Buller från vindkraft är en viktig begränsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur närboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterräng upplever ljudet och andra förändringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i närheten av vindkraftparken Jädraås i Gästrikland med 66 verk. Beräknad ljudnivå vid deltagarnas hus är mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivån, vindriktningen, förväntningar på ljudmiljön och ljudkänslighet.

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Detta arbete handlar om polisens och socialtjänstens roll i arbetet med att uppmärksamma barn i fara. Denna uppmärksamhet har fokuserats på barn som varit vittne till våld i hemmet eller som själva har varit utsatta för brott. Vi har ansett att denna fråga gällande barn i fara är så viktig att den behöver lyftas fram i samhället. Vi har valt att även studera hur långt arbetet kommit med att uppmärksamma barn som brottsoffer och som målsägande. För att få en så omfattande bild som möjligt över ämnet har vi använt oss av olika källor som litteratur, lagstiftning, förarbeten och samtal med personer som arbetar inom området.

Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn.

Voice onset time (VOT) är en akustisk tidsparameter som återspeglar den talmotoriska samordningen. VOT betraktas även vara det mest tillförlitliga sättet att särskilja mellan tonande och tonlösa klusiler.VOT hos barn har tidigare studerats i logopediuppsatser vid Linköpings universitet (Lundeborg et al., 2012; Larsson & Wiman, 2011). I dessa arbeten har dock inga upprepade mätningar gjorts, varför det föreligger behov att fastställa hur konsistent barns VOT är. Denna studie syftar till att undersöka hur konsistent klusilproduktionen är hos svenska barn i femårsåldern, samt utreda förekomsten av eventuella könskillnader.I studien medverkade 31 barn, 13 flickor och 18 pojkar där medelåldern var 5:6 år. Barnen fick benämna bilder av minimala par med klusilord tre gånger.

Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig på problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet är att formge en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn.Teori i uppsatsen innehåller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna såsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strävan att uppnå examensarbetets mål.Uppsatsens slutsats påpekar att ingen av de observerade lekplatserna är helt tillgängliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgänglig menas att lekplatsen dels går att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen är tillgängliga lekmässigt för de rörelsehindrade barnen.Designförslaget som är framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det är en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats där barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har något funktionshinder..

Fetma hos barn i västvärlden är ett växande folkhälsoproblem som har nått epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu är den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvårdnad av barn med fetma i åldern 7-12 år inom Primärvård och Barn- och Skolhälsovård. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan åren 1996-2006. Artiklarna är funna i elektroniska databaser såsom PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med barn med autism. Genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med nio informanter undersöks vilken syn pedagoger har på sin egen roll vid mötet med barn med autism samt vilka metoder de använder i deras arbete.Uppsatsen innefattar ett resonemang om en skola för alla, exempel på vilka pedagogiska metoder och arbetssätt som kan användas i arbetet med barn med autism samt vilka saker som pedagoger bör ta i beaktning vid mötet med dessa barn. De utgångspunkterna är sociokulturella perspektivet, Bronfenbrenners utvecklings-ekologiska teori samt variationsteorin.Resultatet av undersökningen visar att TEACCH och användning av tecken är de vanligast förekommande arbetsmetoderna. I pedagogers syn på deras möte med barn med autism är tydlighet, lyhördhet, ständig bekräftelse och stöd till barnen vid problem viktiga inslag i arbetet. Det som saknades i arbetet är fler alternativ till verbal kommunikation samt arbete med att utveckla känslor hos barn med autism..

När ett barn brännskadas upplever föräldrarna kaos och som sjukvårdspersonal måste omvårdnaden fokuseras på två patienter, barnet och föräldrarna. Bemötandet av föräldrar i kris är avgörande för hur den traumatiska händelsen bearbetas. Litteraturstudiens syfte är att beskriva föräldrars reaktioner när deras barn utsatts för en traumatisk händelse, i form av brännskada. Resultatet visar att när ett barn brännskadas utsätts föräldrarna för akuta stressreaktioner och ett flertal psykiska påfrestningar. Oavsett om föräldrarna varit närvarande vid traumat upplever de skuldkänslor gentemot sitt barn.

När ett barn drabbas av asfyxi (syrebrist) vid födseln finns det idag en behandlingsmetod vars syfte är att minska risken för hjärnskador hos barnet. Barnet kyls ner med hjälp av en kylmadrass till 33,5 C? och hålls nedkylt i tre dygn för att sedan sakta värmas upp igen. Flera randomiserande internationella studier har gjorts och resultatet visar på positiva effekter av behandlingen. Dock har inga studier gjorts på hur sjuksköterskor upplever att vårda dessa barn.

Syftet med vår undersökning är att se om en språkstörning hos barn kan få konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn på förskolan med olika former av språkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med språkstörningar för att få deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, språk och tal (talpedagog), två specialpedagoger samt två förskollärare. Resultatet av undersökningen stämmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen får problem med det sociala samspelet när inte kommunikationen fungerar.

Diagnosen Asperger syndrom är ett relativt nytt begrepp inom autismspektrumet. För bara 20 år sedan var syndromet relativt okänt världen över. År 1988 hölls den första internationella kongressen i London och där presenterades de första diagnoskriterierna av makarna Gillberg. Efter kongressen har ytterliggare tre kriterier uppkommit. Vi vill undersöka hur elever med Asperger syndrom uppfattar sin skolgång.

Det här examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvårigheter. Ambitionen var att ta reda på vad I Ur och Skur- pedagogiken innebär för barn med koncentrationssvårigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos).  Som avgränsning av syftet formulerades fyra frågeställningar: Vad utmärker barn med koncentrationssvårigheter, vad innebär I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvårigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter, vilket bemötande och förhållningssätt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter? Studien utfördes med hjälp av en ostrukturerad intervjuundersökning.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Forskning om attityder till personer med rörelsehinder förekommer mycket sparsamt. Studiens syfte var att studera inställningen till barn med rörelsehinder hos föräldrar till barn utan rörelsehinder med särskild tonvikt på föräldrars etniska bakgrund. 52 svenskar och 50 greker svarade på en enkät, speciellt utvecklad för detta ändamål. Föräldrar visade i genomsnitt en positiv inställning till barn med rörelsehinder. Föräldrars inställning påverkades av deras utbildning, tendensen att vilja beskydda dessa barn, funderingar om barnens roll i samhället och funderingar om samlevnadsfrågor med dessa barn.