Studiens problemomrÄde behandlar problematiken med att arbeta med barn i förskoleÄldern som befinner sig i utsatthet. Ett arbete som Àr ett viktigt, men kÀnslomÀssigt tungt, som ingÄri det vardagliga arbetet för pedagoger. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ förskolor tar vi reda pÄ hur pedagoger gÄr tillvÀga nÀr de misstÀnker att ett barn far illa eller nÀr ett barn blir utsatt. Hur pedagoger upplever problematiken med att anmÀla till socialtjÀnsten, samt hur arbetet med de utsatta barnen upplevs. Resultatet visar pedagogers oro och svÄrigheter att anmÀla nÀr ett barn far illa.

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett dokumentationssystem som anvÀnds inom barnavÄrdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavÄrdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjÀnsten. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mÄl med att göra barn delaktiga i utredningar uppnÄs? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta pÄ i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare frÄn olika kommuner i StockholmsomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att frÀmja barns delaktighet i utredningarna.

SammanfattningSyftet med rapporten var att ta reda pÄ hur förskolan anpassar lÀrandesituationer för barn i behov av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) samt hur AKK anvÀnds vid naturkunskapsundervisning. Metoderna för rapporten Àr observation och intervjuer. Jag sökte information via Internet, litteratur och rapporter. Huvudresultatet av rapporten visar att förskolan arbetar med tecken som stöd, objekt, gester, ord, bilder, sinnen och Karlstadmodellen. Undervisning sker i naturliga situationer och enskilt barn ? pedagog.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers upplevelser kring de förutsÀttningar som finns för att tillhandahÄlla en inkluderande förskolemiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Syftet bröts ner i ett antal frÄgestÀllningar som handlar om hur pedagogerna definierar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd liksom inkludering samt vilka förutsÀttningar de upplever sig ha beroende pÄ stöd frÄn ledning, kollegor samt förÀldrar för att arbeta inkluderande. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr samspel, kommunikation och gemenskap Àr en förutsÀttning för lÀrande. Jag har tagit i beaktning att det Àr jag som forskare som filtrerar intervjupersonernas erfarenheter och upplevelser genom min egen tolkning.

Introduktion: I vÄrt land Àr det förbjudet att krÀnka barn sÄvÀl fysiskt som psykiskt, men ÀndÄ hÀnder det. Eftersom alla barn har skolplikt frÄn sju Ärs Älder trÀffar skolsköterskan alla barn pÄ ett naturligt sÀtt. Hennes uppgift Àr att frÀmja barnens hÀlsa och dÀrmed hitta de barn som far illa. Det finns en begrÀnsad mÀngd forskning om skolsköterskors upplevelser nÀr de misstÀnker att en elev far illa vilket författarna skulle vilja undersöka vidare. Syfte: Att beskriva skolsköterskors upplevelse vid misstanke om att en elev far illa.

SyfteSyftet med studien var att undersöka vilka upplevelser förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kan ha av mötet med förskolan, samt fÄ en förstÄelse för hur förÀldrarna till barnen önskar bli bemötta. MÄlet var ocksÄ att fÄ kunskap om de kÀnslor det för med sig att vara förÀlder till ett barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciseras i följande frÄgestÀllningar:? Hur upplever förÀldrarna mötet med förskolan?? Vilka kÀnslor upplever förÀldrarna rörande att ha ett barn med funktionsnedsÀttning samt runt mötet med förskolan?? Hur önskar förÀldrarna bli bemötta i förskolan?TeoriEn fenomenologisk livsvÀrldsansats har anvÀnts för att fÄ tillgÄng till förÀldrarnas erfarenheter kring mötet med förskolan. Att studera i livsvÀrlden handlar om att studera fenomenet, sÄ som det visar sig och att med öppenhet strÀva efter att förstÄ mÀnniskors vara-i-vÀrlden.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av kÀnslomÀssigt stöd bland förÀldrar till barn med hjÀrntumör vid tvÄ mÄnader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 mÄnader efter avslutad cytostatika-/strÄlbehandling eller 18 mÄnader efter operation av barn som inte fÄtt cytostatika-/strÄlbehandling (T6). Syftet var ocksÄ att jÀmföra behovet av kÀnslomÀssigt stöd bland förÀldrar med möjlig PTSD och hos de förÀldrar som inte visar symtom pÄ möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 förÀldrar till barn med hjÀrntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fÀder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. NivÄer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mÀttes med PTSD Checklist Civilian, förÀldrars behov av kÀnslomÀssigt stöd mÀttes med ett studiespecifikt formulÀr.

Barn som diagnostiseras och medicineras för ADHD ökar kraftigt. BÄde diagnosen och medicinen pÄverkar barnen pÄ flera olika sÀtt i livet. Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten enligt The World Health Organisations (WHO) fyra domÀner (WHOQOL) hos barn som Àr medicinskt behandlade för ADHD. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. Granskning av artiklar gjordes enligt Friberg.

Denna studie handlar om att arbeta med en förskola för alla. Det övergripande syftet med detta arbete Àr att studera hur pedagoger arbetar med en förskola för alla. Det fanns ett intresse av att veta hur pedagogerna kan göra för att inkludera alla barn oavsett behov och förutsÀttningar i verksamheten. Ett annat intresse med denna studie Àr att ta reda pÄ vad normalitet innebÀr för pedagogerna samt hur pedagogerna bemöter ett avvikande barn i förskolan. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med aktiva pedagoger i förskolan.

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus Àr en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 mÀnniskor sjukdomen och varje dag insjuknar tvÄ barn (0-18 Är) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar frÀmst barn och ungdomar dÀr insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. NÀr ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan ocksÄ hela familjen. Den förÀndrade vardagen som sjukdomen för med sig lÀgger stort ansvar pÄ förÀldrarna, vilket kan leda till ett ökat kÀnslomÀssigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

Studiens syfte var att beskriva och analysera pedagogers samtal med barn vid mÄltidssituationer i förskolan. För att besvara studiens syfte gjordes videoobservationer av pedagoger och barn vid tre luncher och tre mellanmÄl. Materialet transkriberades i sin helhet och analyserades kvalitativt och kvantitativt. I uppsatsen behandlades det sociokulturella synsÀttet pÄ lÀrande och behaviorismen samt internationell och nationell forskning som beskrev mÄltidssamtal utifrÄn olika synvinklar. Tillsammans anvÀndes detta som verktyg i analysen av de resultat som framkommit ur observationerna.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

The purpose with this essay is to illustrate what divides and unites three educationalists approach on ?children in need of special support? within the first years of school. Three educationalists with significant positions within the school system have been chosen for interviews. On basis of the results of the interviews three themes has been selected and divided into the conceptions; ?children in need of special support?, ?resource? and ?a school for everyone?.