I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. De metoder som användes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser på samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frågeställningar fram, dessa användes sedan som grunden i mina intervjufrågor. Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

Syftet med studien är att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhållningssätt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende på vilken kurator man talade med samt var denne arbetade någonstans. Resultatet har analyserats med hjälp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Cancer är ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar. Varje år drabbas ett av 600 barn i världen utav cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi och hjärntumörer. Det är ännu oklart varför barn får cancer, men forskning visar att bidragande faktorer kan vara ärftlighet, miljögifter och strålning. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara barnet som ställs inför en förändrad livsvärld utan hela familjen påverkas.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Psykopati är en personlighetsstörning som utmärks av speciella karaktärsdrag och särskilt beteendemönster. Det finns forskare som betraktar att psykopati finns med redan som en grund från barndomen, dock finns det inte någon behandling för barn med psykopatiska drag. Detta skapar ett behov av att finna stöd för att insatser i tidig ålder ger möjlighet till att förändra beteendet hos barnet. Syftet med studien var att undersöka förskolelärarens synsätt och kunskaper kring bemötandet av barn med psykopatiska drag. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns skillnader i dessa synsätt mellan äldre och yngre förskolelärare respektive med längre och kortare arbetslivserfarenhet.

Barn som har upplevt våld i hemmet är en särskilt utsatt grupp i samhället eftersom enkonsekvens av våldet kan göra att barnet får svårare att upprätta trygga och tillitsfullarelationer till andra. Det kan även hos barnet skapa känslor som skuld, svek, skam ochmisstro. Barn som upplevt våld och som aktualiseras hos socialtjänsten bedöms utifrån enkartläggning som socialsekreterare gör utifrån barns behov. Studier visar på att barn somupplevt våld inte blir lyssnade till eller tagna på allvar i samhället, däribland socialtjänsten.Syftet med denna uppsats är undersöka hur socialsekreterare förhåller sig till principen ombarnets bästa i socialt utredningsarbete i familjer där det finns en våldsproblematik. I studienlyfts barn fram som delaktiga och skyddsbehövande, men den belyser även olika faktorer sompåverkar barns delaktighet.

 Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom området, är fortfarande oklart. Syftet med studien är att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger på tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska området i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen värderas högt.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen drabbar ofrivillig barnlöshet omkring 10-15 % av alla par i Sverige. Vanliga orsaker till infertilitet kan vara skador på äggledarna eller för lågt antal spermier.  Kvinnor och män kan reagera olika på beskedet kring infertilitet. Det är viktigt som sjuksköterska att ha förståelse för hur kvinnor och män upplever problemet. Syfte: Att belysa kvinnor och mäns upplevelser av ofrivillig barnlöshet. Metod: I litteraturstudien har nio kvalitativa artiklar granskats och analyserats.

Syftet med studien är att få en förståelse för förskollärares syn på inkludering, normalitet och avvikelse, samt barn i behov av särskilt stöd. Vi vill också få ökade kunskaper om vilka förutsättningar som krävs, och vad förskollärarna själva anser att deras egen roll har för betydelse i arbetet med att skapa en inkluderande barngrupp. I studien används kvalitativa intervjuer som metod. Fem utbildade förskollärare från olika förskolor intervjuas.Resultatet visar att förskollärarnas syn på inkludering präglas av demokratiska värderingar. De ser till alla barns lika värde och att alla har rätt till delaktighet i verksamheten.

Bakgrund: Vetskapen om att barn utsätts för övergrepp, kränkningar eller försummelse berör oss människor starkt. Utsatthet är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov. Distriktssköterskans roll i barnhälsovården är att minska skadlig påfrestning för barnföräldrar samt att minska hälsoproblem för barnfamiljen och ge stöd och vård till barn och föräldrar. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av att arbeta med utsatta barn och deras familjer, samt hur distriktssköterskan stödjer och bemöter familjen. Metod: Åtta distriktssköterskor intervjuades och kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera data.

Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län. Studien ämnar även undersöka hur faktorer på mikro, meso och exonivå samspelar och vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka om socialtjänsten beaktar skydds- och riskfaktorer vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar Studien bygger på en kvantitativ metod och innefattar även kvalitativ del. Datainsamlingen har genomförts med en webbaserad enkätundersökning. Enkäten distribuerades till 109 socialsekreterare som arbetar med barnavårdsärenden i Uppsala län.

Syftet med vår uppsats är att lyfta fram och få en bild av pedagogers bemötande av barn som har olika former av koncentrationssvårigheter men som inte har en diagnos. Detta har vi gjort genom en jämförande studie mellan 10 pedagoger i förskolan respektive 13 pedagoger i skolan. Vi har använt oss av frågeformulär med öppna frågor, likt intervjufrågor. Undersökningen är kopplad till våra arbetsplatser, då vi hoppas att vår forskning kommer att fungera som ett utvecklingsarbete inom våra verksamheter. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det finns betydligt fler likheter än skillnader i sättet att bemöta barn med koncentrationssvårigheter på inom de olika verksamheterna som t.ex. att utgå ifrån varje barns förutsättningar och behov. Skillnaderna hittade vi i resultatet kring den fysiska och sociala miljön.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad barn i åldrarna 4 och 5 år på en förskola har för tankar om användning av vatten ur perspektivet hållbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hållbar utveckling som barn på en förskola tar till sig då vi tillsammans genomför övningar inom temat användning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgår jag från de metoder som används vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som användes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om användning av vatten utifrån de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling..

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) betonas det faktum att barn ska ges möjligheter till reellt inflytande över både arbetssätt och innehåll i verksamheten. Det är barnens behov och intressen som ska fungera som utgångspunkt i såväl planering som utformning. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med syftet att belysa förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan men också på vilket sätt barn görs delaktiga i verksamheten. Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolan? På vilket sätt är barn delaktiga i verksamheten? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre förskollärare. Kvalitativ forskningsintervju är den metod som använts i studien eftersom denna metod är förenligt med studiens syfte.