Hållande är ett begrepp som används i utrednings- och behandlingsarbete med förälder-barn relationen. Vårt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hållande konkret, samt att se på hur det omsätts i det praktiska arbetet. Våra frågeställningar har därför varit: Hur förstår personal, som arbetar med förälder-barn relationen, begreppet hållande? Hur omsätter de sin förståelse i praktiken? Hur stämmer deras förståelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar på ett behandlingshem, som riktar sig till spädbarnsfamiljer där det finns svårigheter i föräldraskapet. Materialet har analyserats med hjälp av en fenomenologisk, kvalitativ metod.

Syftet med denna studie är att studera hur barn i åldrarna tre till fem år använder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhållningssätt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i detta ämne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollärare användes som metoder för att undersöka detta utifrån våra frågeställningar. Resultatet visar att barn använder sig av en mängd olika strategier innan de får tillträde till leken samt att barn använder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer är mycket viktig.

BAKGRUND: En oarbetad sorg kan leda till svårigheter senare i livet. Enligt forskningen sörjer även små barn. Det är viktigt att förskollärare har kunskap om hur barn reagerar i sorg och hur bemötandet bör ske då barn idag vistas en stor del av sin vardag på förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår studie undersöka vilken beredskap ett antal förskollärare i för-skolan har ifall ett eller flera barn drabbas av sorg efter dödsfall och hur man menar att situa-tionen och beredskapen påverkar förskollärarnas arbetssätt.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat 7 verksamma förskollärare. Vi har i vår undersökning haft hermeneutiken som ansats och som teoretisk utgångspunkt har vi valt Piaget och Vygotskijs teorier angående barns utveckling.RESULTAT: Det råder en viss osäkerhet kring rutinerna när det gäller barn i sorg. För-skollärarna innehar en viss erfarenhet av barn i sorg och samtliga förskollärare har en hand-lingsplan i beredskap om en akut situation inträffar.

Syftet med studien var att undersöka hur äldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek på olika sätt. Detta gav två stora frågeställningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som användes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexåringar och 12 femåringar. Intervjuerna gjordes på sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som någonting roligt, där lek förklaras med namnet på en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek är. Barn leker för att det är roligt och för att få energi och för att kroppen behöver lek.

SammanfattningSyftet med studien var att utvärdera hur barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck på det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primärt till våldsutsatta kvinnor, men även kvinnornas barn är i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgår att barn som har upplevt våld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket därmed innebär att de kan ha särskilda behov som Siri försöker tillgodose. Utvärderingen präglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av utvärderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur barnperspektivet är tänkt att genomföras i Siris verksamhet.

Bakgrund: 550 barn bed?ms vara i behov av palliativ v?rd i Sverige ?rligen, f?r sjukdomar som bland annat inkluderar cancer, infektion, HIV, neurodegenerativa eller progressiva metabola sjukdomar, och sv?ra kroniska tillst?nd med h?g risk f?r livshotande komplikationer, exempelvis CP och genetisk missbildning. Palliativ v?rd av barn kan bedrivas i olika milj?er, b?de i hemmet, i slutenv?rden och p? hospice. Vidare inneb?r den palliativa v?rden av barn ett holistiskt arbetss?tt, d?r kunskap kring barns utveckling och f?rm?ga till f?rst?else och kommunikation p? ett begripligt s?tt ?r av vikt.

I dagens skola är pedagogens uppdrag att sträva efter en skola för alla, där alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsättningar ska ha samma rätt till utbildning. Därför var syftet med denna studie att få ökad kunskap om inkludering och få reda på hur pedagoger på förskolan/skolans tidigare år arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om ämnet. I en inkluderande verksamhet är skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsättningar. Vår studie riktade sig mot elever i behov av särskilt stöd i allmänhet och ingen speciell diagnos eller särskilt behov. För att få svar på våra frågeställningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollärare/lärare arbetar på samma sätt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Detta examensarbete handlar om ?Brist på lättillgänglig och effektiv information om sund mat till barn 10-12 år?. Ett problemområde jag identifierat efter mediernas återgivning av ökad barnfetma, diabetes och andra följdsjukdomar som resultatet av en dålig kost. Jag har arbetat utifrån fem frågeställningar för att skapa en god informationsdesign och för att få en överblick i målgruppens nuvarande matvanor, kunskaper och intressen. Dessa frågeställningar har legat till grund för att uppnå mitt syfte att skapa målgruppsanpassade texter till barn 10-12 år och mitt mål att skapa ett intresse för sund mat och matlagning hos barn 10-12 år.

