Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan på individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka som föder färre barn när arbetsmarknadsläget försämras. Syftet är också att ta reda på om de minskade fruktsamhetstalen leder till en långvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner återhämta sig då det är bättre tider. För att analysera efterfrågan på barn används teorier om den totala efterfrågan på barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet.

Vårt syfte är att ta reda på mer om vad som påverkar fonders avkastning och om detta skiljer sig åt i ekonomisk uppgångs- respektive nedgångsperiod. För att uppfylla vårt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsättningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgångs- och en ekonomisk nedgångsperiod. Vi har använt portföljvalsteori med dess ingående variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gås igenom.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebär på individ ?och strukturell nivå och hur hederskontexten och samhället påverkar män och kvinnors förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebär att dessa individer är dubbelt förtryckta, dels från kontexten de lever i men även samhället har en bidragande roll till utsattheten då vi har kommit fram till att det finns mycket inbäddad diskriminering i samhället. Integrationen för individer inom hederskontexten påverkas också av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhällets bemötande av individerna.

Det är sedan tidigare känt att den s k bokföringseffekt som uppstår vid sjunkande döds- och födelsetal kan ha en positiv effekt på ekonomisk tillväxt.  Ekonomisk och demografisk data visar emellertid att många av de länder som haft en hög hastighet i den demografiska transitionen, även har upplevt en högre ekonomisk tillväxttakt. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan hastigheten i den demografiska transitionen och ekonomisk tillväxttakt. Efter att ha genomfört statistiska tester, såsom bl a parvisa korrelationer och regressionsanalyser, kan vi dra slutsatsen att en korrelation mellan dessa variabler råder, samt att hastigheten i den demografiska transitionen spelar roll och kan förklara en del av den ekonomiska tillväxten i de undersökta länderna..

Syftet med denna studie är att undersöka vilka upplevelser transsexuella har av möten med vården i Chile i samband med könskorrigering. Det som undersöks är både transsexuellas egna upplevelser av sin situation och transsexuellas upplevelser av läkarnas uppfattning av kön i mötet med dem. I relation till deras situation är syftet vidare att inkludera en redogörelse för och analys av transsexuellas sociala utsatthet och hur denna påverkats av påbörjade och genomförda könskorrigeringar. Genom kvalitativa intervjuer med tre transsexuella som genomgått såväl juridiska könsbyten som könskorrigerande kirurgiska ingrepp har fyra teman identifierats och analyserats. Det första temat beskriver hur informanternas könsidentitet påverkat deras livssituation och den sociala utsatthet som präglat deras liv.

Syftet med undersökningen var att uppnå en djupare förståelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet på kort och lång sikt. Vidare var syftet att närmare förstå hur mobbningen påverkar offrets studiesituation på gymnasiet. Utifrån det just nämnda utvecklades tre frågeställningar där svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen påverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktär. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård; en skolsköterska, en kurator och två psykologer på barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog på ungdomsmottagningen.Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret är otroligt jobbig. Personen känner skam och upplever ett socialt trauma.

Att ha barn eller ett syskon som är sjukt i cancer innebär en stor omställning för alla familjemedlemmar och skapar många nya upplevelser. Varje familjemedlem ser dessa upplevelser olika beroende på kön, ålder, stödjande miljöer både på sjukhuset och privat samt cancerns art. Syftet har varit att beskriva familjemedlemmars upplevelser i den förändrade familjesituation som uppstår i samband med cancer hos barn. Studien har genomförts som en litteraturstudie, där resultatet bygger på skönlitterära böcker skrivna av familjemedlemmar till barn med cancer. Resultatet presenterades i olika kategorier (upplevelser), dessa var rädsla, utsatthet, skuld, ilska, sorg, trygghet och glädje/tacksamhet och det visade sig att familjemedlemmarna upplevde dessa situationer på olika sätt.

I denna litteraturstudie så belyser vi ett på senare tid större problem som finns både i skolan men även i hemmet, detta fenomen kallas för e-mobbning. Den traditionella mobbningen har funnits i åratal men gentemot teknikens utveckling så har även mobbningen utvecklats och sker nu även via datorer och mobiltelefoner. I denna studie så står skolans samt föräldrarnas handlande i centrum när det gäller att motverka e-mobbning, dessutom så undersöks det även hur delaktigheten samt utsatthet ser ut bland könen, hur ser fördelningen ut när det gäller just delaktighet och utsatthet. Vi har tagit del av ett flertal vetenskapliga studier där vi har fått våra svar ifrån. Det finns gott om olika sorters lösningar på hur man kan förminska e-mobbningen där det tydligt visar sig att elevens/barnets del är väldigt viktigt, att den säger till när det sker e-mobbning.

Hedersrelaterat våld är ett samhällsproblem i Sverige. Kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld är väldigt utsatta och saknar ofta någon närstående som hjälper eller stödjer dem. Att utsatta kvinnor får stöd och skydd är essentiellt för en lyckad polisutredning. Syftet med denna studie är att studera hur kvinnors utsatthet beskrivs, utifrån det hedersrelaterade våldet och deras deltagande i polisutredningar gällande hedersrelaterat våld. Förhoppningen är att skapa ett hjälpande underlag, för socialtjänst och andra hjälpande instanser, när dessa ska stötta kvinnor som deltar i polisutredning.

Syftet med studien är att ta reda på lärarens arbete för att förebygga utsatthet i samband med idrottsundervisningen samt elevernas perspektiv på lärarens arbete med detta. Hur arbetar lärare i glesbygd respektive storstad med att motverka mobbning och utsatthet?Hur ser storstadselever respektive glesbygdselever på mobbning och utsatthet i skolan?Vi vill få förståelse hur eleverna upplever omklädningsrummen, då det visats att omklädningsrummen är en av de mest utsatta platser i skolans miljö (Friends, Forskning, 2013). MetodMetoden vi valt för detta arbete var en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Vi har intervjuat två lärare i ämnet idrott och hälsa. En arbetade på en glesbygdskola och den andra på en storstadsskola. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att se hur lärarna arbetar för att förebygga utsattheten främst i sin undervisning, men även under den tiden eleverna vistas i skolans miljö.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polismyndigheten i Karlskrona och ämnar ligga till grund för deras och kommunens framtida brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Syftet med studien är att undersöka butikspersonals trygghet, tillit, rädsla, utsatthet och oro för brott samt polisens agerande. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av statistik från Polismyndigheten i Karlskrona och en enkätundersökning. Studiens enkät innehåller 21 frågor och följande sju ämnesområden: bakgrundsfakta, trygghet och konkret otrygghet, rädslan över att utsättas för brott, oron över att utsättas för brott, utsatthet för brott, problem i gallerian samt anmälningsbenägenheten och frågor om polisens agerande. Frågorna är även utvalda utifrån den tidigare empiriska forskningen och i enlighet med de faktorer som påverkar människors trygghet.