Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsÀttningar som finns för att tillhandahÄlla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frÄgestÀllningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsÀttningar de upplever sig ha beroende pÄ stöd frÄn ledning, kollegor samt förÀldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr samspel, kommunikation och gemenskap Àr en förutsÀttning för lÀrande. Jag har tagit i beaktning att det Àr jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.

Introduktion: I vÄrt land Àr det förbjudet att krÀnka barn sÄvÀl fysiskt som psykiskt, men ÀndÄ hÀnder det. Eftersom alla barn har skolplikt frÄn sju Ärs Älder trÀffar skolsköterskan alla barn pÄ ett naturligt sÀtt. Hennes uppgift Àr att frÀmja barnens hÀlsa och dÀrmed hitta de barn som far illa. Det finns en begrÀnsad mÀngd forskning om skolsköterskors upplevelser nÀr de misstÀnker att en elev far illa vilket författarna skulle vilja undersöka vidare. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse vid misstanke om att en elev far illa.

SyfteSyftet med studien var att undersöka vilka upplevelser förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kan ha av mötet med förskolan, samt fÄ en förstÄelse för hur förÀldrarna till barnen önskar bli bemötta. MÄlet var ocksÄ att fÄ kunskap om de kÀnslor det för med sig att vara förÀlder till ett barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar:? Hur upplever förÀldrarna mötet med förskolan?? Vilka kÀnslor upplever förÀldrarna rörande att ha ett barn med funktionsnedsÀttning samt runt mötet med förskolan?? Hur önskar förÀldrarna bli bemötta i förskolan?TeoriEn fenomenologisk livsvÀrldsansats har anvÀnts för att fÄ tillgÄng till förÀldrarnas erfarenheter kring mötet med förskolan. Att studera i livsvÀrlden handlar om att studera fenomenet, sÄ som det visar sig och att med öppenhet strÀva efter att förstÄ mÀnniskors vara-i-vÀrlden.

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av kÀnslomÀssigt stöd bland förÀldrar till barn med hjÀrntumör vid tvÄ mÄnader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 mÄnader efter avslutad cytostatika-/strÄlbehandling eller 18 mÄnader efter operation av barn som inte fÄtt cytostatika-/strÄlbehandling (T6). Syftet var ocksÄ att jÀmföra behovet av kÀnslomÀssigt stöd bland förÀldrar med möjlig PTSD och hos de förÀldrar som inte visar symtom pÄ möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 förÀldrar till barn med hjÀrntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fÀder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. NivÄer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mÀttes med PTSD Checklist Civilian, förÀldrars behov av kÀnslomÀssigt stöd mÀttes med ett studiespecifikt formulÀr.

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. BÄde diagnosen och medicinen pÄverkar barnen pÄ flera olika sÀtt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domÀner (WHOQOL) hos barn som Àr medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsÀttningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie Àr att ta reda pÄ vad normalitet innebÀr för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan.

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus Àr en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 mÀnniskor sjukdomen och varje dag insjuknar tvÄ barn (0-18 Är) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar frÀmst barn och ungdomar dÀr insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. NÀr ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan ocksÄ hela familjen. Den förÀndrade vardagen som sjukdomen för med sig lÀgger stort ansvar pÄ förÀldrarna, vilket kan leda till ett ökat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Studiens syfte var att beskriva och analysera pedagogers samtal med barn vid mÄltidssituationer i förskolan. För att besvara studiens syfte gjordes videoobservationer av pedagoger och barn vid tre luncher och tre mellanmÄl. Materialet transkriberades i sin helhet och analyserades kvalitativt och kvantitativt. I uppsatsen behandlades det sociokulturella synsÀttet pÄ lÀrande och behaviorismen samt internationell och nationell forskning som beskrev mÄltidssamtal utifrÄn olika synvinklar. Tillsammans anvÀndes detta som verktyg i analysen av de resultat som framkommit ur observationerna.

The purpose with this essay is to illustrate what divides and unites three educationalists approach on ?children in need of special support? within the first years of school. Three educationalists with significant positions within the school system have been chosen for interviews. On basis of the results of the interviews three themes has been selected and divided into the conceptions; ?children in need of special support?, ?resource? and ?a school for everyone?.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning om barn som har socioemotionella svÄrigheter. Forskningen berör olika faktorer som Àr betydelsefulla i arbetet med dessa barn sÄ som miljö och förhÄllningssÀtt. HÀr presenterar vi Àven centrala begrepp för studien och styrdokumentens riktlinjer.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring sina erfarenheter i arbetet med barn som har socioemotionella svÄrigheter i förskolan.Vilka pedagogiska kunskaper har förskollÀrare för att möta barn med socioemotionella svÄrigheter pÄ ett bra sÀtt i förskolan?MetodI studien har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och vi har anvÀnt öppen intervju som redskap. Vi har intervjuat Ätta förskollÀrare, pÄ fyra förskolor, i tre kommuner i VÀstra Götalandsregionen.ResultatResultatet av vÄr studie visar pÄ att förskollÀrarna betonar vikten av ett medvetet förhÄllningssÀtt, utformningen av verksamheten och betydelsen av reflektion.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsÀttningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstÄnd den skolgÄng och undervisning som de behöver och har rÀtt till utifrÄn sin funktionsnedsÀttning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar pÄ olika nivÄer inom en kommun i södra Sverige.FrÄn hösten 2011 gÀller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstÄnd och anledningen till det Àr att en ny skollag börjar gÀlla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rÀtten att bli mottagna i sÀrskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten fÄr enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebÀr att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och lÀsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i sÀrskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förstÄelse kring funktionsnedsÀttningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgÄng och den undervisning som de har behov av och rÀtt till.

Att barn erhÄller stöd, omtanke samt uppfostran pÄ det sÀtt vilket gör att de vÀxer upp till starka individer som bland annat kan skilja pÄ rÀtt och fel Àr viktigt. Syftet med denna framstÀllan har dÀrför varit att utreda vilket skydd som tillförsÀkras barn. Vilken men Àven vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsÀkras skydd, stöd och hjÀlp. Hur socialtjÀnsten bedriver sitt arbete gÀllande Àrenden som rör barn. Vilka förutsÀttningar som skall föreligga för att frivilliga omhÀndertaganden eller tvÄngsÄtgÀrder skall bli aktuellt.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad som styr antalet placeringar av barn och ungdomar pÄ institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ IFO-chefer och tvÄ socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar pÄ dessa frÄgor: Har det placerats fÀrre barn och ungdomar pÄ institution under 2009 jÀmfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lÄgkonjunkturen? Vad anser socialtjÀnsten om institutionsplacering för barn och ungdomar? AnvÀnder man sig hellre av andra typer av metoder (Àn institutionsplacering) för att hjÀlpa barn och unga som har behov av det? NÀr blir placering pÄ institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvÀgen? KÀnner de anstÀllda pÄ de olika socialkontoren att de har förutsÀttningar för att göra sitt jobb pÄ ett sÀtt som kÀnns bra och tillfredsstÀllande? Resultatet visar pÄ en balansgÄng för socialtjÀnsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hÀnsyn till ekonomi, ev.