dessa samtliga slutsatser förhåller sig till en effektiv tillämpning utifrån perspektiv om ekonomisk effektivitet och rättssäkerhet.De slutsatser som nås i uppsatsen är huvudsakligen att konsumenter även efter lagändringen kommer att ges för få incitament för att de skall finna det värt ansträngningarna att tillvarata sin skadeståndsrätt. Varken förarbetenas mål om en mindre skillnad i rättskyddet mellan företag och konsumenter, eller strävan efter en ökad ekonomisk effektivitet kommer således att uppnås. Sammanfattningsvis är det således tveksamt om lagändringen bidrar till en mer effektiv rättstillämpning av skadeståndsparagrafen..

SAMMANFATTNING: (Abstract)Syftet med studien var att utifrån tre lärares och en socialsekreterares perspektiv söka en förståelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten. Syftet besvarades med hjälp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhållande till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kände till alla tecken på att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som påverkar om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten inte är tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptäcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten behövs göras mer tydligt. Att lärarna behöver få mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan påverka lärares anmälningsbenägenhet..

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger på intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frågeställningar som låg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av särskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? På vilka skilda sätt uppfattar nämnda pedagoger den erhållna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar på kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgår att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd och Marte Meo handledning.

Avsikten med uppsatsen är att undersöka vilka handelseffekter Sveriges inträde i EU 1994 har medfört på handeln av frukt och grönsaker. Vi har även undersökt hur inträdet har påverkat handeln med tredje land. Med hjälp av Trumans metod har vi analyserat frukt och grönsaker på aggregerad samt disaggregerad nivå. Analyserna samt diskussionerna som förs i uppsatsen utgår ifrån handelsomfördelning och handelsalstring, vilka är de två handelseffekter metodens sex olika utfall påvisar. Då vi studerade en tullunions uppkomst och dess konsekvenser på handeln förväntade vi oss en handelsalstring inom unionen samt en handelsomfördelning gentemot tredje land.

Döende patienter som vårdas på sjukhus har ibland minderåriga barn. Dessa barn är i stort behov av stöd vilket sjuksköterskan har som uppgift att tillgodose. I nuläget brister detta då många sjuksköterskor saknar kunskaper inom området. För att stödja barn till en döende förälder på ett optimalt sätt krävs kunskap om barns förståelse av döden, reaktioner på förlust av en förälder samt hur sjuksköterskan kan kommunicera med barn och föräldrar. En litteraturstudie har genomförts i syfte att belysa sjuksköterskans stöd till barn som anhöriga när en förälder är döende.

Barns fem första levnadsår präglas av en omfattande utveckling av språkliga förmågor och exekutiva funktioner, vilka är färdigheter som visat sig ha en stor påverkan på hur barn utvecklar förståelse för sina egna och andras tankar, det vill säga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmågorna samvarierar vid olika åldrar.Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, språkliga förmågor och exekutiva funktioner hos barn i tre års ålder med typisk utveckling. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhållanden vad gäller antal äldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt påverkade de deltagande barnens Theory of Mind.Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial användes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmåga, semantisk förmåga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhämtades i form av en enkät som föräldrarna fick fylla i.Resultatet indikerar att treåriga barns förmåga att hantera och förstå Theory of Mind-uppgifter samvarierar med både grammatisk förmåga och kognitiv flexibilitet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur vuxna barn till missbrukare har påverkats av att växa upp i ett hem där det förekommer missbruk. Vi har gjort en vetenskaplig kunskapsöversikt där vi använt oss av internationella och nationella artiklar samt relevant litteratur för att få en övergripande kunskapsöversikt om ämnet.I vår studie har vi funnit en rad risker som barn till missbrukare riskerar att utsättas för både när det gäller psykisk ohälsa, stressymptom och sjukdomssymptom. De löper även större risk för barnolycksfall samt eget missbruk. Vi har funnit att bra självkänsla grundar sig i socialt stöd och dessa två faktorer är viktiga för att barn till missbrukare ska kunna utnyttja den inre motståndskraft de besitter. Vi har sett att föräldrar med missbruk har svårigheter att utgöra det sociala stödet för barnet och därför har syskon och socialt nätverk utanför familjen stor betydelse.

Dagens ungdomar har tillgång till fler forum för umgänge än tidigare generationer. Ett av dem är självfallet internet, som har funktionen av en gigantisk mötesplats för mängder av ungdomar varje dag. Tidigare var umgänget huvudsakligen begränsat till möten i verkliga livet och således även de problem som kan uppkomma i mänskliga relationer, till exempel fenomen som mobbning. Nu ger internet en möjlighet till ökat socialt umgänge för många av ungdomarna. Dock rymmer nätets fördelar även nackdelarna, och som titeln antyder en risk för dubbel utsatthet.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur samt hur framställningen kan påverka läsarens syn på barn med funktionsnedsättning. En textanalys, utförs på tre barnlitterära verk, publicerade mellan 2005 och 2010, som går att finna på bibliotek i en svensk storstad. Undersökningens primära utgångspunkt är sprungen ur diskursteori och förutsätter därmed att språket i barnlitteratur påverkar hur barn ser på och agerar i världen. Diskursteori, tillsammans med semantisk kategorisering, ligger till grund för den metod som används, där beskrivande ord och fraser från undersökningens källor kategoriseras efter vissa kriterier. Analysen visar varierande resultat mellan de tre böckerna och det dras därmed inga generella slutsatser angående hur barn med funktionsnedsättning framställs i barnlitteratur.