Aldrig har det funnits ett problem som man förstått så väl, och för vilket så litet görs!Enligt svensk lagstiftning är vissa yrkesutövare skyldiga att anmäla till socialtjänsten om ett barn far illa eller vid endast misstanke på detta. Med detta examensarbete ville vi få klart för oss vad vi som blivande förskollärare har för skyldigheter och rättigheter mot dessa barn som far illa av något slag. Genom intervjuer har vi fått höra förskollärares syn på anmälningsskyldigheten och hur man förhåller sig till barn som far illa. Vårt resultat visar att de intervjuade förskollärarna är fullt medvetna om sina skyldigheter men agerandet till att anmäla brister på grund av att de inte anser sig ha tydliga bevis..

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur dagens verksamma lärare arbetar för att inkludera barn med läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera på hur lärare i skolans tidigare år väljer att arbeta samt vilket arbetssätt de anser gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. För att nå vårt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lärare. På så sätt kunde vi jämföra forskningen med hur verkligheten ser ut.Vi kom fram till att många lärare har kunskap om vad barn med läs- och skrivsvårigheter behöver för att utveckla sin läs- och skrivförmåga.

Syftet med min studie var att undersöka hur barn kommunicerar i fri lek och vid styrd aktivitet på förskolan.All kommunikation mellan såväl barn - barn och barn - vuxen var av intresse.Studien genomfördes i en barngrupp med inriktning AKK - alternativ kompletterande kommunikation. Barngruppen bestod av barn i olika åldrar och barn som kommit olika långt i sin språkliga utveckling. Undersökningen genomfördes med hjälp av videoobservationer. Resultatet av undersökningen visar att det talade språket är den vanligaste kommunikationsformen både vid fri lek och styrd aktivitet på förskolan. Vidare visar resultatet att de vuxna på förskolan använder sig av TAKK - tecken som alternativ kompletterande kommunikation, bilder och kroppspråk som förstärkning och förtydligande av det talade språket särskilt vid vuxenledd styrd aktivitet men också vid andra kommunikationstillfällen i fri lek..

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

En studie som är baserad på intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien är att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvårigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken på koncentration och koncentrationssvårigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen på diagnos fram. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever många olika situationer vid vård av barn på sjukhus och tillgodoser både barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnå mål med omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskan upplever vid vård av barn på sjukhus.Metod: En allmän litteraturstudie som beskrev resultatet från utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehållsanalys, där det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) Känslor relaterat till arbetsförhållanden, (2) Känslor relaterat till kunskapsnivå, (3) Känslor relaterat till omvårdnadssituationer, (4) Känslor relaterat till att kunna behålla sin professionalitet samt (5) Motstridiga känslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar barn upplever olika känslor som kan påverka dem på flera sätt både i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de känslorna skulle omvårdnadsarbetet kunna underlättas vid det svåra arbete som vård av barn kan innebära..

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur lärare på två förskolor och fyra skolor, upp till år tre samt utbildad talpedagog (bedriver undervisning i röst- och talvård, särskilt i grundskolan) och logoped (sjukvårdens legitimerade röst-, tal-, språk- och sväljningsterapeuter), ser på barns användning av sina röster. Vi har undersökt om det finns behov av röstvård för barnen och om det finns faktorer, främst ljudnivån i barnens arbetsmiljö som påverkar hur barnen använder sina röster. Syftet var också att ta reda på hur lärare ser på sina egna röster och röstanvändning. Vi har använt oss av både kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Resultatet vi kom fram till var att det är inte särskilt vanligt att barn i förskolan och skolan har röstproblem, således verkar inte behovet av röstvård för barn vara speciellt stort.